Det har skett en ökning av egna märkesvaror (EMV) på den svenska livsmedelsbraschen och de tar upp allt större plats i butikerna. De marknadsledande detaljisterna, ICA, Coop, Axfood och Bergendahls, har utvecklat och etablerat starka egna varumärken som står i dirket konkurrens till producenternas och det gäller för producentmärken, så som Findus, AXA och Findus att utmärka sig på marknaden.Syftet med uppsaten är att klarlägga hur producerande företag positionerar och differentierar sig i förhållande till detaljisters egna märkesvaror på den svenska livsmedelsmarknaden. Vidare syfter uppsatsen till att analysera på vilka sätt producerande företag arbetar med varumärkesidentitet och varumärkesportföljer. I anslytning till syftet har följande frågeställning formulerats; Vad karaktäriserar, inom den svenska livsmedelsmarkaden, producerande företags arbete för att bemöta Konkurrensen från detaljisters egna märkesvaror?  .

Den svenska bankmarknaden har förändrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hårdare då nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den välutvecklade tekniken och den ökade Konkurrensen har medfört att privatpersoner på ett enkelt sätt byta bank eller skaffa en till bank. Men då allt fler aktörer befinner sig på marknaden har valet av bank även blivit ett allt mer komplext val. Därmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartläggas.

Sedan millenniumskiftet har andelen kedjeanslutna företag på fastighetsmäklarmarknaden ökat från 17 till 70 procent och 10 av de 12 största företagen är så kallade franchiseföretag. Fastighetsbyrån, Svenska Fastighetsförmedling och Länsförsäkringar utgjorde över 50 procentav marknaden 2014. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida en ökad andel franchiseanslutna mäklarkontor påverkar konkurrens. En ekonometrisk modell av det så kallade Herfindahl-Hirschman indexet specificeras, och försöker svara på vad som påverkar koncentrationsmåttet. Regressionsresultatet visar att andelen franchiseanslutna kontor inte har en signifikant påverkan på konkurrens.

?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utsträckning med varandra. Regeringen uppmärksammade detta växande problem och för att råda bot på detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmän domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillämpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt på marknaden. Verksamheter och förfaranden som är försvarliga utifrån allmän synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fångas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstå vid en tillämpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gång kommit fram till att konfliktlösningsregeln fångar alla säljverksamheter och förfaranden som innebär att den offentlige aktörens säljverksamhet eller förfarande utgör en begränsning av Konkurrensen.

A1204De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att återställa investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gäller för alla bolag noterade på amerikansk börs och påverkar därmed svenska revisionsbolag som reviderar något av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud. Därigenom skapas intressanta frågeställningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att Konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda Konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att Konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna.

Genom att utbildningsnivån och levnadssättet i vårt samhälle förändras är det viktigt för företag att följa med i samhällsutvecklingen, samt att det redan finns en oro i dagens Sverige med den allt ökande Konkurrensen från den internationella marknaden. Därför är det viktigt för ett företag att använda sig av sina konkurrensfördelar och konkurrensverktyg på ett effektivt sätt för att kunna stå emot den ökande Konkurrensen på marknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag använder sina konkurrensfördelar gentemot andra företag samt hur små företags användning av konkurrensverktyg kan beskrivas Uppsatsen bygger på en fallstudie på ett mindre företag inom smyckesbranschen. För att samla in data genomfördes en intervju med Pearlshop AB. Genom intervjun visade det sig att fallstudieobjektet inte använde sig av några specifika strategier för att vara så konkurrens- kraftiga som möjligt på sin marknad.

Konkurrensen inom den svenska telekommunikationsbranchen har tätnat under de senaste åren vilket har medfört att konsumenterna har fler operatörer att välja mellan. För företag i en marknadsledande position gäller det att försöka bemöta Konkurrensen på ett effektivt sätt för att bibehålla sin position Något som spelare en viktig roll är varumärket, eftersom ett välkänt varumärke ofta betraktas som den mest betydelsefulla inträdesbarriären. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska marknadsledande företag använder sitt varumärke för att stärka och bibehålla sin position på marknaden. De slutsatser som vi kom fram till var att den befintliga teorin i många hänseenden passar bra ihop med de strategier som företaget har valt. Den största skillnaden mellan teori och verklighet är att företagets verklighet är mer flexibel och inte låst till att använda endast en strategi, istället föredrar marknadsledaren att använda en kombination av olika strategier.

