Problemdiskussion: Entreprenörskap slår kraftigt in i det svenska utbildningssystemet. Merparten av svenska universitet och högskolor har sedan flera år tillbaka både kurser och program inom inriktningen entreprenörskap. En rapport från Global Entrepreneurship Monitor visar att under 2005 var den entreprenöriella aktiviteten låg i Sverige. Däremot har det visat sig att ungas intresse för företagande har ökat under 2005. Denna ökning avser dock inte högutbildade studenter, däribland entreprenörskapsstudenter.

Anläggningssektorn är en växande bransch. En väl fungerande infrastruktur är en viktig faktor förett fungerande och utvecklande samhälle. Anläggningssektorn avser inte bara infrastruktur utanär ett väldigt brett område där några ytterligare delområden är energianläggningar,industribyggnation och grundläggning. Studenter som tar examen från byggingenjörsprogrammetär mer förberedda att arbeta inom byggsektorn jämfört med anläggningssektorn. Utbildningenreflekterar idag inte det behov anläggningssektorn kräver.

SAMMANFATTNING I Sverige och Frankrike har man haft en hög och bestående ungdomsarbetslöshet sedan nittiotalet. Ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de har mindre arbetslivserfarenhet och yrkeskompetens. Inträdet på arbetsmarknaden påverkas dock av vilken transitionsregim som man har valt för att hantera övergången mellan skola och arbete, det vill säga hur man utformar sina institutioner för att påverka övergången. Av särskilt intresse är utbildningssystemet, där både Sverige och Frankrike har en utbildning som bygger på relativt generell och teoretisk kunskap. Kohortstudier som utförts i Sverige och Frankrike på generationerna som trätt ut på arbetsmarknaden 1998 respektive 2001 visar att arbetslösheten fortfarande är relativt hög bland ungdomarna tre år efter inträdet på arbetsmarknaden, i synnerhet i Frankrike.

SAMMANFATTANDE DISKUSSIONSyftet med min uppsats var att undersöka vad som händer när en utomstående grupp kommer in i en organisation, genom att undersöka hur civila utredare upplever sin ställning inom polisen ställt i relation till anställda med polisutbildning. I detta avsnitt kommer jag att besvara på mina frågeställningar som är; hur upplever civila utredare sin ställning i polisorganisationen, vad som kan förklara civila utredares upplevelser och möjliga positionsbestämningar i polisorganisationen samt om deras upplevelser och möjliga förklaringar kan förstås i relation till professionella strategier. Hur upplever civila utredare sin ställning i polisorganisationen?De intervjuade civila utredarna upplever att de har en lägre ställning än poliser i organisationen eftersom de saknar polisutbildning. Den tydligaste markören för deras upplevda status är att de inte tjänar lika mycket som sina poliskollegor som jobbar med samma sak.