Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det..

uppsatsen beskriver den kreativa processen att skriva ett teatermanus inom det konst pedagogiska perspektivet inom dramapedagogiken. Bilaga ett teatermanus "Livet är en fest!".

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

I det här arbetet har skapandeprocesserna inom konstformerna bild och musik jämförts med varandra i syfte att skapa kunskap om deras likheter och skillnader. Arbetet tar upp hur vi reagerar på musik och bild, vilka känslor som kan uppstå och hur dessa känslor kan översättas i kreativitet. En intervju med en kompositör genomfördes och litteratur inom musik, konst, bildperception och färgpsykologi studerades. Ett omfattade kreativt arbete gjordes där ett musikstycke tolkades och gjordes till en serie illustrationer och en illustration tolkades och gjordes till ett musikstycke. Slutprodukten redovisades i en kombinerad vernissage och konsert där bilderna visades samtidigt som musiken spelades upp.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Konstinvesteringar ? sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv Seminariedatum: 2006-06-07 Ämne/Kurs: FEK582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poäng Författare: Gina Aspelin, Tobias Gabrielsson och Fredrik Mattsson Handledare: Tore Eriksson Fem nyckelord: Konstinvestering, avkastning, motiv, arbetsmiljö, intressentmodellen. Syfte: Denna uppsats har som syfte att kartlägga vilka motiv företag har för konstinvesteringar och om dessa är försvarbara utifrån en företagsekonomisk synvinkel samt att utreda om en konstinvestering kan vara ett alternativ till traditionella finansiella investeringar. Metod: I uppsatsen används en induktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Empiri: Empirin består av fyra företag, Tetra Pak, AstraZeneca, Färs och Frosta Sparbank samt Vinge.

Vi utgick från att ställa oss frågan hur den offentliga miljön i en galleria blir attraktiv och trivsam för besökare. Vi hade tidigare uppmärksammat att gallerian i vår studiestad inte lämnade ett minnesvärt intryck och ville därför gå på djupet i detta ämne. Vi har i vår uppsats observerat fyra gallerior i syd- och mellansverige för att hitta framgångsreceptet för att en centralt belägen galleria ska bli attraktiv och trivsam. Vi ställde oss då frågan: hur kan en attraktiv och trivsam offentlig miljö skapas i en centralt belägen galleria i en medelstor stad? Syftet var att finna de faktorer som gör en galleria attraktiv för besökarna, när det gäller de offentliga ytorna.

Bakgrund: De senaste åren har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det är viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation är en förutsättning för att den upphandlande myndigheten ska få in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfällig sådan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det är dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjänst, vars specifika egenskaper gör den mer svårdefinierad än en vara.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjänsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsättningarna är för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfällig sådan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn på kravspecifikationens betydelse och svårigheter undersökts.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per år. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen är att alla ska kunna delta i upphandling på samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att främja deltagandet av SME-företag i upphandling så är det fortfarande en liten andel som deltar. För att få svar på varför det fortfarande var brist på anbud från SME-företagen så undersökte vi hur företagen uppfattade pågående och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begränsades till området livsmedelsupphand-ling.

Globaliseringen av de internationella ekonomierna och internationella influenser har under de senaste decennierna fått stor genomslagskraft i svensk förvaltningspolitik. En följd av reformen är krav på styrning av den offentliga sektorn liknande den privata med en mera företagsliknande styrningsmodell med ekonomin i fokus. En annan följd av reformen är att chefer närmast produktionen i den offentliga sektorn idag har ett stort ansvar för kommunikationen mellan de chefer de har över sig och medarbetarna. Detta kan påverka chefens psykosociala arbetsmiljö och det är vad som denna uppsats behandlar. Vi undersöker hur chefer upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö.

I detta arbete presenterar jag vad jag kommit fram till i min studie om grundernainom mönsterframställning. Jag har studerat hur mönsterbranschen ser ut inomavgränsade områden och presenterar formgivaren och mönsterdesignern LottaKühlhorns arbetssätt och tips till mönsterskapare. Jag kommer även att redovisadet visuella resultat som jag framställt och arbetat fram parallellt med minstudie..

Det finns många faktorer som påverkar den offentliga skolmåltidsverksamheten. Råvaror, mat och hälsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler är några faktorer som på-verkar dessa verksamheter. Påverkan sker både på kökspersonalens arbetsvillkor och också på sättet att organisera måltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannämnda faktorer. För detta ändamål har en kvalitativ undersökning gjorts med hjälp av telefonintervjuer.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ?avknoppning? av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ?Avknoppning? är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika är en mindre tätort i Västerbottens län beläget vid Viskasjöns strand. Här bor lite drygt 200 människor och i denna uppsats får vi möta sex av dem. I materialet som grundas på kvalitativa intervjuer beskrivs hur invånarna ser på sin bygd, hur det är att leva där och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannämnd information till teorier inom samhällsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförståelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framställningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invånarna till dessa bilder? För att möta dessa frågor blir begreppet representation användbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.