Studien undersöker konkurrensstrategier med hjälp av immaterialrättsligt skydd: Om, och hur, det är möjligt för ett företag att använda patentskydd som ett starkt konkurrensmedel på en attraktiv marknad?Om våra utvalda respondenter ansåg att patentstrategier leder till diskriminering av Konkurrenter och kunder om företag med ensamrätt väljer att nischa sitt produktutbud? Om patenträtten behöver vidareutvecklas för att matcha lagstiftning gällande konkurrens? Är det möjligt att införa en klausul om rätt att utfärda tvångslicenser i Patenträtten som är generaliserbar och lättare att tillämpa än den vedertagna?Detta är en kvalitativ studie, i vilken vi hela tiden strävat efter att få en helhetsför-ståelse. Därför har vi varit öppna med vår tanke med arbetet för våra respondenter, och även försökt hålla oss objektiva genom arbetet. Något som emellanåt varit svårt då vi har en för-förståelse och även en ifrågasättande ansats. I början av arbetet läste vi på och samlade in intressant litteratur för att öka våra kunskaper i ämnet.

Co-branding är samarbetet mellan två företag som utmynnar i en ny, unik produkt, där kopplingen mellan varumärkena samt gemensam marknadsföring från samarbetsföretagen leder till positiva synergieffekter. Intresset för marknadsföringsstrategin co-branding har ökat i takt med globaliseringen då företagens varumärke riskerar att försvinna i mängden av konkurrerande varumärken och på så sätt förlora viktiga marknadsandelar och varumärkeskännedom.Denna studie ämnar dels öka kunskapen om fenomenet co-branding samt för vilka skäl denna strategi kan vara lämplig att använda och dels hjälpa företag att utröna vilka som kan vara de kritiska framgångsfaktorerna, alltså de absolut viktigaste variablerna för att deras co-brand ska lyckas på marknaden. Vi har intervjuat tre fallföretag inom den svenska modebranschen för att undersöka vilka deras skäl till cobranding är och vilka de kritiska framgångsfaktorerna för dessa samarbeten är. Dessa företag har samtliga genomfört co-branding under de senaste tre åren. Resultatet av studien visar att skälen till co-branding kan vara att skapa en trovärdig varumärkesbreddning, försvara sig mot Konkurrenter samt skapa en förhöjd uppfattad kvalitet för konsumenten något som möjliggör prispremium.

Dagens föränderliga värld har medfört att en stor del av det värde som skapas i företag idag sker i de immateriella tillgångarna som företagen har. Varumärken har funnits sedan långt tillbaka och dess ursprungliga funktion var att locka till sig icke läskunniga arbetare som skickades ut för att göra hushållens inköp. Under medeltiden började varumärket användas för att särskilja en tillverkares produkter från andras. Denna funktion är en av varumärkets viktigaste även idag då Konkurrenter snabbt kan kopiera framgångsrika produkter och detta medför att varumärket har ett stort värde för företagen. Det blir därför viktigt för intressenter att få tillgång till information om varumärken då de har en väsentlig betydelse för företagen och det blir därför nödvändigt att varumärket värderas samt redovisas i årsredovisningar.

Power Challenge är ett spelföretag som är beläget i Linköping. Nyligen slog de sig samman med det Karlskronabaserade Manager Zone. För ett drygt år sedan bestod Power Challenge av cirka fem anställda men har idag expanderat till omkring 50 personer. Företaget har utvecklat ett fotbollsspel som heter Power Soccer. För närvarande håller de på att, förutom att ständigt vidareutveckla fotbollsspelet, bland annat utveckla ett bilspel.Syftet med denna studie var att på något sätt försöka effektivisera rekryteringen av nya´spelare till fotbollsspelet Power Soccer.

Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess Konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar.Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna.Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation.

Bakgrund och problemSteeltech är en verksamhet som har avknoppats från Electrolux, de har planer på attutveckla en ny produkt för att växa och behöver hjälp med en marknadskartläggning aveventuella nya marknader. För att lyckas med satsningen kan externa finansiärer behövas,därför analyseras Steeltech för att undersöka dess finansiella situation och för att ge grundtill värdering.SyfteSyftet med uppsatsen är att genomföra en marknadskartläggning som hjälper Steeltech ideras beslut om framtida marknadssatsningar. Företagsanalysen har som syfte att ge enbakgrund till den värdering som kommer att genomföras för att visa vad företaget är värtför dagens och framtida ägare.AvgränsningarMarknadskartläggningen kommer att begränsas till företag baserade i Sverige, Norge,Finland och Danmark, där huvudsaklig tyngdpunkt läggs på Konkurrenter.Marknadskartläggningen inkluderar även återförsäljare samt de olika marknader somslutanvändarna återfinns på. Den finansiella analysen begränsas till Steeltechsårsredovisningar för åren 2002-2006. Värderingen baseras på två värderingsmetoder,substansvärdering och utdelningsbaserad avkastningsvärdering.MetodUppsatsen är utformad som en fallstudie där vi analyserar Steeltech ur flera olikaperspektiv.

