Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lärargenomgång och enskild räkning. Denna form av undervisning stämde inte med min bild av hur man skapar en bra lärandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stämmer överens med min syn på effektivt lärande. Jag fann cooperative learning som är en undervisningsmodell som bygger på interaktion mellan elever och där alla elever är beroende av varandra för att lyckas. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förändra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om dagens skola använder ämnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och på vilket sätt. I tidigare forskning undersöks även hur musik och matematik är kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som används är både enkäter och intervjuer som består av frågor kring ämnesintegrerad undervisning i dagens skola. Både enkäterna och intervjuerna har genomförts på två skolor i samma kommun. Enkäterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklärare i årskurs 1-3.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Studien undersöker huruvida elever använder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, då de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i år 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi använt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nämligen följande fem: textförståelse, talförståelse, räkneförmåga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sämre resultat när de arbetade med uppgifterna i grupp i jämförelse med de som arbetade enskilt..

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att med hjälp av bakgrundsmusik med omkring 60 taktslag per minut, skapa en ur elevernas synvinkel förbättrad miljö för koncentration och studier i matematik. Studien genomfördes i en klass med 17 elever i skolår fyra. Samtliga elever deltog i undersökningen. Under sex veckor fick eleverna lyssna till bakgrundsmusik när de räknade självständigt under matematiklektionerna. I slutet av den sjätte veckan intervjuades eleverna angående hur de upplevt bakgrundsmusiken.

Examensarbetet behandlar hur två lärare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de får eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jämförs hur lärarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssätt..

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att få en bild av elevers uppfattning kring matematikämnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön påverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med åtta elever som går det individuella programmet på gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikämnet som viktigt. Framförallt den matematik som är relevant för eleverna, det vill säga matematik som har syftet att användas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Resultatet från TIMSS-undersökningen år 2011 visar att svenska elever har försämrat sina kunskaper inom området taluppfattning. Matematikundervisningen är vanligtvis läroboksstyrd med lite variation i arbetssätt. Författare och forskare belyser att laborativt material är ett redskap som kan användas för att konkretisera abstrakt matematik. Därmed undersöker denna studie hur användandet av laborativt material inverkar på elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som läraren bör ha i åtanke vid denna undervisningsmetod.

Syftet med studien var att belysa två förskollärares syn på matematik och matematikundervisning, deras syn på barn och matematik samt deras syn på interaktionen mellan förskollärare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollärarnas syn utifrån ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie där en intervjustudie som baseras på observationsfall användes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i två block som visar på händelser som upprepar sig i våra observationer och som användes i intervjuerna med de två förskollärarna. Resultatet visar på att de två förskollärarna är medvetna om vikten av att få in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att ur ett genusperspektiv undersöka synen på bedömningsgrunder i betygssättningen inom ämnet idrott och hälsa i relation till svenska, samhällskunskap och matematik bland flickor och pojkar på Natur- och samhällsprogrammet(NS). Detta har undersökts utifrån följande frågeställningar:? På vilket sätt upplever gymnasieelever på NS-programmet att de bedöms i idrott och hälsa i relation till de ämnen som syftet anger?? Vilka förutsättningar upplever eleverna finns för att nå de olika betygsstegen i skolämnena idrott och hälsa, samhällskunskap, matematik och svenska?? Hur tror eleverna att en jämställd betygsbedömning ser ut i de utvalda skolämnena?Utifrån detta kommer vi att diskutera hur eleverna bryter eller återskapar genusordningen i sina resonemang kring betygsbedömningen.MetodDen metod som använts i studien är av kvalitativ karaktär som i det här fallet varit fyra fokusgruppsintervjuer i en årskurs tvåa på NS-programmet. Vi använde oss av ett strategiskt urval för den utvalda målgruppen. För att förstå och tolka elevernas resonemang i vårt resultat har vi använt oss av Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells genusteorier.ResultatI relationen mellan idrott och hälsa, matematik, svenska och samhällskunskap finns, enligt vårt resultat, en indikation på att kunskaperna laddas och värderas på olika sätt och får därmed olika dignitet.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla i skolan. Trots detta visar flera studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan könen och att flickor ofta har ett sämre självförtroende i ämnet matematik. Människor har ofta en tendens att kategorisera sin omgivning och de två könen är inget undantag. Detta har lett till en könsskillnad i skolan som blir tydlig i ämnet matematik vilket genom historien har betraktas som en manlig domän. I vårt examensarbete vill vi ta reda på lärarstudenternas attityder och förhållningssätt till matematik, samt deras självuppfattning gällande ämnet, ur ett genusperspektiv inom respektive enhet på lärarutbildningen vid Malmö högskola.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i ämnet matematik har försämrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkätundersökning med påståenden tillhörande ämnet matematik i årskurs 7-9 på en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta ställning till varje påstående genom att, svara med instämmer helt, instämmer delvis, tveksamt, tar delvis avstånd eller tar helt avstånd. Vår undersökning visar på att eleverna överlag tycker att matematik är intressant och viktigt.

Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs 2, 5 och 9 säger om sin lust att lära i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, där fokus ligger på lärande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, där 4 elever i varje årskurs, dvs. 12 elever ingår i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.