LÀroplaner har lÀnge legat till grund för undervisningen i Sverige. De rÄdande lÀroplanerna Àr stÀndigt i förÀndring och det kommer kontinuerligt nya formuleringar. LÀroplaner har prÀglat det svenska skolvÀsendet sedan Är 1919. Denna uppsats syftar till att redogöra likheter och skillnader mellan den rÄdande lÀroplanen för grundskolan med den nya lÀroplan som vid skrivandets stund verkstÀlls till följande lÀsÄr (2011/2012). Dessa lÀroplaner behandlas genom textanalys som har fokus pÄ jÀmstÀlldhet mellan könenInom utbildningsvetenskaplig forskning har man lÀnge analyserat och forskat om lÀroplaner.

Mot bakgrund av de utmaningar som vĂ€lfĂ€rdsstaten stĂ€lls inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser mĂ„ste nya sĂ€tt att frĂ€mja tillvĂ€xt hittas. DĂ€rmed Ă€r statens och offentliga aktörer s möjligheter att frĂ€mja nĂ€ringslivsutveckling och tillvĂ€xt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen frĂ„n government och governance har lösare former av samarbeten fĂ„tt ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poĂ€ngterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nĂ€tverk och partnerskap. Vilka effekter som detta fĂ„r ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp Ă€r ?luddigt?, vilket inte underlĂ€ttar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar pĂ„ Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av Ă„tta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Syftet med studien var att beskriva hĂ€lsorelaterad livskvalitet, Ă„ngest/depression och vĂ„rdtillfredsstĂ€llelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvĂ€rsnittsstudie genomfördes som en enkĂ€tstudie kompletterat med medicinska data frĂ„n Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrĂ„gningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. NiohundratrettiotvĂ„ kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

SammanfattningEn utmaning för mÄnga kommuner i dagens digitala samhÀlle Àr att skapa effektiva och samhÀllsnyttiga e-tjÀnster för medborgare. Dessa e-tjÀnster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men ocksÄ bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen.För att Ästadkomma denna utveckling av e-tjÀnster kan ett processorienterat arbetssÀtt anvÀndas. Processorientering innebÀr att man upprÀttar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering dÀr man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sÀtter in dem i ett samband för att i slutÀndan kunna fÄ ut ett högre vÀrde och bÀttre service för medborgaren.

Det hÀr arbetet syftar till att fördjupa min kunskap sÄ att jag kan avgöra hur jag skall lÀgga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa sÄ att eleverna möts av respekt, kÀnner trygghet och kan utvecklas till har-moniska mÀnniskor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lÀra. För att fördjupa min kunskap ÄtervÀnder jag i denna litteraturstudie till kÀllor som inspirerat mig under lÀrar-utbildningen. Jag arbetar utifrÄn teserna att dessa inspirationskÀllor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund mÄste fÄ metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "MÀnniskosyn", "Kunskapssyn" och "SprÄksyn" de grundlÀggande synsÀtt som författarna till litteraturen uttrycker.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

I dagens samhÀlle pressas mÀnniskor mÄnga gÄnger att utföra mer Àn vad de kÀnner att de klarar av, detta skapar stress. NÀr mÀnniskan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen lÄngvarig kan mÀnniskan uppleva psykisk ohÀlsa. Psykisk ohÀlsa Àr en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vÄrd och omsorg Àr bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohÀlsa pÄ grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av mÄnga lagar i sin yrkesutövning.

Det har de senaste Ärtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell kapitalmarknad. AnvÀndningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstÄtt ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. FrÄn och med Är 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ?Finacial instruments: Recognition and Measurement? kommer att fÄ för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning.

Bakgrund Lagen om anmÀlningsskyldigheten infördes 1999 och dess konsekvenser har diskuterats flitigt. Införandet har gjort att revisorerna fÄtt en svÄrare roll. De förvÀntas agera i samhÀllets intresse samtidigt som de löper risken av att sjÀlva drabbas av negativa effekter nÀr de anmÀler brott.Syfte Mot denna bakgrund tyckte vi det var intressant att undersöka om lagen visat sig vara effektiv. För att mÀta dess effektivitet har vi tagit fram modellen AGUFE. Vidare ansÄg vi det intressant att jÀmföra revisorskÄrens instÀllning till lagen med revisorer som anmÀlt brott.

Denna uppsats Ă€r skriven inom det nationalekonomiska fĂ€ltet kulturekonomi och behandlar faktorer som pĂ„verkar antalet museibesökare och konsekvenserna av införandet av fri entrĂ©. År 2005 genomfördes en reform som medförde att ett flertal statliga museer införde fri entrĂ© (vissa museer redan vĂ„ren 2004). Eftersom intrĂ€desavgifter Ă€r en faktor som styrande lyfter fram som en viktig förklarande faktor till antalet och sammansĂ€ttningen av museibesökare har frientrĂ©reformen och dess samhĂ€llsekonomiska konsekvenser en central roll i uppsatsen. UtifrĂ„n ett datamaterial frĂ„n KulturrĂ„det och Statistiska CentralbyrĂ„n genomförs tvĂ„ multipla linjĂ€ra regressioner, en per Ă„r samt en över tiden. I dessa regressioner testas olika förklarande variabler som kan tĂ€nkas ha en pĂ„verkan pĂ„ antalet museibesökare.

SammanfattningTitel: Flexibilitet utan grĂ€nserFörfattare: Anders SpĂ„ngmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin LĂ€rosĂ€te: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet Ă€r ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om intervjupersonerna anvĂ€nder sig av nĂ„gra strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i sĂ„ fall vilka dessa strategier Ă€r. Studien syftar Ă€ven till att diskutera hur dessa strategier förhĂ„ller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sĂ€tten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger pĂ„ Ă„tta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebĂ€rande att de sjĂ€lva kan pĂ„verka var och nĂ€r deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgĂ„ngspunkt i tidigare forskning inom omrĂ„det.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssĂ€ttet kan innebĂ€ra mĂ„nga konsekvenser för individen.

Syftet med studien Àr ÄskÄdliggöra hur myndigheter, publika medier och medmÀnniskor skriver om och talar kring mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer, att beskriva den verklighet som dessa mÀn befinner sig i och vad som behövs för att Ästadkomma en attitydförÀndring.Metoden baserades pÄ en narrativ analys utifrÄn vetenskapliga och populÀrvetenskapliga artiklar samt texter frÄn publika medier frÄn SocIndex och Google. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit bland annat normer gÀllande kön, jÀmstÀlldhet, konsekvenser av utsatthet för vÄld samt viktimologi. UtifrÄn det angivna syftet anser vi att narrativ analys Àr en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur sprÄket, ordval och hur individer framstÀlls och framstÀller sig sjÀlv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors vÄld mot mÀn i nÀra relationer. Kapitlet inleds med en genomgÄng av de dominerande attityderna, vilka Àr att mÀn inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan fÄ för negativa konsekvenser för vÄldsutsatta mÀn och avslutningsvis presenteras att dessa mÀn bör inkluderas i jÀmstÀlldhetsarbetet för att nyansera instÀllningen kring vÄld i nÀra relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrÄn resultatet.

Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

VÄr uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsomrÄde. Utanförskap Àr ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestÀmt sÀtt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stÄende utanför samhÀllet. Inom det sociala arbetet anvÀnds utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det Àven ut flera samhÀllskritiska hiphop-lÄtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.