Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör. Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

Inom stadsplanering har vi sett att kvaliteten i det offentliga rummet har minskat under det senaste århundradet. Under 1960-talet utvecklades det, exempelvis, i Sverige en modell för stadsplanering med hänsyn till trafiksäkerhet, SCAFT (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för trafiksäkerhet), som strävade efter separering av de olika trafikslagen. Trafikseparering av de olika trafikgrupperna medförde samtidigt separering av funktioner och sociala företeelser i det offentliga rummet. Det gjorde att städerna präglades av rum avsedda för transport och inte för social interaktion med vackra och inbjudande platser att vara på. En motsatt modell har däremot utvecklats i andra länder i Europa.

Barnens rätt till det offentliga rummet i städerna är idag högst begränsad. Förutom förskolegårdar och skolgårdar är barn i städerna hänvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer där barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgränsat område. Bland annat har jämförelser gjorts mellan olika förskolegårdar för att ta reda på vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. Då det gäller barns lek i det offentliga rummet är forskningen idag högst begränsad.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, Järfälla och Solna) i Stockholms län under åren 2009-2011. Målet med undersökningen har varit att jämföra kommunernas inköp och att utifrån resultaten ställa frågan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstås i kommunerna. Undersökningen har också ställt frågor om hur denna praktik ser ut i jämförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstås. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den använts i Stockholms kommuner ges också i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk från dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehåller allt från textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehåller ?mänsklig aktivitet?.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier.

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen.Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi.

Det offentliga livet bidrar till en känsla av samhörighet och delaktighet, utan att tränga sig på. I staden kan du vara en anonym åskådare till mänsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som väggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pågår i det offentliga rummet är både vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.

rädsla.

rädsla.

Ett offentligt stadsrum ses av de flesta som ett rum i staden som alla har tillgång till, vilket det absolut är. Dock ser jag detoffentliga rummet som något mer än bara en plats som alla fårbesöka. Det offentliga stadsrummet är ett rum där människor kan mötas, bli sedda, manifestera, samtala, aktivera sig, vila och betrakta för att bara nämna några egenskaper. Det offentliga rummet är ett viktigt rum för att kunna skapa ett välmående och utvecklandesamhälle. Makthavare och planerare lägger i många fall mycket resurser på att förbättra storstädernas representativa offentliga ytor, så som stora torg och stadsparker.