Uppsatsen behandlar relationen rum, verk och betraktare utifrån et verk av konstnären Olafur Eliasson. Undersökningen styrs av frågan om vilka fysiska faktorer som påverkar betraktaren i mötet med rummet och genom att studera verket Beauty (1993). Dessutom diskuteras Olafur Eliasson relation till betraktaren som en del av verket. Metoden har varit en kombination av litteraturstudier och fallstudie av verket Beauty som visades på AroS 2005. Grundläggande för hela undersökningen är ett receptionsteoretiskt perspektiv, där fokus är flyttat från verket till betraktaren.  De fysiska faktorer som anses påverka vår visuella perception är ljus, färg, form, rum och rörelse.

Det pågår stora förändringar i världen gällande begreppet design och rapporter har kommit både iSverige och Europa om hur design kan lösa samhällsproblem. Design kan användas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjänster utifrån användarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag använder design som konkurrensmedel.Syftet med vår studie är att undersöka hur vi med hjälp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa kommunikationsproblem med fokus påkundtillfredsställelse. Undersökningen syftar till att svara på hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnågra hinder vid implementering av design.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkätundersökning utifrån en fallstudie på Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts på fallföretaget samt på tre ytterligare tjänsteorienterade organisationer somär finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrånföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har ställts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar på att design används inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns några hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svårimplementerat på grund av komplexa organisationer och en målgrupp som ärhela den svenska befolkningen.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera användandet av Balanced Scorecard inom primärvården och speciellt diskutera instrumentets koppling till belöningssystem. Undersökningen har genomförts som en fallstudie, där en deduktiv ansats anlagts. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativa metoder. De teoretiska perspektiven som använts är Balanced Scorecard, belöningssystem och offentliga organisationer samt kopplingarna dessa områden emellan. Undersökningen baseras på information från intervjuer, internt arbetsmaterial samt Region Skånes hemsida.

Denna studie behandlar det historiska datorspelet Europa Universalis III utifrån en bildanalys. Vår avsikt med arbetet var att undersöka genuskonstruktioner samt se vilken typ av historiebruk som kommer till uttryck genom den västerländska historiekulturen i spelet. I vår bildanalys har vi använt oss av Eva Blomberg och Knut Kjeldstadli. Det vi har kommit fram till är att Europa Universalis III till största del använder sig av historiska markörer och igenkänningsprincipen samt att spelet är ett uttryck för det kommersiella historiebruket. Vidare har vi funnit att datorspelsskaparna genom det kommersiella historiebruket dragit nytta av den västerländska historiekulturen för att göra ekonomiska vinster och locka spelare.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Föreliggande uppsats belyser granskningens betydelse som ett demokratiskt kontrollinstrument på lokal nivå. Antagandet att väl genomförd granskning ökar möjligheten till att utkräva ansvar av både politiker och tjänstemän genomsyrar uppsatsen. Att offentliga organisationer är komplexa och därmed att den parlamentariska styrkedjans ideal inte är en rättvisande bild av verkligheten bekräftas i en fallstudie av Lunds kommun. Med organisationsteorins kulturperspektiv förklaras detta av att offentliga organisationer är komplexa och att dess informella strukturer och normer gör anspråk på utformning av kommunen där den formella styrningen brister. Fallstudien konstaterar att de kommunala granskningsorganen spelar en viktig roll för att granska kommunens verksamheter och därmed säkerställa att inga beslut fattas i ett ansvarsmässigt tomrum.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

BakgrundUnder de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov.

Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.?För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget.Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Den offentliga sektorn har genom åren genomgått en hel del förändringar. Dessa förändringar har främst skett inom områdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn själva tagit initiativ till att adoptera från den privata sektorn. När en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet återstår att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk då implementeringsprocessen är av mycket komplex natur och kräver en hel del entusiastiskt arbete från både de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gå tillväga för att lyckas med implementeringen då utfallet på denna påverkas av en mängd olika faktorer.

Jag ska i denna uppsats redogöra för och diskutera kritik emot George Dickies institutionella konstteori, såsom den framställs i the Art Circle (1984) och framåt, senast i Art and Value (2001). Det vill säga vad som brukar kallas för Dickies senare institutionella konstteori. Jag kommer att begränsa mig till denna senare variant av teorin då det är den enda teori som Dickie fortfarande vill försvara och då den av de allra flesta anses vara den bästa och mest utvecklade versionen av den institutionella teorin. Att jag väljer att diskutera en teori som kan tyckas gammal (om än kanske inte i jämförelse med många andra teorier som fortfarande diskuteras), föråldrad och hårt kritiserad beror för det första på att Dickie (2001) fortfarande håller fast vid den och försöker försvara den. För det andra på att många senare teorier om vad konst är på ett eller annat sätt är inspirerade av eller påverkade av Dickies teori, och det tycks därför som om den fortfarande borde ha vissa styrkor (om än också svagheter).