Konkurrensen inom den svenska telekommunikationsbranchen har tätnat under de senaste åren vilket har medfört att konsumenterna har fler operatörer att välja mellan. För företag i en marknadsledande position gäller det att försöka bemöta Konkurrensen på ett effektivt sätt för att bibehålla sin position Något som spelare en viktig roll är varumärket, eftersom ett välkänt varumärke ofta betraktas som den mest betydelsefulla inträdesbarriären. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska marknadsledande företag använder sitt varumärke för att stärka och bibehålla sin position på marknaden. De slutsatser som vi kom fram till var att den befintliga teorin i många hänseenden passar bra ihop med de strategier som företaget har valt. Den största skillnaden mellan teori och verklighet är att företagets verklighet är mer flexibel och inte låst till att använda endast en strategi, istället föredrar marknadsledaren att använda en kombination av olika strategier.

Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlägga vilka marknadsföringsåtgärder som gymnasieskolorna använde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan påverka eleverna. För att besvara syftet användes dessa frågeställningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsåtgärderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur påverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. Utifrån sammanställningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förändrats under de senaste tio åren i samband med att Konkurrensen förändrats. Konkurrensen har förändrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristående gymnasieskolor.

Det har visat sig att avregleringar på monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens då det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala Konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande på denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsätter kallar inträdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att främja Konkurrensen. Finns det inträdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vår undersökning är att se vilka inträdeshinder som går att identifiera på eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt inträdeshinder i denna bransch som är mest svåröverkomligt.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka hur personalomsättningen av socialsekreterare ser utinom socialtjänsten i Västerbottens inland. Studien är en fallstudie av ett socialkontor i englesbygdskommun i Västerbotten. Studiens resultat visar att personalomsättningen avsocialsekreterare inom socialtjänsten i den glesbygdskommun i Västerbotten som vi undersöktär hög. Universitetsorter utbildar många socionomer och Konkurrensen om jobb är stor i dessastäder. Nyutexaminerade söker till glesbygden där Konkurrensen inte är lika stor.

Media har i flera år skrivit om att centrumhandeln i många städer har en negativ tillväxt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillväxt. Under de 10-20 senaste åren så har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. När de väljer att etablera sig där så ökar Konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats är ta reda på centrumledarnas syn på situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i Västerås och Norrköping.Åtta centrumledare på centrumgallerior och externa köpcentrum i Västerås och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Det har visat sig att avregleringar på monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens då det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala Konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande på denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsätter kallar inträdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att främja Konkurrensen. Finns det inträdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vår undersökning är att se vilka inträdeshinder som går att identifiera på eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt inträdeshinder i denna bransch som är mest svåröverkomligt. Slutsatser Två av inträdeshindren, stordriftsfördelar samt tillgång till distributionsled är inte identifierbara på det nya marknadssegment som har öppnats.

Inledning: Stockholm står idag inför en breddning av hotellutbudet, hur förhåller sig hotellen till den ökande Konkurrensen? Kommer hotellen att förändra prisstrategierna och kan eventuella prisförändringar leda till ett priskrig?Syfte: Syftet med studien var att titta på hur olika hotell skiljer sig i prissättning och få insikt kring priskrig och om det kommer uppstå då Konkurrensen ökar.Metod: Enkätstudie med viss kvalitativ metodundersökning har använts, på grund av flexibel och hanterbar data som svarar på syfte och frågeställning. Teoretisk data har inhämtats från artiklar och publicerade böcker. Det har även använts artiklar för att påvisa ämnets aktualitet. Tio Revenue Managers (RM) har intervjuats.