Studien har till syfte att undersöka hur globaliseringsdebatten ser ut i svensk media och hur den har förändrats under de senaste 10 åren. Fokus ligger på begreppets skilda betydelse som media skapar. Metoden består av en diskursanalys som bygger på Laclou & Mouffes teorier, med fokus kring flytande signifikanter, vilket betyder att begreppet är öppen för olika betydelser och förändlig över tid. Även en innehållsanalys som undersöker mängden artiklar och vilka ämnen som tas upp kring begreppet. Materialet består av fyra svenska tidningar, 95-97 jämfört med 2006.Resultatet visade att det finns konkurrerande diskurser i globaliseringsdebatten bland förespråkare och kritiker, de använder olika begrepp kring fenomenet.

Under lång tid har svenska kommuner, län och landsting samarbetat med sina motsvarigheter på andra sidan Östersjön. I den här uppsatsen ligger fokus på ett av dessa samarbeten: det mellan Jönköpings län och Alytus län i Litauen. Mellan åren 1999 ? 2003 pågick ett projekt som kallades "Regional Development Plans in Lithuania". Projektet syftade till att hjälpa Alytus med att först skapa en regional utvecklingsplan och sedan att försöka implementera denna.

Vi har tittat på hur krig representeras i antikrigsfilm genom att jämföra en antikrigsfilm med en krigsfilm. Filmerna vi valde att undersöka är Plutonen, som anses vara en antikrigsfilm och krigsfilmen De gröna baskrarna. Vi har tittat på de sätt på vilket betydelse skapas, vilka skillnader och likheter som finns mellan de två filmerna. Det gör vi genom att undersöka hur grepp som klippning och dramaturgi används för att representera fienden, de egna, lidande och vem skulden läggs på. Vi har kommit fram till att antikrigsfilmen och krigsfilmen som vi undersökt inte är två konkurrerande diskurser.

Stora Enso är ett globalt skogsindustriföretag som har fyra enheter i Gävle/Dala regionen. Reservdelshållningen styrs i dagsläget till stor del på respektive enhet utan någon större samordning. Om synergieffekter av ett samarbete inom reservdelshållningen ska kunna uppnås är det viktigt att undersöka vilken reservdelsstrategi som enheterna bör använda i regionen. Inom ramen för strategierna ingår också om det finns möjlighet till samarbete med andra storindustriföretag i regionen Syftet med detta arbete är tvådelat. Den första delen handlar om att utifrån teori utreda möjliga reservdelsstrategier gällande lagerhållning inom storindustri.

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Gripklorna hos dagens timmergripar följer en cirkulär rörelse vilket medför att griparen måste korrigeras i höjdled kontinuerligt av maskinföraren för att undvika att virket missas av griparen eller att skador på marken sker. LIAB (Lima Innovation AB) vill med bakgrund i detta undersöka om en ny typ av gripare, som löser detta problem, kan konstrueras. Målet med detta examensarbete har varit att från grunden konstruera en gripare, avsedd för befintliga skotare på marknaden, som minimerar den grävande rörelsen. Genom projektet följdes en produktutvecklingsprocess utarbetad vid Luleå tekniska universitet kallad Sirius Masterplan. Användandet av bland annat rörelse- och FEM-analyser resulterade i solidmodeller av en gripare som med hjälp av en fyrlänksmekanism följer marken i en näst intill rätlinjig rörelse.

Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till.

Almost every day newspapers cover companies and brands in crisis. This should worry companies as negative publicity has been shown to have a great influence on consumer perceptions on brands. In addition, brand crises have been shown to be contagious, meaning that they also affect consumers? views on other similar brands. This study aims to investigate spill-over effects of one brand crisis to another within a product category.

Den här studien studerar crowdfunding och musikfestivaler och hur dessa kan kombineras. Syftet är att utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv teoretiskt beskriva den nya modellen för crowdfundade festivaler som U x U Festival utvecklat. För att uppnå syftet kommer jag att besvara följande frågor: Vad innebär en crowdfundad festival (U x U Festival)? Hur kan en crowdfundad festival beskrivas utifrån ett upplevelseproduktionsteoretiskt perspektiv? Hur kan en teoretisk modell se ut för en crowdfundad festival?Mina resultat visar att crowdfunding kan vara en mycket bra finansieringslösning för festivaler och kulturarrangemang som vid större produktioner tvingas ta stora ekonomiska risker om inte biljettförsäljning, väder och konkurrerande event faller väl ut. Crowdfunding kan, genom att tidigarelägga delar av intäkterna för biljettförsäljningen åtta till nio månader före festivalen hjälpa festivaler att differentiera sig och även skala storleken på festivalen efter den tidigarelagda biljettförsäljningen.

This paper concerns the question of how one can frame a political message. I investigate how a political frame is bound both to the line of argumentation connected with a certain discourse and to the audience closely related to that discourse.I have chosen to study a single case where the policy process was characterized by a framing contest. The case shows how negotiating the new Services Directive is affected by framing efforts made by the parties negotiating.My conclusions are that the question of a Services Directive lent itself to a definition in terms of "either/or"-arguments. Thus the Directive could be considered either a threat or a possibility. It was the very nature of the matter - the development of the internal market on services - that made possible a debate along the lines of a "left/right"-struggle and where a frame that drew from the European Social Model offered the better explanation thereby succeding in defining the new Directive as a threat.

När man som utexaminerad student skall bege sig ut i arbetslivet för att för första gången söka en fast anställning, finns det vissa fallgropar som man gör bäst i att försöka undvika. Titta inte bara på lönen, arbetsuppgifterna och arbetstiden, utan även på anställningsvillkoren i övrigt och då inte minst på vad som gäller efter anställningens upphörande. Det är inte alls ovanligt att man i all sin upphetsning och lycka över att man äntli-gen fått en anställning glömmer bort att noga granska sitt anställningsavtal med tillhörande klausuler. Det är lätt hänt att man, i den stora tacksamheten till sin ar-betsgivare för att denne haft godheten att anställa just Dig, accepterar en klausul som senare kan komma att inskränka ens möjligheter till framtida förvärvsarbeten. Denna uppsats skall belysa vad ett sådant förfarande i framtiden kan leda till med oförutsedda konsekvenser och rättsliga tvister.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ta reda på hur det sponsrade objektet ser på sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som både är sponsringsobjekt och innehar starka varumärken. Tänker klubbarna på att skapa rätt associationer samt överväger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det är pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrågor undersökningen är inriktad på är: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna något policydokument? Hur använder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?MetodDen empiriska undersökningen har genomförts utifrån ett hermeneutiskt synsätt med hjälp av kvalitativa metoder.

Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan.

The base for the study is laid during an internship at a regional office in Brussels. The study initially concentrates on the function and activities of different regional offices located in Brussels, in order to answer the core question.The main focus is to reveal an eventual change of cooperation patterns between different regional offices, and in particular the eventual redirection away from a main cooperation between offices deriving from the same national state.Through an empirical material, based on a series of interviews, an analysis is made using three hypotheses concerning the patterns of cooperation among regional offices.The notion of a coming change stated by, in particular, two older studies is used as a theoretical steppingstone with the conclusion that a change, in the way offices collaborate, has taken place..

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.