Sök:

Sökresultat:

744 Uppsatser om Konstämnet - Sida 20 av 50

"Och om tio Är sÄ Àr det konst. Med tiden sÄ." : - Om förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur i undervisningen

 Denna undersökning syftar till att spegla förÀndringar över tid i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. BildlÀrarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlÀrarna beskriver att de arbetar med populÀrkultur och deras syn pÄ populÀrkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. Det blir dÄ synligt att populÀrkulturens roll i undervisningen inte förÀndrats nÀmnvÀrt, och att bildlÀrarnas syn pÄ populÀrkultur i vissa aspekter Àr oförÀndrad men i andra förÀndrad. Tydligast förÀndringar ligger i bildlÀrarnas mer mÄngfacetterade populÀrkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare instÀllning till populÀrkultur i undervisningen. .

KrÀnkningar pÄ idrott och hÀlsa-lektionerna : En idrottsklass upplevelser

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

BorÄs - skulpturernas stad : ur ett genusperspektiv

StĂ€der anvĂ€nder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strĂ€van efter att vĂ€cka uppmĂ€rksamhet vilket i sin tur ska gynna staden pĂ„ en rad sĂ€tt, dĂ€ribland skapa tillvĂ€xt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten Ă€r att den ocksĂ„ kan kopplas ihop med de vĂ€rderingar och normer som finns i det samhĂ€lle den befinner sig i, dĂ„ den Ă€r en del i den rĂ„dande samhĂ€llstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen Ă€r att urskilja de normer och vĂ€rderingar som kan spĂ„ras till de utvalda skulpturerna som undersökningen baseras pĂ„ vad gĂ€ller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa skulpturer som befinner sig i BorĂ„s stadskĂ€rna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnĂ€rer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen pĂ„ kön, men ocksĂ„ dess gestaltning. Uppdelningen visar pĂ„ att manliga konstnĂ€rer frĂ€mst avbildar andra mĂ€n, medan kvinnliga konstnĂ€rers motiv Ă€r mer varierande. Detta Ă€r en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i BorĂ„s stadsrum som pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan spĂ„ras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet frĂ€mst Ă€r mannens rum dĂ„ de skulpturer av mĂ€n befinner sig pĂ„ centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnĂ€rernas verk i större utstrĂ€ckning befinner sig pĂ„ platser som saknar institutionell makt som t.ex.

I lagens namn? Poliser och etiska beslut.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Behovet av att kontrollera natur och hur bilder av natur skapas och uppfylls

Jag började intressera mig för konst i tron att samhÀllet snart skulle rasa samman. Detviktiga blev att göra nÄgot roligt men samtidigt fÄ en chans att pÄverka eller sÀga nÄgot. Imin tro har detta "snart" nu förflyttats mÄnga Är framÄt i tiden och perspektiven hardÀrmed förÀndrats. I min konstnÀrliga praktik undersöker jag relationen till naturen ur ett vÀsterlÀndskt perspektiv. Fokuset hamnar pÄ frÄgor om makt, om behovet av att pÄ olika sÀtt kontrollera naturen.

Bra och opa?litlig : Attityder till och anva?ndning av Wikipedia pa? ho?gstadiet

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.

Mer Àn bara konstnÀr? : Att nÀrma sig en triangelkomposition i begrepp, förutsÀttning och realitet

Syftet Àr att granska relationen mellan konstnÀren och marknaden. Flertalet frÄgor behandlas, sÄsom om konsten och konstnÀrer stÄr inför ett paradigmskifte, varför det Àr fult att sÀga konst och pengar i samma mening och vad verksamma konstnÀrer tycker om situationen.Uppsatsen redogör för begreppet konstnÀr ur ett historisk och sociologiskt perspektiv. FörutsÀttningar för konstnÀren gÄs igenom med fokus pÄ kulturpolitiken frÄn 1974 tills idag, och marknaden. Fyra konstnÀrer har intervjuats för att skapa en bild av den realiteten som de verkar i, hur de ser pÄ konstnÀrskapet och den bÀsta av vÀrldar..

Att kÀnna sig svensk : En studie i svenskhet ur vuxna invandrares perspektiv

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

?Konst Àr konst, allt annat Àr allt annat? : Samtidskonsten som pedagogisk resurs.

Jag gör den hÀr undersökningen med fokus pÄ samtidskonst som jag upplever Àr ettsvÄrgripbart fenomen. SÄ vad Àr samtidskonst och gÄr den att definiera? Generellt Àrsamtidskonst konst skapad efter 1945 och bestÄr samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fÀlt som Àr i stÀndig förÀndring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den Àr upptagen med att undersöka fÀltetsmöjligheter och upplÄter ett rum för reflektion.

Mellan rationalitet och irrationalitet : om ambivalens i idéerna bakom Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls modernistiska konst och arkitektur

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frÄgestÀllning undersöka om i vad mÄn och pÄ vilket sÀtt det gÄr att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhÄllningssÀtt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i sÄ fall utifrÄn vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det gÄr att se gÀllande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhÄllningssÀtt till arkitektur- och konstskapande. GÀllande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgÄtt ifrÄn fyra olika former av andlighet; kÀnslomÀssig, transcendent, religiös samt ockult.UtifrÄn mitt syfte och min frÄgestÀllning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterÀra verk, sÄvÀl originalverk av de undersökta konstnÀrerna och arkitekterna sjÀlva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har Äterfunnit inom omrÄdet, om dessa av andra författare och forskare. UtifrÄn dessa litterÀra verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhÄllningssÀtt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanstÀllning av litteraturkÀllor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jÀmfört och sammanstÀllt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till Àr att det hos sÄvÀl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl gÄr att finna liknande enhetliga och genomgÄende perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom fÀrgsÀttning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jÀmfört med de rationella perspektiven, gÄr att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och kÀnslomÀssig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av kÀnslomÀssig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

?Man go?mmer sin McDonaldspa?se under jackan typ.? :  Interaktioners upplevda effekt pa? unga tjejers kroppsuppfattning.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Lena Cronqvists Flicka i Balja : En undersökning av hur skulpturens placering pÄverkar receptionen

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.

PopulÀrmusik, konstmusik eller bara musik? : En undersökning av konstmusikaliska inslag i tre populÀrmusikaliska verk

Det Àr inte ovanligt att viss rock- och annan populÀrmusik tillskrivs konstnÀrliga ambitioner, eller förses med epitet som "konstnÀrlig" och "konstmusikalisk". SÀllan utvecklas emellertid pÄ vilket sÀtt detta konstnÀrliga tar sig uttryck. Uppsatsens syfte Àr att musikanalytiskt undersöka vad som kan motivera formuleringarna och om de kan anses adekvata. Materialet för undersökningen Àr tre verk/lÄtar ur rockgenren, som beskrivits med ovanstÄende begrepp: Close to the Edge med gruppen Yes frÄn 1972, Sense of Doubt med David Bowie frÄn 1977 och Sleep med gruppen Godspeed You! Black Emperor frÄn 2000. Metoden Àr den auditiva musikanalysen, vilket innebÀr att analysen utgÄr frÄn ett aktivt lyssnande pÄ musikens förlopp.

Konstmuseum i Uppsala

Ett konstmuseum pĂ„ 3000 mÂČ i Uppsala vid FyrisĂ„n. En utmejsling i det kulturella och historiska stadslandskapet i Uppsala dĂ€r besökaren kan vandra lĂ€ngs museumet alla tider pĂ„ dygnet. Genom att ge smĂ„ glimtar lockas besökaren att besöka de samlingar av modern och klassisk konst samt den samling av grafiska tryck som finns pĂ„ utstĂ€llning. Formen tillĂ„ter rörelse i alla riktningar och förlĂ€nger kajen. Byggnaden Ă€r utformad i trĂ€ som Ă€r konturskuren pĂ„ ytterskiktet med en stomme av ett rymdfackverk i stĂ„l.

Lyckad undervisning i friluftsliv? : en fenomenografisk studie om vad fem l?rare i idrott och h?lsa uppger som lyckad friluftsundervisning.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien ?r att unders?ka vad l?rarna uppger som lyckad friluftslivsundervisning. Vidare avser studien att kartl?gga vilka arbetss?tt och strategier l?rare anv?nder. F?r att besvara syftet har f?ljande forskningsfr?gor formulerats: I vilka situationer upplever idrottsl?rare att de uppn?r lyckad undervisning i friluftsliv? Vilka faktorer beh?vs f?r att kunna genomf?ra lyckad undervisning enligt idrottsl?rarna sj?lva? Metod: Studien baserades p? fem semi-strukturerade intervjuer med l?rare i ?mnet idrott och h?lsa p? gymnasiet och h?gstadiet.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->