En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet Àr att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pÄgÄr mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras pÄ en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgÄende metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag anvÀnt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.

Uppsatsen behandlar intressegruppers pÄverkan pÄ beslutsfattare pÄ lokal nivÄ genom att undersökapÄtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring pÄtryckargruppers verksamhet pÄ nationell och europeisk nivÄ. Slutsatsen Àratt alla dessa intressegrupper anvÀnder sig av liknande verktyg. Studien behandlar Àven skillnadenmellan intressegrupper dÀr delar av medlemskÄren Àr beslutsfattande politiker och pÄtryckargruppersom ej har det. HÀr visar studien att de intressegrupper som har förtroendemÀn som medlemmarfokuserar mer pÄ direktkontakt med politiker Àn vad andra pÄtryckargrupper gör..

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett, bÄde ur kompositionssynpunkt och frÄn ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre lÄtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med strÄkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gÄng för att kunna se tillbaka pÄ hur jag tÀnkte under den kreativa processen. I det hÀr arbetet beskriver jag processen frÄn att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Denna uppsats syftar till att beskriva fyra verksamma musikhögskolelÀrares tankegÄngar om vad de upplever som god kvalitet inom musik och hur de i rollen som jurymedlem ser pÄ det gemensamma juryarbetet vid musikhögskolans instrumentalprov. Genom att tydliggöra likheter och skillnader i lÀrarnas vÀrderingar av kvalitet ville vi bilda oss en uppfattning om hur ett instrumentalprov faktiskt bedöms.En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes som metod för ÀndamÄlet. För att ta del av en praktisk bedömningssituation fick lÀrarna se tvÄ olika videoklipp och resonera kring dessa som om det hade varit ett instrumentalprov. Detta upplÀgg möjliggjorde att variationer i lÀrarnas bedömningar kunde upptÀckas.Hermeneutiken har anvÀnts som vetenskapligt förhÄllningssÀtt för att genom tolkningar av del och helhet kunna hitta det som inte tydligt visar sig i informanternas svar. Analysen av studien visar att lÀrarna upplever bedömningen som subjektiv och komplex samt att ett gemensamt yrkessprÄk saknas.

The purpose of this paper has been to shed light on the ways the history represented at the City Museum of Stockholm can be used in education at the Gymnasia level. I have made use of the following set of questions to attain this purpose: 1) How is the City Museum's activity vis-å-vis the gymnasia organized and what is the purpose of this activity? 2) What positive results do the interviewees see in the collaboration between the schools and the Museum? 3) Why did the teachers represented in this paper choose to make use of the Museum in their education? The bulk of the study is based upon three interviews with the First Curator at the City Museum of Stockholm and two teachers, from Viola Gymnasiet and SkogsgÄrds Gymnasiet respectively. My method is qualitative and interpretative with hermeneutic features.In my interpretation of the source material I have made use of historian Klas-Göran Karlsson's classifications regarding the needs for various forms of history, use of history, users and functions of results. In this way I have been able to establish how the Museum and the teachers represented in the study make use of the history that is represented at the Museum.

Detta arbete har jÀmfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade nÄgot att lÀra frÄn situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfÀlla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och anvÀnt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. AvgrÀnsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera pÄ BNP, rÀnta och inflation.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

I uppsatsen analyseras den amerikanska redigeringen av Elvis Presleys satellitsĂ€nda tv-konsert ?Aloha from Hawaii? (Marty Pasetta, 1973) stilistiskt och kontextuellt. Syftet Ă€r att utreda huruvida sĂ€ndningen enbart hade underhĂ„llningsmĂ€ssiga motiv eller om man Ă€ven kan se den som amerikansk, kulturimperialistisk propaganda. Teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r frĂ€mst Daniel Dayans och Elihu Katzs forskning om media events och David Ludvigssons teorier om produktionsfaktorer inom dokumentĂ€rfilm. Även P.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheterna för att skriva vÀl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel krÀver och som dessutom fungerar sjÀlvstÀndigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller pÄ cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkÀtundersökning dÀr musikstuderande har fÄtt lyssna dels till musiken frÄn spelet och dels till musik som inte Àr skriven för dataspel. I enkÀten fick de frÄgor om hur de upplevde musiken med hjÀlp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nÀra den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja pÄ spelmusiken och den sjÀlvstÀndiga musiken. De kunde ocksÄ motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.