Affärsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger ägarna ansvarsfrihet vad gäller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprättats till skydd för bolagets borgenärer.Minimikapitalkravets nivå har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har återigen ifrågasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrågasätter inte bara minimikapitalkravets nivå utan undersöker även dess lämplighet i övrigt samt ställer det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hänsyn till reglernas effekter ur såväl ett nationellt som ett gränsöverskridande perspektiv. Därtill undersöks reglernas lämplighet ur ett europarättsligt perspektiv..

Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar.

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Många organisationer väljer att arbeta med miljöfrågor genom ett miljöledningssystem. Den miljöledningsstandard som idag dominerar marknaden är serien ISO 14000. ISO 14001 är en av de organisationsorienterade standarderna i serien och behandlar miljöledningssystem. ISO 14001 bygger på ett antal kravelement som måste uppfyllas för att en organisation ska vara certifierbar. Ett av kraven i standarden (4.5.2 i ISO 14001:2004) anger att ?organisationen skall upprätta, införa och underhålla en dokumenterad rutin för att regelbundet utvärdera att tillämplig miljölagstiftning och föreskrifter följs?.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och beskriva det faktiska arbete som revisorn från en mindre revisionsbyrå utför gentemot små aktiebolag. Detta innefattar att undersöka förhållandet mellan den lagstadgade revisionsverksamheten och övrig mot klienten riktad serviceverksamhet. Författarna ämnar även att, med hjälp av den insamlade empirin, reflektera över hur revisions- och rådgivningstjänsten kommer att se ut i framtiden. Vår förhoppning är att genomförd undersökning kan komma att utgöra ett bidrag i debatten kring ett eventuellt slopande av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Metod: Författarna har startat i den litterära referensramen för att med hjälp av denna försöka beskriva verkligheten.

Bakgrund och problemformulering: Företag som sitter i en inkubator är kvalitetsgranskade och får mycket stöd för sin verksamhet. Därför är det intressant att jämföra andelen konkurser bland alumniföretag med gasellföretag och aktiebolag i allmänhet. Inkubatorn har krav på ekonomiarbetet och entreprenören får ofta utbildning och praktisk hjälp i form av olika tjänster. En intressant undersökning är då att se vad som händer med ekonomiarbetet när företaget lämnar inkubatorn och ifall detta har samband med konkurs. Det är dock oklart vad man kan förvänta sig när man ger sig in i ett nytt område och vilka vägar man ska gå för att finna och studera alumniföretag.

Huvudsyftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida dagens minoritetsregler i ABL medför en risk för minoritetsmissbruk samt vilka lösningar som kan finnas på detta problem. Även det generella syftet och funktionaliteten hos minoritetsskyddsreglerna skall undersökas. Inom ramen för uppsatsens problemformulering skall även utredas huruvida någon annan reglering än lagstiftning är tänkbar på detta område. I ett aktiebolag ligger bestämmanderätten på bolagsstämman hos majoriteten. I och med denna majoritetsprincip behövs ett skyddsregelverk för minoritetsaktieägarna för att undvika att dessa blir överkörda av majoriteten.

Den 1a november 2010 togs revisionsplikten bort för små aktiebolag i Sverige. Sverige var det näst sista landet i EU att ta bort revisionsplikten för företag. Detta är något som EU gjort möjligt och gränserna för borttagande av revisionsplikt är betydligt högre än de vi har i Sverige idag. Huruvida borttagandet av revisionsplikten är bra eller inte är omdiskuterat och många studier undersöker varför företag som inte omfattas av revisionsplikten ändå väljer att behålla revision. I denna studie forskas det därför om vad det kan finnas för möjliga konsekvenser av att välja bort revision, då det ska finnas så många fördelar av att ha kvar den. Detta är en kvantitativ studie som med ett deduktivt angreppssätt tar sig an uppgiften att undersöka frågeställningen ?Vilka konsekvenser upplever små aktiebolag som inte längre har revision?? och har som syfte att undersöka vilka konsekvenser företag upplever som valt att inte ha revision.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Denna uppsats syftar till att diskutera den teoretiska möjligheten att jämka bolagsordningar med avtalslagens generalklausul om oskäliga avtalsvillkor. Syftet har sin grund i bolagsordningens avtalsliknande karaktär och de stora likheter som föreligger i syftena till aktiebolagslagen och avtalslagen. För att utreda detta har lagtext och doktrin på aktiebolagsrättens så väl som på avtalsrättens områden studerats. Utöver detta har också förarbeten på dessa områden fått ett betydande utrymme. Den metod som dessa källor har bearbetats med har ett stort fokus på vilken funktion dessa lagstiftningar syftar till att uppnå.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbättrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag världen över. Kraven på bolagen ökade att informationen som släpptes var tillförlitlig och fullständig. För att säkerställa detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden kräver ingen obligatorisk tillämpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt ställningsantagande vid inrättande av funktionerna i koden. En uppmärksammad punkt i koden är 7.4 där bolagen måste beskriva i sina årsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion även kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten är att skapa en förståelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsättning över 3 miljarder kronor har haft när de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Det senaste samtalsämnet för småföretagare är den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit på tapeten i ett antal år. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna småföretagare eller missgynna övriga intressenter såsom stat, banker/investerare med flera.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten växt fram i Sverige under åren 1895 till 1983. Vi har i vår studie sett hur revisionsplikten under åren har utvecklats, från att i slutet på 1800-talet inte innefatta så många regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehålla en mängd olika regleringar och bestämmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mängd olika regleringar och bestämmelser, för vad som ska gälla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .