Offentlig upphandling Àr idag ett hett debatterat Àmne dÀr det finns avvikande Äsikter om dess lÀmplighet. Vissa Àr av Äsikten att offentlig upphandling Àr det enda sÀttet för att en rÀttvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra Àr av Äsikten att som lagen om offentligupphandling Àr utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan vÀrderas i upphandlingsprocessen, exempelvis fÄr kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begrÀnsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem frÄn att ta till sig innovationer.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det anvÀnds nÄgra relationsfrÀmjande ÄtgÀrder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss Àr en kommunal organisation mÄste de tillÀmpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör.

FramvÀxten av internationaliseringen och IT-utvecklingen ökar allt mer, vilket kommer att medföra nya möjligheter samtidigt som konkurrensen kommer att bli tydligare. För e-handelsföretag Àr behovet och utmaningen att skapa en kunskapsbas för traditionella och framsynta beslut. Beslut som kan komma att visa sig ha avgörande inverkan pÄ företagens framtida tillvÀxt och konkurrenskraft. Detta medför att företag inom e-handelsbranschen stÀndigt mÄste uppdatera omgivningens hotbilder för att kunna möta framtida konkurrens. Inom EU arbetar man med att försöka öka möjligheterna för bland annat e-handel.

De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.

Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna prÀglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt nÀr det gÀller andelen kedjebutiker. Detta gÀller frÀmst externhandelns köpcentrum, men Àr Àven ett fenomen i stadskÀrnornas gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix.

Under de senaste Ären har egenföretagandet vÀxt markant. Mindre nischade företag konkurrerar pÄ samma marknad som flera större. Dessa har ofta en högre grad av differentierade produkter och vÀnder sig till en specifik mÄlgrupp. Idag Àr konkurrens en förutsÀttning för ekonomin och bidrar till en ökad stimulering av effektivitet hos de olika företagen. En öppen marknad leder till innovationer och de olika aktörerna gynnas dÀrmed genom att uppnÄ uthÄlliga konkurrensfördelar.För att utmÀrka sig pÄ en marknad Àr det viktigt att aktörerna uppnÄr en uthÄllig konkurrensfördel.

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Bakgrund och problem: Globaliseringen har gett upphov till en hÄrdare konkurrens mellan företag, vilket har lett mÄnga företag till att driva delar av sin verksamhet utomlands. I samband med flytt av verksamheten kommer Àven en del utmaningar, bland annat har individer frÄn olika lÀnder har olika behov. Detta gör att belöningssystemet bör konstrueras efter dessa skillnader. Det finns forskning som stödjer denna anpassning, men det finns Àven forskning som menar att det inte behövs. Huruvida detta fÄtt genomslag i multinationella företag kan dÀrför behöva undersökas.Syfte: Beskriva om och hur svenska multinationella företag anpassar belöningssystemen i sina utlÀndska dotterbolag.Metod: PrimÀrdatainsamlingen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra multionationella företag: SKF, Electrolux, Sandvik och Scania.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus pÄ underhÄllsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestÄnd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjÀlp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen Àr utformade som en punktlista dÀr brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhÄllsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i frÄga hur arbetet har förÀndrats över tid men Àven vikten av att underhÄlla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter dÀr verksamheten styr lokalanvÀndningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande dÀr stat, kommun och landsting Àr en av de största aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs dÀr syftet att frÀmja konkurrens alltför ofta istÀllet blir konkurrensbegrÀnsande vid planering och bestÀllning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgÄr frÄn Stockholms Hamn fastighetsbestÄnd och tre stycken fastigheter plockas ut ur bestÄndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 Àr kÀrnfastigheten, Magasin 6 Àr en osÀker fastighet som ej har nÄgot att göra med kÀrnverksamheten och Hus P Àr en övrig fastighet som pÄ sikt skall rivas.Modellen tittar nÀrmare, för respektive fastighet, pÄ verksamhetsplanering och underhÄllsplanering, respektive fastigheters förutsÀttningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsomrÄdena mellan hyresgÀst och hyresvÀrd avseende underhÄllet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn Àr ett vÀlskött företag med större potential Àn vad de idag utnyttjar.

De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.

