Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

I dagens hårda konkurrens blir det allt viktigare för organisationer att koncentrera sig på sina kärnkompetenser och minska sina kostnader. Detta kan göras genom outsourcing som har blivit en allt mer utbredd företeelse bland organisationer. Intressant är att relativt lite uppmärksamhet har ägnats åt relationerna mellan organisationer och leverantörer och hur organisationer kan styra och kontrollera dessa relationer. Den existerande litteraturen idag behandlar främst relationerna inom en organisation och inte mellan organisationer. Vi har därför valt att studera den eventuella problematik en organisation upplever när de styr sina outsourcade funktioner.

SAMMANFATTNING Under en praktik sommaren 2003 hade jag i uppgift att utifrån barn och ungdomars synvinkel ge förslag på var en gång- och cykelvägstunnel skulle placeras utefter en riksväg. Riksvägen delade ett bostadsområde, med många barnfamiljer, från centrum där all service, som exempelvis skola, dagis, affärer och sportanläggningar var belägna. Jag kom då till insikt att det inte är vanligt förekommande att ungas kunskap tas tillvara i planeringen, och det var då mina tankar kring detta examensarbete började. Syftet med examensarbetet har därför varit att ta fram ett samlat kunskapsunderlag på den offentliga miljöns betydelse för ungdomar och utifrån detta genomföra en fallstudie. Fallstudien skall visa på fjortonåringars användning och upplevelse av innerstaden i Bollnäs, samt informationen därefter kan tas tillvara i planeringen. Ungdomarna använder sig av det offentliga rummet på ett annat sätt än vi vuxna och det kan därför vara svårt att som vuxen se vad som är det bästa för ungdomarna i planeringen.

Henriksson, I & Jönsson, M. Den svenska glasburken. En diskursanalys av Statens Offentliga Utredningar/ The Swedish glass jar. A discourse analysis of official government reports. Examensarbete i Socialt arbete 30 poäng.

Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten är kan vara svårt att definiera. En definition är att konsten är vad konstvärlden säger är konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mål som syftar till att sprida kulturen till allmänheten. Konstnären Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvärlden att det finns en avgörande extern faktor som påverkar konstvärlden. Han menar även att det finns en syn som ser konsten som en institution.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Robert Putnam har argumenterat för att länder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsättningar för skapandet av socialt kapital. Då Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsättningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. Tillgången till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som sträcker sig utöver de individuella kontaktnäten och slutligen även innefattar samhället i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltså en förmåga att inte bara se till sin egen nytta utan även till samhällets bästa. En rad studier pekar emellertid på att det traditionella föreningslivet står inför stora svårigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt färre medlemmar vilket skulle kunna låta påskina att det en gång så starka sociala kapitalet i Sverige håller på att urholkas.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen.

I denna C-uppsats har vi mot bakgrund av att Migrationsverket inte längre driver några flyktingförläggningar i egen regi, studerat det aktörslandskap som tagit över denna uppgift. I studien har vi intervjuat två offentliga, en ideell och tre privata aktörer som driver asylboenden. Vi har utgått från att asylboenden är en välfärdstjänst och att utförarna därför står för tillämpningen av en välfärdstjänst.Syftet har varit att studera de olika utförarnas idéer om asylboenden som välfärdstjänst och analysera idéerna utifrån ett ideologiskt förankrat ideal om välfärd. Därför har vi utarbetat idealtyper som vi baserat på Esping-Andersens (1990) typologi av korporativa (konservativa), liberala och socialdemokratiska välfärdsregimer och kompletterat våra idealtyper med annan teori. Social stratifiering, reglering, dekommodifiering och vinstintresse är de begrepp som ingått i de idealtyper vi använt oss av.

Detta arbete ligger i gränssnittet mellan landskapsarkitektur och konst. Det riktarsig främst till landskapsarkitekter. Syftet har varit att undersöka hur man utifrånkonstnären Olafur Eliassons och landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankarkan skapa artificiella naturupplevelser i en stadsmiljö. En artificiellnaturupplevelse är något som känns som en upplevelse av natur men som ärgenererad av en konstruktion i en byggd miljö.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga varför och på vilket sätt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill även undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. Frågeställningar härledda utifrån den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Mitt arbete handlar om att utveckla och ta fram ett koncept för en ny fristående offentlig toalett i staden. Att göra ett förslag där toalettbesöket blir en upplevelse, inte bara ett behov. Det ska inte bara vara lättnaden av att hitta en toalett i tid, utan även av att hitta en fin toalett..

SammanfattningDetta är en fenomenografisk undersökning av konststuderandes upplevelse och uppfattning av skrivande som har koppling till den gestaltande processen. Nio studenter från flera olika högskolor har intervjuats. Både fri konst och tillämpad konst finns som inriktningar bland studenterna. Studenternas egna texter och deras oppositioner eller examensutställningar har legat till grund för intervjuerna och för tolkningen av dessa. Vid kategoriseringen har jag utgått både från uppfattning och upplevelse.

Människor lever alltför mycket utifrån normer och allt de gör inplaceras i fack och värderas efter klasstillhörighet. Det kan tyckas självklart att man kan tycka om vitt skilda saker inom kulturen: konst, musik, dans och litteratur ? ändå finns det en vag känsla hos många människor att det inte passar sig att samtidigt uppskatta t ex klassisk musik och dansbandsmusik. Vad är det som håller dem tillbaka ? vad är det som styr dem?Den här uppsatsen har som syfte att undersöka gränsöverskridande kulturmöten mellan populärkulturella och finkulturella konstnärer, med huvudfrågeställningen om dessa skilda konstformer kan mötas och sammansmältas på ett likställt sätt.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar.