Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som genomfördes i samarbete med Scania CV AB. Syftet Àr att kartlÀgga hur man resonerar kring begreppet sÀkerhet i förhÄllande till Organizational Behavioral Management (OBM). Studien presenterar OBMs beteendeanalys ABC-modellen för att beskriva hur ett beteende kan aktiveras samt vilka konsekvenser det har. Den avser Àven att introducera DCOM och Beteendebaserad sÀkerhet (BBS) som kompletterande verktyg att arbeta med. MÄlgruppen i studien Àr truckförare pÄ Chassi.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.

Antalet personer med blodsmitta ökar bÄde globalt men Àven i Sverige. De vanligaste sjukdomarna orsakade av blodsmitta Àr Hepatit B (HBV), Hepatit C (HCV) och Humant immunbristvirus (HIV). Bemötandet frÄn vÄrdpersonal Àr viktigt för att patienten ska fÄ en positiv upplevelse av vÄrden och sjuksköterskan har till uppgift att ge en god vÄrd pÄ lika villkor till hela befolkningen. Stigmatisering Àr kopplat till begreppet stigma som innebÀr en egenskap som avviker frÄn vÄra normer pÄ ett negativt sÀtt och leder till att en person inte accepteras i det sociala samspelet. Syftet med denna studie var att beskriva den samlade kunskapen kring stigmatisering hos personer med blodsmitta i vÄrdsituationer.

Syftet med studien var att undersöka om en flygolycka pÄverkar passagerarnas flygrÀdsla pÄ lÀngre sikt och eventuella konsekvenser som det kan innebÀra. Hur och pÄ vilka sÀtt pÄverkar i sÄ fall ett trauma som en flygolycka passagerarnas rÀdsla att flyga utifrÄn ett lÀngre tidsperspektiv. 27 mÀn och kvinnor, som alla var med i flygolyckan i Gottröra den 27 december 1991, har varit mÄlgrupp för studien. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning distribuerad till 44 personer, med 27 medverkade till en svarsprocent pÄ 61 %.  Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hÀvdar att de inte var flygrÀdda innan flygolyckan, medan över 70 % Àr flygrÀdda efter hÀndelsen och 81 % av dem anser att flygolyckan var den bidragande orsaken till deras flygrÀdsla.

Bakgrund: AnvÀndningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gÀllande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av anvÀndningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer pÄ att teknikkonsulter inte Àr tillrÀckligt integrerade för att skapa den helhetsförstÄelse och vilja att kommunicera över avdelningsgrÀnser som krÀvs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte.Syfte: Studiens syfte Àr att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som anvÀndningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvÀrfunktionella arbete.Definitioner: Teknikkonsulter Àr olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanstÀllda inom framförallt produktutveckling.Genomförande: En fallstudie har utförts pÄ tvÄ sektioner inom Scania R&D. TvÄ representanter pÄ chefsnivÄ inom varje sektion har intervjuats.Resultat: Studien har identifierat tvÄ motiv och fyra behov som Àr betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag.

BakgrundI Sverige dör nÀstan 1000 kvinnor varje Är av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Cirka 2900 gynekologiska cancerfall rapporteras Ärligen vilket motsvarar tolv procent av alla cancerfall hos kvinnor. Prognos, symtom och behandling skiljer sig mellan de olika typerna av cancer. Behandlingen kan vara i form av kirurgi, strÄlning, kemoterapi och i vissa fall hormoner. Gynekologisk cancer och konsekvenser av behandling kan innebÀra bÄde fysiska och psykologiska förÀndringar, vilket kan pÄverka sexualitet, kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla.SyfteSyftet var att undersöka hur konsekvenserna av gynekologisk cancer kan pÄverka sexualitet och kroppsuppfattning samt belysa behovet av information kring dessa aspekter.MetodDetta var en litteraturbaserad studie.

KlimatförÀndringarna Àr ett aktuellt Àmne som det skrivs mycket om. En följd av dessa Àr stigande havsnivÄer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte Àr att belysa problematiken kring en havsnivÄhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till Àmnet. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser en havsnivÄhöjning kan fÄ samt vilka strategier och ÄtgÀrder som kan anvÀndas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivÄhöjning presenteras med utgÄngspunkt i hÄllbar utveckling, ett begrepp som anvÀnds mycket i dagens samhÀllsplanering.

