I oktober 2006 presenterade jag för Utbildnings- och kulturförvaltningen i Markaryd idén att samla sÄngintresserade i Markaryds kommun till en projektkör för att uppföra ett större körverk med orkester. MÄlen med projektet var att stimulera till ökad sÄng- och körverksamhet i skola och kommun och genom denna aktivitet, dels skapa nÀrkontakt med klassisk musik, dels att bygga broar mellan olika grupperingar i kommunen. DÄ man Är 2007 firade Markaryds kommun 700 Är, Markaryds kyrka 150 Är och Linné 300 Är tillkom aspekten att projektkören skulle kunna bidra med en konsert som avslutning pÄ jubileumsÄret. Min forskningsfrÄga i detta arbete Àr: PÄ vilket eller vilka sÀtt har projektets mÄlsÀttningar uppnÄtts? Skriftliga utvÀrderingar med de deltagande körsÄngarna, reaktioner frÄn kommunen, press och allmÀnheten samt en DVD dokumentation utav konserten ligger till grund för min resultatdiskussion.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.

Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktÀr. UtifrÄn forskning om beteendevetenskap, kroppssprÄk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktÀr. Dessa animationer visades utan audiella ledtrÄdar, sÄsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frÄgestÀllning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar pÄ frÄgestÀllningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktÀr krÀvdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare kÀnslor eller signaler. Nervositetstecken avlÀstes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktÀr kan gestalta ett nervöst tillstÄnd utan audiella ledtrÄdar.Resultatet som undersökningen gav har stÀllts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lÀmpliga framtida justeringar för att ÄtgÀrda dessa.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, nĂ€rmare bestĂ€mt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen Ă€r av kvalitativ fallstudiekaraktĂ€r ochĂ€mnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data Ă€r baserad pĂ„ intervjuer medrepresentanter pĂ„ ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstĂ€mmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stĂ€rka arbetsgivarvarumĂ€rket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus pĂ„ de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Arbetet handlar om PiteÄs nya konserthus studio Acustikum som skall byggas vid musikhögskolan. En studie Àr gjord pÄ stora konsertsalen. Ett bra inomhusklimat Àr ej lÀtt att uppnÄ eftersom hÄrda ljudkrav gör det svÄrt att tillföra luft i tillrÀcklig omfattning. Det finns vissa krav avseende luftflöden, men bara för att de Àr uppfyllda sÄ Àr det ÀndÄ inte sÀkert att det blir ett bra klimat. För att kunna förutse lufttemperaturen i salen sÄ anvÀndes CFD simulering.

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i pÄ vilka sÀtt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill sÀga en miljö dÀr varje individ ges bÀsta förutsÀttningar till utveckling sÄvÀl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i Ätanke Àr min avsikt att med detta examensarbete fÄ en djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör det förhÄllningssÀtt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar pÄ Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och pÄ Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framÄt. Det Àr chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundlÀggande företagsidén skapar företagets sjÀl och kultur.

Arbetet handlar om hur förskollÀrare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgÄr ifrÄn för material i detta arbete dÄ deras lÀroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med nÄgot om antalsuppfattning. Förskoleklass Àr övergÄngen mellan förskola och skola frÄn hösten dÄ eleven fyller sex Är. Det Àr en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgÄr lÀrarna frÄn i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har anvÀnts oss av en kvalitativ undersökning.

Syftet med studien Àr att utforska hur nÄgra utvalda tillvÀgagÄngssÀtt för lÀrande, förmedlade av ledande slagverkare och slagverkslÀrare, anvÀnds av och fungerar för en lÀrarstudents instudering av ett musikverk. Dessa tre tillvÀgagÄngssÀtt anvÀndes för att studera in Concerto for marimba and strings av Emanuel Sejourné.  Ljudinspelningar och loggbok lÄg till grund för analysen om vad som fungerade bra för mig i min egen övning och hur jag upplevde de olika metoderna under pÄgÄende övning. I resultatet framkommer att framförallt trivselfaktorn Àr en bidragande orsak till ett lyckat övande. Andra viktiga faktorer som redovisas Àr vikten av att ha kontroll pÄ musiken innan jag som musikutövare börjar öva samt vikten av att öva som en konsert i förebyggande syfte. Avslutningsvis diskuteras arbetets resultat i relation till den presenterade litteraturen och tidigare forskningen inom omrÄdet..

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

PÄ platsen dÀr konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en vÀlanvÀnd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet pÄ platsen och förutsÀttningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde gÄr genom tomten, som idag anvÀnds som parkeringsplats, frÄn tomtens södra Ànde frÄn Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten dÀr Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsÀttningar att förstÀrka detta flöde. Genom att lÀgga museet under mark kan platsen aktiveras och anvÀndningen ökaPÄ marknivÄn skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

Detta arbete syftar till att fördjupa kunskapen om hur violin- och violalÀrare kan arbeta för att ge sina elever som utövar klassik musik möjlighet att minimera stress och nervositet i samband med provspelning och konserttillfÀlle. I bakgrundskapitlet presenteras orsaker till samt förebyggande ÄtgÀrder för att hantera stress. Dessutom redogörs för musikdidaktiska perspektiv pÄ instrumentalundervisning. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra lÀrare och musiker har intervjuats.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.