In Sweden, discussions about artistic freedom are common both in a political and media context. At the same time, the role of contemporary art in Sweden?s society continues to grow and contemporary art has become more visible to the public. In the present work, we analyze the ?artistic freedom? concept by examining what it stands for and how it is being used.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

Denna workbook behandlar produktion, resultat och analys av en serie digitalt producerade bilder, presenterade i form av en tryckt bok. Dessa bilder gjordes genom att frilägga och behandla en mängd bilder i Adobe Photoshop, för att sedan länka och montera dessa i Adobe After Effects. Efter detta, applicera ett antal effekter såväl som en simulering av en kamera som fotar kompositionen, för att senare lämna över bilden för efterbehandling i Photoshop. Syftet med detta var att undersöka hur dessa två program kan komplettera varandra vid skapande av digitala stillbilder.Den slutgiltiga artefakten blev en spiralbunden bok med åtta uppslag, innehållande bildseriens samtliga fem bilder..

 Denna undersökning syftar till att spegla förändringar över tid i bildlärares syn på populärkultur. Bildlärarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlärarna beskriver att de arbetar med populärkultur och deras syn på populärkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förändringar i bildlärares syn på populärkultur. Det blir då synligt att populärkulturens roll i undervisningen inte förändrats nämnvärt, och att bildlärarnas syn på populärkultur i vissa aspekter är oförändrad men i andra förändrad. Tydligast förändringar ligger i bildlärarnas mer mångfacetterade populärkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare inställning till populärkultur i undervisningen. .

Städer använder sig idag av offentlig Konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga Konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga Konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga Konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga Konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i Konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Jag började intressera mig för Konst i tron att samhället snart skulle rasa samman. Detviktiga blev att göra något roligt men samtidigt få en chans att påverka eller säga något. Imin tro har detta "snart" nu förflyttats många år framåt i tiden och perspektiven hardärmed förändrats. I min Konstnärliga praktik undersöker jag relationen till naturen ur ett västerländskt perspektiv. Fokuset hamnar på frågor om makt, om behovet av att på olika sätt kontrollera naturen.

Syftet är att granska relationen mellan Konstnären och marknaden. Flertalet frågor behandlas, såsom om Konsten och Konstnärer står inför ett paradigmskifte, varför det är fult att säga Konst och pengar i samma mening och vad verksamma Konstnärer tycker om situationen.Uppsatsen redogör för begreppet Konstnär ur ett historisk och sociologiskt perspektiv. Förutsättningar för Konstnären gås igenom med fokus på kulturpolitiken från 1974 tills idag, och marknaden. Fyra Konstnärer har intervjuats för att skapa en bild av den realiteten som de verkar i, hur de ser på Konstnärskapet och den bästa av världar..

Jag gör den här undersökningen med fokus på samtidsKonst som jag upplever är ettsvårgripbart fenomen. Så vad är samtidsKonst och går den att definiera? Generellt ärsamtidsKonst Konst skapad efter 1945 och består samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?Konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fält som är i ständig förändring. I huvudsak tematiserar samtidsKonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den är upptagen med att undersöka fältetsmöjligheter och upplåter ett rum för reflektion.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frågeställning undersöka om i vad mån och på vilket sätt det går att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och Konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i så fall utifrån vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det går att se gällande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhållningssätt till arkitektur- och Konstskapande. Gällande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgått ifrån fyra olika former av andlighet; känslomässig, transcendent, religiös samt ockult.Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterära verk, såväl originalverk av de undersökta Konstnärerna och arkitekterna själva, som verk, Konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har återfunnit inom området, om dessa av andra författare och forskare. Utifrån dessa litterära verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhållningssätt till sin Konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanställning av litteraturkällor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jämfört och sammanställt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till är att det hos såväl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl går att finna liknande enhetliga och genomgående perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom färgsättning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jämfört med de rationella perspektiven, går att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och känslomässig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av känslomässig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig Konst, plats, platsspecifik och platslös Konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Det är inte ovanligt att viss rock- och annan populärmusik tillskrivs Konstnärliga ambitioner, eller förses med epitet som "Konstnärlig" och "Konstmusikalisk". Sällan utvecklas emellertid på vilket sätt detta Konstnärliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte är att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen är tre verk/låtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstående begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes från 1972, Sense of Doubt med David Bowie från 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor från 2000. Metoden är den auditiva musikanalysen, vilket innebär att analysen utgår från ett aktivt lyssnande på musikens förlopp.

Ett Konstmuseum på 3000 m² i Uppsala vid Fyrisån. En utmejsling i det kulturella och historiska stadslandskapet i Uppsala där besökaren kan vandra längs museumet alla tider på dygnet. Genom att ge små glimtar lockas besökaren att besöka de samlingar av modern och klassisk Konst samt den samling av grafiska tryck som finns på utställning. Formen tillåter rörelse i alla riktningar och förlänger kajen. Byggnaden är utformad i trä som är konturskuren på ytterskiktet med en stomme av ett rymdfackverk i stål.

Uppsatsen söker förståelse för det nystartade svenska jeansmärket Cheap Mondays snabba och stora framgångar med sitt koncept. Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på företaget genomfördes. Denna empiri analyserades sedan utifrån modern marknadsföringsteori, till att börja med med hjälp av 4 P-modellen. Denna ledde sedan vidare till fördjupning inom word-of-mouth och varumärkesidentitet. Med hjälp av dessa teorier drogs intressanta slutsatser och vi pekar ut ett antal framgångsfaktorer som haft stor betydelse för märkets popularitet..

Syftet med undersökningen är att analysera hur svensk dagspress framställer Fotografiska museets utställning Burning Beauty med fotografier av David LaChapelle genom hur Konstkritikerna framställer Konsten och Konstnären som person. Undersökningsmaterialet består av artiklar, Konst- och kulturtidskrifter, nättidskrifter och radioreportage i Sverige under eller inför utställningen. Jag har genom att närläsa artiklarna undersökt vilka ord och formuleringar som förekommer vid beskrivningen av utställningen, Konstnären och Konsten.Konstkritikerna framställer utställningen som välgjord och ett unikt tillfälle att få se en Konstnärskarriär under ett och samma tak då den innehåller över 250 bilder från 1980-talet fram till 2012. Det är den största utställningen som Fotografiska museet visat och den största utställningen som LaChapelle haft. Den liknas vid en neonlysande regnbåge som följer väggarna på Fotografiska.

Uppsatsen utgår från en plats i Norrköpings tätort, Sylten. Syftet är att undersöka hur Sylten laddas med betydelser genom berättelserna om platsen. Genom perspektiv som rum/plats och narrativitet problematiseras och analyseras berättelserna. Empiriskt behandlar uppsatsen artiklar ur lokaltidningar, tryckta broschyrer, historiker samt romanen Kungens rosor av Moa Martinson. Slutsatserna berör kortfattat på vilket sett Sylten får rollen av ett förlorat paradis i berättelserna och hur denna roll förstärks av att Moa Martinson gjorde platsen till litterär miljö.