Konglomerat är starkt diversifierade storföretag som är verksamma inom många olika affärsområden samtidigt. Vad som kännetecknar ett konglomerat är dess orelaterade diversifiering, ett företag kan till exempel tillverka både ketchup och bilar. Denna strategiform var vanlig i västvärlden kring andra världskriget och fick sitt uppsving under 1970-talet för att sedan alltmer försvinna på grund av undermåliga finansiella resultat. Strategiformen är däremot fortfarande vanligt förekommande i nyindustrialiserade länder och i synnerhet i Asien. Denna studie belyser konglomeratet som fenomen och söker generera en möjlig förklaring till varför denna företagsform alltjämt är vanligt förekommande i Asien och varför den är framgångsrik där.Studien har en teoretisk utgångspunkt och de teoretiska rönen illustreras sedan med hjälp av två fallföretag, indiska Tata Group och sydkoreanska Samsung Group, båda de största konglomeraten i sitt slag på respektive marknad.

Denna rapport behandlar ett examensarbete på D-nivå inom produkt ochprocessutveckling utfört av en student på Mälardalens högskola från oktober 2008 tillmars 2009. Examensarbetet utfördes i samarbete med det svenska företaget EBSSweden AB. Detta är en censurerad version av den fullständiga rapporten. Bilder påden färdiga designen samt vissa bilder från konceptgenereringen är borttagna på EBSbegäran. Även ritningsunderlaget i bilagorna är borttagna.EBS utvecklar förstärkare, högtalare, effektpedaler samt annan utrustning förprofessionella och halvprofessionella basister.Syftet med examensarbetet var att formge en basförstärkare med fokus påanvändarvänlighet och ergonomi kopplat till ett specifikt företag och deraskundgrupp.

1 juli, 2009 skedde en statlig omreglering av apoteksmarknaden vilket betydde att privata aktörer fick tillgång till marknaden. Apoteksmarknaden hade innan dess varit helt styrd av ett statligt monopol. Syftet med den här studien är att studera på vilket sätt styrformer på apoteket har förändrats efter omregleringen, både inom de statligt och privat ägda apoteken. Vidare vill vi undersöka hur detta har påverkat de olika yrkesgruppernas roller och deras arbetsinnehåll jämfört med monopoltiden. Studien genomfördes med en kvalitativ metod med abduktiv forskningsansats.

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina Konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Knowledge Management (KM) är ett välkänt område inom företagsekonomin. KM används för att hantera kunskap inom företag exempelvis för att skapa, hantera, lagra och dela information. I den här studien har vi gått närmare in på kunskapsdelning hos säljare. Vi skriver, i denna studie, på uppdrag av Företag A, som är verksamma inom transportbranschen i Sverige. I uppdraget ingår det att ta reda på hur Företag A kan ta del av säljarnas kunskap och information om bland annat kunder och Konkurrenter.Det teoretiska syftet med uppsatsen är att förstå vilka möjligheter och hinder som påverkar säljare att dela med sig av kunskap till andra i en organisation.

För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien ärSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning.

Bakgrund och problem: Det är viktigt med reglering av försäkringsmarknaden för attskydda konsumenterna och upprätthålla stabilitet i det finansiella systemet. Ett nytt EUdirektivavseende solvensreglering, kallat Solvens 2-direktivet, ska vara implementerat i helaEU senast hösten 2012 och kommer innebära stora omställningar för försäkringsbolagen.Riskbaserade kapitalkrav, högre krav på intern kontroll samt nya värderingsprinciper kommerstå för de största utmaningarna. Denna studie utreder hur Solvens 2-direktivet påverkar densvenska försäkringsmarknaden och om värderingsprinciperna i Solvens 2-direktivet stämmeröverens med IFRS och det svenska regelverket.Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en övergripande bild av de möjliga konsekvenserna avdirektivet för den svenska försäkringsmarknaden.Avgränsningar: Studien har avgränsats till den konceptuella innebörden och således ejstuderat de tekniska detaljerna.Metod: En kvalitativ metod innefattande intervjuer med tre försäkringsbolag samtFinansinspektionen och en komparativ litteraturstudie har använts.Analys och slutsatser: Solvens 2 leder till ett harmoniserat regelverk och utökat kundskyddpå försäkringsmarknaden. Det är dock behäftat med stora kostnader för försäkringsbolagenpga. de ökade kraven på rapportering och internkontroll som följer av direktivet.

I dagens överfyllda media flöde anser vi att det är svårt för organisationer att nå ut och behållakonsument relationer på grund av den stora konkurrensen. Många strategier bygger idag på attbygga unika konsumentrelationer eftersom detta är svårt för Konkurrenter att efterlikna. Detsaknas kunskap i hur organisationer på bästa att kan utforma sina marknadsföringsutskick föratt uppmärksammas och att skapa konkurrensfördelar inom social media. Syftet med dennastudie var att ta få ökad kunskap om hur organisationer bättre kan skapa konsumentrelationeroch konsumentinteraktioner i sociala medier. Denna kunskap tog vi fram genom att utföra sexseparata semistrukturerade djup-intervjuer med social media användare som hölls på CampusVarberg.