Uppgiften, den givna. Består i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum från år 1866 belägen på Blasieholmen. Den tänkta byggnaden är till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för både publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift är att förse Nationalmuseum med det logistiska. Där konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utställningssalar, en stor vikt läggs vid att konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare.

Art in the city can be invisible until we talk about it. Letting children see public art in the context of play and narrative is a way to enhance creative thinking and knowledge as well as making the art visible. By creating a prototype for an art walk for children this study was able to create a scenery of children using different kinds of mediated narrative combined with a physical environment and movement. The theoretical framework of the project was picture books (Rhedin, 1991) transmedia (Jenkins 2006, Ryan 2004) and public art (Kwon 2002). The project?s aim was to create an empirical context for primary school children to explore public artwork.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Konstinvesteringar ? sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv Seminariedatum: 2006-06-07 Ämne/Kurs: FEK582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poäng Författare: Gina Aspelin, Tobias Gabrielsson och Fredrik Mattsson Handledare: Tore Eriksson Fem nyckelord: Konstinvestering, avkastning, motiv, arbetsmiljö, intressentmodellen. Syfte: Denna uppsats har som syfte att kartlägga vilka motiv företag har för konstinvesteringar och om dessa är försvarbara utifrån en företagsekonomisk synvinkel samt att utreda om en konstinvestering kan vara ett alternativ till traditionella finansiella investeringar. Metod: I uppsatsen används en induktiv ansats med en kvalitativ datainsamling. Empiri: Empirin består av fyra företag, Tetra Pak, AstraZeneca, Färs och Frosta Sparbank samt Vinge.

Undersökningen vilar på två huvudfrågor: Vad är ett materialbibliotek, och varför uppstår de i så stor utsträckning idag? Frågorna besvaras genom samtal med ansvariga på materialbibliotek, främst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrån begreppen dokument och bibliotek där en allmän biblioteksmodell appliceras på materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslås en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket är en informationstjänst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahållare av information utan även strävar efter att i mötet med sina användare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstår ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns även ett behov av att känna på material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designområdet.

Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda personer med demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som är individuellt anpassade.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka aktiviteter som använts, vilka aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa.Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter.Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland är att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhållning. Yle ska behandla den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen på lika grunder. Under många år samsände Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svenskspråkiga programmen en egen kanal, FST5 och från den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det svenskspråkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgångspunkt från public serviceuppdraget.

Syftet med denna rapport är att utreda hur kultur värdesätts i samhället. Tanken är att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskådlig modell. Rapporten fokuserar på de kulturverksamheter som är mål för den svenska kulturpolitiken, nämligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger särskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.När det gäller att värdera kultur finns två dominerande synsätt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsätt uttalar man sig om vad som är bra och värdefull kultur i allmängiltig bemärkelse.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Hur vi ordnar information påverkar hur vi serpå världen, och våra världsbilder påverkar isin tur hur vi väljer att ordna information. Det,tillsammans med frågorna om man kan hanterainformation utan att ordna den, och om mankan leva i en ständig omformulering av sinvärldsuppfattning, var utgångspunkten för dethär arbetet. Under processens fortskridandehar fokus mer och mer hamnat på människansmeningsskapande förmåga.Genom alltsammans löper broderiet.Jag har länge varit intresserad av hur vi förstårvärlden och vilka strategier vi har för att göravår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se ochvad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi sersom sanna och vilka som är just berättelser.Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel elleren karta tilldelar vi hög trovärdighet.

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnärer som hade gått samman gällande stilriktning och gemensamma utställningar bidrog säkert en hel del till uppmärksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var på ?modet? i Paris konstliv. Det var något som blev väldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utställning med fransk konst på Nationalmuseum i Stockholm. När Halmstadgruppen dessutom ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutställning, vilket väckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.