MervÀrdesskatten pÄ restaurang- och cateringtjÀnster sÀnktes frÄn 25 procent till 12 procent den 1 januari 2012. SÀnkningen var en del i den sittande regeringens övergripande mÄl om en högre varaktig sysselsÀttning.De flesta utvÀrderingar pÄ sÀnkt mervÀrdesskatt har fokuserat pÄ effekter i konsumentpriser. De utvÀrderingar som genomförts pekar alla pÄ att övervÀltringen i konsumentpris har varit relativt lÄg, varför mervÀrdesskattesÀnkningar sÀllan verkar komma konsumenten till godo.En sÀnkt mervÀrdesskat, som inte resulterar i ett fullt prisgenomslag pÄ konsumentpriser, skapar ett ekonomiskt utrymme för de företag som blir trÀffade av reformen. Det utrymme som skapas har företagen full dispositionsrÀtt över, varför en utvÀrdering pÄ endast konsumentpris Àr allt för begrÀnsad och riskerar att inte fullstÀndigt fÄnga reformens effekter. Denna utvÀrdering utökas till att omfatta effekter pÄ sysselsÀttning, omsÀttning, produktionskostnader och investeringar.DÄ den hÀr typen av reform Àr svÄrutvÀrderad i sin natur, pÄ grund av bristen pÄ kontrafaktiska utfall, tar studien fasta pÄ att det finns grÀnsregioner i Sverige som Àr utsatta för internationell konkurrens, vilket gör det möjligt att förhÄlla sig till effekter utöver ett före- efterperspektiv.

Sverige har ett stort utbud av besöksmÄl och kan erbjuda mÀnniskor mÄnga och varierande upplevelser. Det medför att en hÄrd konkurrens förekommer pÄ marknaden om att locka besökare. En attraktion mÄste dÀrför kunna erbjuda nÄgot unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att fÄ en kund att besöka en specifik attraktion krÀvs Àven att kunden fÄr ett vÀrde vid besöket som resulterar i en minnesvÀrd upplevelse. Marknadsföring Àr ett viktigt verktyg för att pÄ ett effektivt sÀtt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tÀnkta besökaren.

Det finns mycket som pekar pÄ att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. GÀstnÀtterna har de senaste Ären ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 Àr mÄlet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i vÀrlden finns det mÄnga exempel pÄ exploaterade omrÄden som i brist pÄ hÄllbar turismutveckling tagit skada, bÄde naturomrÄden och lokala samhÀllen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krÀvs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgÄr frÄn begreppet hÄllbar turism med huvudfokus pÄ de sociala aspekterna. Undersökningen bygger pÄ turismens pÄverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhÀllet i Stockholms skÀrgÄrd.

Vid objektorienterad systemutveckling Àr det viktigt att man genomför en analys- och designfas, dels för att man inom ett utvecklingsteam lÀttare ska kunna visualisera hur ett system Àr tÀnkt att bli och dels för att kunna fÄnga och ÄskÄdliggöra kundens krav. Till sin hjÀlp i dessa faser har man metoder/processer och modelleringssprÄk. Varje företag har i regel haft sin egen variant av ovan nÀmnda, men allteftersom kom kravet pÄ en gemensam standard att bli oundvikligt. Sedan ett antal Är tillbaka finns nu en standard. Trots det finns det sÀkert företag kvar som Ànnu inte antagit denna standard.

Spekulationsbubblor kÀnnetecknas av kraftigt stigande tillgÄngspriser som Àr övervÀrderade. En bubbla byggs upp av en kombination av mer lÀttillgÀngligt finansieringskapital samt ett irrationellt och mer riskbenÀget beteende hos aktörer pÄ marknaden. Prisstegringen mattas av med tiden och resulterar slutligen i ett drastiskt prisfall, en kraftig minskning av tillgÄngarnas vÀrde och en finansiell kris uppstÄr.Uppsatsen syftar till att med hjÀlp av ett teoretiskt ramverk som tagits fram analysera hur uppbyggnadsfasen i den senaste i raden av spekulationsbubblor, bolÄnebubblan, har sett ut. Fokus har lagts pÄ utveckling i utlÄning och huspriser under perioden 2002-2008 i USA och i Sverige samt faktorer som kan ha orsakat eller pÄverkat denna utveckling. Vidare har de bÄda lÀndernas centralbankers rÀntepolitik och motiveringar till denna analyserats.Resultaten visar pÄ att en kraftig ökning, en boom, i bÄde utlÄning och huspriser skedde under uppbyggnadsfasen av bubblan.

De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.