Problem: Egna mÀrkesvaror, EMV, har pÄ senare Är tagit upp konkurrensen med de mer traditionella mÀrkesvarorna, LMV, och dÀrmed befÀst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV Àr ett komplement till LMV dÀr de kan erbjuda snarlik kvalité till lÀgre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV Àr betydligt mer lönsamma för detaljister Àn LMV men för att detaljister skall kunna sÀlja dessa varor till lÀgre priser och dÀrmed erhÄlla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsÄtgÀrder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lÀmnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje Är som gÄr har andelen EMV i butik ökat och vi stÀller oss dÀrför frÄgande till hur detta kan komma att pÄverka detaljister.

Kommande examensarbete berör ungdomar i grundskolans senare Är och som valt en tidig idrottsspecialisering. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ huruvida konsekvenserna av en tidig idrottsspecialisering speglar av sig i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Detta stÀlls i relation till tidigare forskning inom omrÄdet samt kursplaner och styrdokument frÄn skolvÀrlden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för examensarbetet lyder: Vad Àr elevernas uppfattningar gÀllande konsekvenser av tidig idrottsspecialisering? Hur visar sig konsekvenserna mellan tidig idrottsspecialisering och skolÀmnet Idrott och hÀlsa? Varför specialiserar sig ungdomar tidigt inom idrotten? Bakgrunden beskriver grundskolans kursplan inom idrott och hÀlsa samt idrottens policy dokument vidare berör bakgrunden Àven tidigare forskning som gjorts inom nÀrliggande omrÄde.

Demens Àr en sjukdom som ökar i samhÀllet till följd av att den Àldre populationen ökar. Sjukdomen innebÀr ofta en försÀmrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhÀllsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförÀndringar Àr exempelvis oro, aggressivitet samt depression. LÀkemedel Àr en vanlig förekommande ÄtgÀrd vid beteendeförÀndringar, men innebÀr ofta negativa konsekvenser sÄsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik Àr dÀrför ett alternativt sÀtt till lÀkemedel för att lindra beteendeförÀndringar, dÄ musiken skapar en lugn atmosfÀr och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att beskriva musikens pÄverkan pÄ personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade pÄ musik.

Denna studie handlar om organisationsförÀndring och vilken pÄverkan denna kan ha haft pÄ verksamheten och dess organisationskultur. Studien Àr ett uppdrag jag fÄtt av HSB Norr. Uppdraget var att utifrÄn deras omorganisation se om förÀndringsprocessen har lett till att det krÀvts en förÀndring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssÀtt ute pÄ de lokala kontoren och Àven ett mer resultatinriktat sÀtt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas pÄ arbetsmarknaden och de följder det fÄr i form av tillfÀlliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar pÄ frÄgan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan fÄ för kompetens och lÀrande.Centrala Àr frÄgorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lÀrande ser ut. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med lÄg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgÄngspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehÄller en nödvÀndig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bÀrs, upprÀtthÄlls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta krÀver att organisationen skapar förutsÀttningar för ett sÄdant samspel och att den organiserar för lÀrande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lÀrprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur andrasprÄksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan fÄ för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med tvÄ rektorer pÄ olika skolor försökt synliggöra hur andrasprÄksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade Àr att nÀr antalet andrasprÄkselever pÄ en skola uppgÄr till nÀstan 100 % blir det svÄrt att bortse frÄn ett andrasprÄksperspektiv i verksamheten. I vÄr undersökning framkommer en medvetenhet hos vÄra informanter om bÄde vad det innebÀr och om vad som krÀvs för att lÀra sig ett andrasprÄk. DÀremot Àr det inte alltid sÄ att det som krÀvs gÄr att förverkliga inom ramen för skolans resurser och dÄ blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns.

Bakgrund: Varje Är könsstympas fler Àn 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor gÄr sÄ lÄngt tillbaka i historien att ingen historiker i dagslÀget kan sÀga exakt hur, var och varför denna sedvÀnja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal lÀnder. Ingreppet sker ofta utan smÀrtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige Àr kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gÀller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges grÀnser eller utanför.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.