Bakgrund och problem: Det som i dagligt tal kallas finanskrisen runt om i världen startade redan år 2007 då bostadsmarknaden i USA kollapsade. Det var sedan under hösten 2008 då banken Lehman Brothers gick i Konkurs, som finanskrisen fullt blommade ut. Bankbranschen blev en bransch som kom att påverkas hårt, då flera banker fick statligt stöd för att undvika en Konkurs. För att ytterligare försöka underlätta för bankerna och andra finansiella institut, kom IASB i oktober år 2008 ut med en ny tillämpningsmöjlighet av IAS 39 och IFRS 7 som berör finansiella tillgångar. Den här studien ämnar undersöka vilka effekter på resultat- och balansräkningen som de nya tillämpningarna fick för de banker som valt att omklassificera sina finansiella tillgångar.

Effektiv logistik är ofta nyckeln bakom framgångsrika företag. Då logistik är ett väldigt komplext problemområde har det blivit nödvändigt att utveckla intelligenta system som hjälpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar är ett sådant system, vilket ska underlätta att flytta fokus från den enskilda artikeln till artiklar som kräver extra mycket uppmärksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsområdet de senaste åren. Denna har dock varit av ren matematisk karaktär där olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrån en samling parametrar. Hur parametrarna väljs och vilka implikationer valet av matematisk modell får är ännu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Uppsatsen behandlar Konkursrätten och vilken mån Konkursboet bär ansvaret för gäldenärens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget om hurvida Konkursboet kan bli ansvarigt för gäldenärens miljöfarliga avfall. Metoden som använts i uppsatsen är en traditionell juridisk metod med fokus på rättspraxis. Rättsläget i denna fråga har varit väldigt omdiskuterat de senaste 10 åren och också framstått som väldigt oklart. Varför ämnet varit oklart är för att det är två starka rättsområden, Konkursrätten och miljörätten som kolliderar.Viktiga principer inom de båda områdena kolliderar.

SAMMANFATTNINGAndelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i Konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Corporate failures pose a problem for banks, investors, customers, employees andinsurers. With a multivariate discrimination method, the study aims to find the specificfinancial ratios that most accurate reveals a company's financial health, which is ofinterest to all of the above parties. The data consist of 1042 Swedish small enterprisesand 30 different financial ratios between the years 2005?2007. The result shows thatbankrupt firms three years before bankruptcy have a disadvantaged capital structurewith poor solvency and high debt.

Uppsatsen syftar till att utreda möjligheterna för en överlåtare av lösöre att, genom en ogiltighetstalan, åstadkomma separationsrätt till lösöret i förvärvarens Konkurs. Därtill syftar uppsatsen till att utreda vilka krav som skall vara uppfyllda för att separationsrätt skall föreligga. Uppsatsen syftar även till att jämföra huruvida utfallen borde bli olika beroende på vilken ogiltighetsgrund som har föranlett ogiltighetsförklaringen av köpavtalet.Vidare syftar uppsatsen till att argumentera om huruvida en säljare borde ha möjlighet att åtnjuta separationsrätt i ovan nämnda situation, genom att väga ogiltighetsgrunden mot borgenärskollektivets intressen, traditionsprincipens ändamål samt det faktum att säljaren har valt att inte göra äganderättsförbehåll. Den tänkta målgruppen för uppsatsen är juridiskt lärda som redan har goda kunskaper inom sakrätt och obeståndsrätt..

Bakgrund: En revisors oberoende är ett viktigt och debatterat ämne, speciellt i skuggan av de skandaler som kantat 90- och 2000-talet. Revisorns uppgift är att granska ett företags finansiella information och ge ett utlåtande om upprättandet av dessa är i rang med lagar och standarder. En av de fyra grundpelarna för upprättandet av redovisning är going concern postulatet. Detta postulat innebär att ett företags redovisning upprättas på en going concern basis, det vill säga att det förutsätts fortleva en överskådlig tid. En av revisorns uppgift är att granska hur företaget tillämpat denna princip och se om det är ett rimligt antagande att företaget kan överleva 12 månader framåt.

Title: Predictions and explanation models for bankruptcy in stock-companies ? A study of three failed Swedish companies Author: Tim Svanberg Supervisor: Emil Numminen Department: School of Management, Blekinge Institute of technology Course: Bachelor?s thesis in business administration, 10 credits Purpose: The purpose of the thesis is to find explanation for bankruptcy with the help of prediction models. The purpose is also to add explanation by using Behavioral analysis Method: Quantitative research of bankruptcies using financial prediction models and qualitative study of psychological pitfalls. The study is deductive. Results: I found that it is possible to explain the bankruptcies using the prediction models. The behavioural perspective adds further explanation.

Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera Konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och Konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för Konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/Konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda.

Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i Konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, Konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid Konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet.

Denna uppsats belyser en vinstutdelning ur ett Konkursrättsligt perspektiv. Fokus ligger på varför och hur återvinningsreglerna ska användas, när ett aktiebolag utdelat vinst kort före sin Konkurs. Eftersom de aktiebolagsrättsliga olaglighetsreglerna inte erbjuder ett tillfredställande återföringsalternativ vid obeståndssituationer, bör enligt min uppfattning återvinningsinstitutet kunna åberopas alternativt till dessa. Att kräva att en vinstutdelning i första hand måste återföras med den generöst utformade beloppsregeln och svårtillämpade försiktighetsregeln, skulle leda till att Konkursförvaltare av ekonomiska skäl måste släppa vinstutdelningar som ter sig otillbörliga. Att underordna återvinningsreglernas tillämplighet skulle förfela den reparativa och i förlängningen den preventiva funktion institutet har.Eftersom 4 kap.

När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om Konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan Konkursansökan.När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om Konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan Konkursansökan.Uppsatsens undersökning har till stor del bestått av en litteraturstudie.

Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den välkända storbanken Lehman Brothers ansöka om Konkurs. Bankens Konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet på en intensiv debatt beträffande flertalet företeelser på den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras på aktiemarknaden. Förespråkarna menar och andra sidan att det inte är blankning som formar marknaden utan att det endast är en strategi baserad på brister i marknaden.Oavsett vilken sida som står närmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begränsar blankning och ökar dess transparens.

Vår uppsats behandlar nya förmånsrättslagen (2003:535) som beskriver förmånsrättsordningen vid ett företags Konkurs. I och med lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2004, har förutsättningarna ändrats för näringslivet, vilket vi fann intressant att undersöka. Syftet med uppsatsen är jämföra och beskriva bankens, företagens, Länsstyrelsens, Konkursförvaltarens och kronofogdens perspektiv gällande ändringarna i förmånsrättslagen. För att besvara vårt syfte har en fallstudie genomförts genom personliga intervjuer med ovanstående fem aktörer. Analysen har skett genom att finna teorier som passar detta verkliga problem och sedan utifrån teorierna undersöka hur verkligheten ter sig.

Konkurrensen mellan företag i Sverige är fortsatt hård, samtidigt som världen blir mer globaliserad och multinationella företag söker nya marknader. Mellan åren 2008 och 2013 försattes i snitt 6260 företag i Konkurs per år. Konkurser påverkar företagsägare, leverantörer, anställda, staten och samhället negativt. För företag nära Konkurs finns möjlighet att försöka rädda företaget, genom företagsrekonstruktion. Det överordnade målet med företagsrekonstruktion är att rädda värdefulla affärsrörelser, undvika kapitalförstörelse samt att återställa livskraften i företag. Under perioden 2008-2013 genomförde 1045 företag rekonstruktion men endast 18 % överlevde.