Bakgrund: Varje år insjuknar flera hundra patienter i njursvikt i Sverige och i början av 2011 var det cirka 3000 patienten i hemodialys. Tidigare forskning visar att dialysen påverkar patienten på många olika sätt bland annat genom kroppsliga besvär så som trötthet och nutritionsbesvär som leder till begränsningar, det har framkommit att det är viktigt att patienten får känna sig delaktig och har en kunskap om sin sjukdom. Syfte: Studiens syfte har varit att beskriva livsförändringar för njursviktspatienter som genomgår hemodialys. Metod: Examensarbetet är ett kvalitativ deskriptivt arbete, baserad på 9 intervjuer med njursviktspatienter som behandlas med hemodialys och i analysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att livet i hemodialys upplevs som fångenskap att livet är begränsat både i form av tid men även den egna kroppens begränsningar.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet.

Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten.

Eftersom skolan har ett demokratiuppdrag som ska genomsyra hela verksamheten var det därför relevant att studera hur läroböckers innehåll speglar detta. Syftet med undersökningen har varit att studera hur demokrati- och diktaturdiskursen framställs i fyra historieläroböcker för gymnasiet. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Hur framställs demokratidiskursen? Hur framställs diktaturdiskursen? Hur ser relationen dem emellan ut? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en diskursanalys av läroböckernas 1900-talshistoria och fram till idag. Undersökningsmaterialet utgjordes av fyra historieläroböcker för gymnasiet som var framställda för Lgy11 och kursen Historia 1b 100 p.Genom att undersöka förutbestämda nodalpunkter fastställdes ekvivalenskedjor som tillsammans utgjorde teman i diskurserna.

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jämställdhet i skolan innebär för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhällsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielärare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kännetecknas av att eleverna väljer att arbeta med en vän. Ofta är det vänner av samma kön.

This essay is about security and safety in the city. More precisely it is concerned about the role of the institutions that aims to raise the perceived security and safety and their understanding of these concepts. I study two of the municipality's project in this field in the city of Malmö. Documents concerning these projects are analysed with a discourse analysis inspired by Chantal Mouffe and Ernesto Laclau as well as Michel Foucault. The two projects consist of one discourse each; the surveillance discourse and the discourse about meetings.

Denna uppsats analyserar de psalmer som användes i Svenska kyrkan under 1920-talet. Utgångspunkten tas i 1921 års psalmbokstillägg. Psalmtexterna analyseras utifrån den sammhälleliga kontexten. Framförallt 4 kategorier diskuteras: gemenskap, protest, mål och mening och till sist frihet.Musik har haft betydelse för människor på många olika sätt och har det fortfarande. En viktig uppgift har kompositörerna till musiken och författarena till texterna.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Semester är en tid som är avsatt för återhämtning och det är viktigt att individer får denna återhämtning under sin semester. Syftet med denna rapport är att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill även studera vilkafaktorer i arbetet som påverkar varaktigheten och om dessa i så fall är tänkbara att förändra så att de positiva effekterna varar längre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom åttakvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner på två skilda företag i Växjö. Resultatet från det empiriska materialet visar att semester är en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och återfinna kreativiteten och energin på arbetet igen.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrån detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjälp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts på dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framträder vissa tendenser såsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lättas upp? med hjälp av förströelse i form av glada och lättsammabilder. Det finns även exempel på litteratur av mer konstnärlig och komplex art.Utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och Kulturrådets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sägas leva upp till dessa båda kriterier.Studien redovisar spår av diskursen om det onda barnet, flera exempel på diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt några få böcker som frambär diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framväxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Under den verksamhetsförlagda tiden i vår utbildning till lärare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi själv fått uppleva, under vår skolgång, än den vi lärt oss under utbildningen. Eftersom läraren idag har frihet att själv välja undervisningsmetod, ställde vi oss frågan; Varför ser det likadant ut nu som då vi gick i skolan? Vi ville därför undersöka om kunskaperna studenter får under sin utbildning används eller ej. Vi utförde en enkätundersökning bland de lärare som gick sista terminen hösten 2006, där de bl.a. fick svara på hur ofta de använder sig av matematikdidaktiken de lärt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda på om de på något sätt blivit påverkade till att använda sig eller inte använda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svårigheter att få möjlighet att använda sig av kunskaperna bl.a.