This study examines the nature and possible causes of the changes in the art and artistry of Abdul Rahim Ghafori, an Afghan artist who has migrated to Sweden. The premise of this paper is that over time a person who migrates to another culture will undergo change. In an artist this change should manifest itself in his art and artistry. The study examines this process of change and how it is manifested in the artistry and art of Abdul Rahim Ghafori. The study intends to increase knowledge and understanding of the changes a person undergoes when experiencing a culture change..

This paper is an inquiry that is trying to establish four young musicians' views of art and music.To define the boundaries of music and art and explore the possible similarities. The musicians were confronted with an artwork by Marcel Duchamp and a composition by John Cage, and have recieved a questionnaire where they were asked to express their views. They were also asked to point out qualities that define music and art and their boundaries. Follow up questions then try to futher clearify their definitions. The findings show that the group has a similar point of view where emotion and feeling rule over intellectualisation in relation to the creation of art..

I denna uppsats behandlas ämnet uppvärmda parkbänkar i offentlig miljö sett ur landskapsarkitektens perspektiv. Jag ville ta reda på vilken betydelse uppvärmda parkbänkar har för gestaltningen av det offentliga rummet samt tillgängligheten till detsamma. Min tes var att uppvärmda bänkar kan medverka till en hållbar stadsutveckling och syftet var att lyfta fram detta. Både för- och nackdelar diskuteras liksom vilka svårigheter för implementering av idén som föreligger mot bakgrund av aktuella miljöfrågor samt Sveriges stadsutvecklingshistoria. Uppsatsen utgör ett unikt forskningsmaterial och kan därmed användas som referens när man diskuterar möjligheten att installera varma parkbänkar inom både privat och offentlig sektor.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

The aim of the essay is to analyze destructivity and the aspiration of artistry in August Strindberg´s debut novel Röda rummet. By the method of close reading the thematic analysis is performed. The method is also based on an hermeneutic way of looking at literature.A historical context is adapted and the characters are compared to historical descriptions of artists such as bohemians, decadents and dandys. The artists of the novel prove to be, like the bohemians of the 19th century, standing outside and against society, although the presence of relations and cultural exchange seem to be just as important. There is also an ambivalence to be found in their relationship with the city and it´s lifestyle.The question at issue is how the development of the characters´ artistry come about, and in what ways the characters are influenced.

BakgrundInledningsvis diskuteras vad tidigare forskning visat beträffande rummet och dess betydelse. Delar som berörs är rummets utformning, grönare miljö (ljud, ljus, temperatur, luft etc.), social miljö (lärares inställning), waldorfpedagogiken ? det fysiska rummet, lek som lärande samt vad olika myndigheter skriver kring klassrumsmiljön. Den teoretiska utgångspunkten som använts när vi analyserat vårt empiriska material är ett fenomenologiskt perspektiv. Vi har även definierat de begrepp som genomsyrar föreliggande studie; Det fysiska rummet (objektiv och subjektiv miljö), arbetssätt och arbetsform samt den proximala utvecklingszonen.SyfteSyftet med föreliggande studie är att undersöka hur rummets storlek, planlösning och utformning, med tillgång till grupprum, kan ha betydelse för lärare i deras pedagogik.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ studie där observationer och intervjuer har används som arbetsmetod för insamlandet av material.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Uppsatsen behandlar konstnären John Bauer (1882-1918) och dennes konst, sett utifrån religionsfilosofen Mircea Eliades (1907-1986) världsbild. Verken som behandlas är Titta på dem, sade trollmor. Titta på mina söner! Vackrare troll finns inte på denna sidan månen, (1915), och Tyr och Fenrer, (1911).Uppsatsens syfte är att tolka och diskutera dessa utifrån Eliades teorier och begrepp. Uppsatsen går igenom tidigare litteratur om Bauer, och analyserar denna, samt definierar de teorier och begrepp hos Eliade som är relevanta för tolkningen..

Existensen av en effektiv och demokratisk förvaltning representerar ett av deviktigaste kriterierna som anses definiera ett lands modernitet. Rumänien har inteen sådan förvaltning idag. Därför bör vara den rumänska regeringens störstaprioritet att åstadkomma detta d.v.s. att reformera den offentliga förvaltningen.Den väg som landet har valt går genom EU där syftet är att bli en fullvärdigmedlem av Unionen, lika demokratisk som de andra medlemsländerna. (Roman.2000, s.

Idag är det inte helt ovanligt att tala om datorer som att de förstår eller på ett eller annat sätt lever sitt eget liv. Idén om att datorer kanske kan tänka och vara medvetna har sina rötter i det arbete som Alan Turing utförde under 1900-talets första hälft. Han brukar anses ha lagt grunden till det som idag kallas artificiell intelligens (AI) (Preston, 2002). Man började fundera över om datorer kunde ha egenskaper som kan likställas med människors mentala tillstånd och därför användas för att förklara dessa. Ett sådant påstående förs fram i en teori kallad ?datorfunktionalism?.

En ännu förbisedd och relativt oetablerad aktör i Sveriges offentliga rum är deurbana odlingsinitiativen. Den av stadsinvånarna initierade odlingen utforskarhållbara handlingsmönster, och skapar en plattform där medborgaren tillåts samlasina kunskaper och åsikter om det offentliga rummet. Genom att undersöka hurdessa odlingsgrupper samarbetar med kommunen, vill jag utreda hur dettasamarbete kan utvecklas till en lokal demokrati.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa odlingsinitiativ kananvändas som en resurs vid stadsplanering. Uppsatsen ger en övergripandeinblick i dialogen och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och två lokalaodlingsinitiativ i Uppsala. För att undersöka vilka förutsättningar ett samarbetehar, och hur detta gestaltar sig har litteratursökningar i ämnet utförts.

Syftet är att utifrån värdeteorins fem grundstenar, (behov, nytta, disponeras, överlåta och begränsad omfattning) dokumentera och analysera lämpliga metoder för värdering av offentliga specialfastigheter. Detta är indelat i två vägar, dels hur de värderas i innehavssituationen och dels värdering vid en överlåtelsesituation..

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

Syfte: Att jämföra offentliga och privata vårdgivare utifrån deras motiv, utformning och användning av balanserat styrkort. Metod: Genom användandet av kvalitativ metod i form av telefonintervjuer utreder vi hur offentliga och privata organisationer motiverar, utformar och använder sitt styrkort. Teoretiska perspektiv: Vi har valt att presentera vår teori uppdelat på tre huvudrubriker; motiv, utformning och användning. Under dessa avsnitt behandlar vi först en mer generell teori kring balanserat styrkort, för att sedan inkludera en mer specifik teori kring balanserat styrkort i sjukvårdskontext. Empiri: I empiriavsnittet presenteras resultaten från våra intervjuer.

Offentlig skulptur är en viktig del av ett samhälles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhället/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnärer var på väg. De var gränsöverskridande både i fråga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta ställning i samhällsdebatten.