För att minska EU-lÀndernas utslÀpp av koldioxid, pÄbörjades den 1 januari 2005 handel med utslÀppsrÀtter. UtslÀppshandeln berör mÄnga olika omrÄden inom företagen, förutom att utslÀppen skall mÀtas eller berÀknas samt rapporteras till tillsynsmyndigheten, skall företagen ocksÄ hantera utslÀppsrÀtterna i sin redovisning. Hur företagen skall redovisa utslÀppsrÀtterna regleras inte i nÄgon standard. Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur svenska börsnoterade företag hanterat redovisningen av utslÀppsrÀtter i 2005 Ärs bokslut, jÀmföra företagens redovisning och dÀrefter analysera eventuella konsekvenser av företagens redovisning utifrÄn redovisningens kvalitativa egenskaper. För att uppfylla vÄrat syfte har vi anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ- och en kvalitativmetodansats.

VÀnskapsrelationer inom arbetslivet Àr ett utbrett fenomen, men för att utföra ett arbete korrekt Àr dessa relationer inte nödvÀndiga. DÀrför syftar denna studie att öka förstÄelsen för sociala relationers betydelse pÄ arbetsplatser och varför vÀnskap uppkommer i en liten arbetsgrupp pÄ ett fastighetsbolag i Sydsverige. Studien analyserar ocksÄ varför vÀnskapen uppkommer genom att undersöka vad vÀnskapen har för betydelse för arbetstagarnas vÀlbefinnande, arbetsförmÄga och formella roller.Studien Àr kvalitativ och sex intervjuer samt tvÄ deltagande observationer har genomförts i den undersökta arbetsgruppen. Studiens vetenskapsteoretiska ansats Àr hermeneutiken, vilket innebÀr att den Àr baserad pÄ informanternas subjektiva upplevelser och dÀrefter tolkningarna av dem. Fastighetsbolaget dÀr materialinsamlingen utfördes har en struktur som kan liknas vid en pyramid med en topp och en bas.

Ekosystembaserad förvaltning bygger pÄ en helhetlig syn pÄ ekosystemen och dess förhÄllande till mÀnsklig aktivitet. Förvaltningsplanen för Barents hav utanför Norge Àr ett de lÀngst framskridna försöken till implementering av denna förvaltningsmodell. LÄng vÀg ÄterstÄr dock för att uppnÄ de mÄlsÀttningar som satts och sÀrskilt gÀller detta miljömÄlet för biologisk mÄngfald. Trots att fiskeri utpekats som den största pÄverkningsfaktorn pÄ biologisk mÄngfald har det varit lite fokus pÄ fiskeriernas negativa konsekvenser i arbetet med förvaltningsplanen. Den hÀr uppsatsen försöker ge en bild av hur personer som jobbar inom förvaltningen ser pÄ vÀrdet med förvaltningsplanen, hur de uppfattar dess brister, och just varför de tror att fiskeriet negativa konsekvenser fÄtt liten uppmÀrksamhet.Helhetlighet och tvÀrsektoriellt samarbete kunde konkluderas som de frÀmsta vÀrdena med förvaltningsplanen.

Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtÀtning, sÀrskilt i centrala och vattennÀra lÀgen. OmrÄdet Vilan i Kristianstad Àr ett verksamhetsomrÄde med dessa förutsÀttningar. Vilan ligger nÀra Kristianstads centrum, alldeles intill Helge Ä och i anslutning till ett vÄtmarksomrÄde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nÀmligen den nordöstra delen. Det Àr en stadsdel med dÄlig struktur och liten kontakt med den natur och vÄtmarksomrÄde som omrÄdet grÀnsar till.

Kraven pÄ att företag skall arbeta med att minska sin miljöpÄverkan har blivit hÄrdare frÄn samhÀllets sida. Ett verktyg för smÄföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrÄgor Àr miljödiplom, dÀr Stockholms stads miljödiplom Àr ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom Àr uppbyggt i tre nivÄer och det tar ett Är att genomföra varje nivÄ.Syftet med denna studie Àr att studera vilka konsekvenser och förÀndringar som sker nÀr företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrÄn organisationsteori med tonvikt pÄ förÀndringar. För att svara pÄ syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade pÄ tvÄ per nivÄ i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet pÄverkat den dagliga verksamheten inom företaget.Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den frÀmsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet.

Bakgrund: Allt fler barn anses idag ha nÄgon form av skolsvÄrigheter och vara i behov avsÀrskilt stöd. För att fÄ detta stöd upprÀttas ett ÄtgÀrdsprogram dÀr problemet preciseras,elevens behov beskrivs, mÄlsÀttningar sÀtts och förslag pÄ ÄtgÀrder ges.Syftet med denna uppsats Àr att belysa ÄtgÀrdsprogram som praktik, dvs. hur elever beskrivs iprogrammen samt att problematisera möjliga konsekvenser av detta.FrÄgestÀllningarna som behandlas Àr:1. Vilka diskurser förekommer om idealeleven i de undersökta ÄtgÀrdsprogrammen?2.

Idag kÀmpar företag för att överleva pÄ den hÄrt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att mÄnga företag vÀljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag vÀljer idag att lÀgga hela eller delar av sin verksamhet i andra lÀnder. I och med en etablering i ett frÀmmande land kommer företaget att möta en helt ny och frÀmmande kultur och nya affÀrsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan stÀlla till med svÄrigheter för företaget och de anstÀllda. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Bakgrund:Varje Är drabbas fler och fler mÀnniskor av cancer och de flesta har mÄnga funderingar, tankar och kÀnslor kopplade till bÄde sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. StrÄlbehandling Àr en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. StrÄlning   medför nÀstan alltid att patienten tvingas genomgÄ ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. DÀrmed finns en risk att patientens hÀlsa och vÀlmÄende försÀmras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vÄrd Àr det viktigt att fÄ en djupare förstÄelse för patienternas situation under och efter strÄlbehandling.Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strÄlbehandling hos personer med cancer.Metod:Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) dÀr 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. Resultat:Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vÄrdmiljön, Hela tillvaron pÄverkas samt Social isolering och mellanmÀnskliga relationer.

Under min praktikperiod pÄ en skola har jag sett att det finns elever som har det svÄrare Àn andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan dÄ av att försöka hjÀlpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka fÄ kunskap om vad som gör att elever som gÄr pÄ ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslÀrare ha bÀttre beredskap att hjÀlpa de elever som har det svÄrt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjÀlp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ?omdöpta? fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen.

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste Ären delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har Àven sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmÀrksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar Àven till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Syftet var att genom granskning av vetenskapliga originalartiklar undersöka patientsÀkerheten vid generisk lÀkemedelsanvÀndning. Det som studerades var den eventuella problematiken, ÄtgÀrderna och patienternas egna erfarenheter av generisk anvÀndning. Den Metod som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr artiklar söktes i ett flertal databaser och via manuella sökningar. Sjutton artiklar inkluderades och granskades utifrÄn en mall för kvalitet- och resultatanalys. I Resultatet framgick att sjuksköterskor anser att osÀkerhet, tÀta lÀkemedelsbyten, otydlig kommunikation, lika lÀkemedel till utseende och namn, samt tung arbetsbelastning Àr riskfaktorer som leder till medicineringsfel i form av under- och överdosering och/ eller utebliven lÀkemedelsdos.

Personer med venösa bensÄr Àr en lÄgprioriterad patientgrupp. Tidigare trodde man att dessa sÄr inte var smÀrtsamma, vilket visat sig vara fel. Patienterna finns bÄde inom öppen och sluten vÄrd och Àr ofta över 65 Är dvs. en Äldersgrupp som ökar. Det Àr dÀrför viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelse av smÀrta.

Idag finns knappt nĂ„gon produktion av klĂ€der kvar i Sverige. Att svenska företag i konfektionsbranschen har tvingats lĂ€gga ner produktion i hemlandet beror framför allt pĂ„ de höga kostnaderna. LĂ€nder i öst, kan idag tillverka klĂ€der med likvĂ€rdig kvalitet och med ledtider som stĂ€ndigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlĂ€gga sin produktion dĂ€r istĂ€llet.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sĂ„dan förĂ€ndring. Studiens syfte Ă€r istĂ€llet att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedlĂ€ggning av produktion resulterade i.År 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som dĂ„ fanns i Sverige, och flyttade den till lĂ€nder i öst.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.

Att tala illa om chefen Àr nÄgot som de flesta inom svenska företag har kommit i kontakt med eller kanske till och med deltagit i. De attityder som detta ger upphov till Àr sÄpass spridda och likartade i sin form att de flesta personer man talar med kÀnner igen denna jargong. VÄrt intresse för detta Àmne startade med just denna typ av igenkÀnnande frÄn vÄr egen tid i arbetslivet. Funderingen som vÀcktes hos oss var sÄledes, varför Àr det sÄ hÀr? Varför talar arbetare i svenska industriföretag illa om sina chefer?Denna fallstudie syftar till att undersöka och skapa en förstÄelse för varför arbetare i företag inom tillverkningsindustrin i VÀstsverige talar illa om sina chefer, samt vilka eventuella konsekvenser detta kan medföra.Studien Àr genomförd som en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppssÀtt baserat pÄ en hermeneutisk vetenskapssyn.