Sök:

Sökresultat:

1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 59 av 79

FramgÄngsfaktorer vid införande av ett tredjepartssystem ? En fallstudie i en stor organisation.

Nutida organisationer och företag har svÄrt att undvika anvÀndningen avinformationsteknologin (IT). Den stora utmaningen Àr att lyckas med införandet av etttredjepartssystem i form av ett IT-projekt med ett positivt resultat. Trots att detta anses viktigtstÄr mÄnga organisationer och företag i behov och saknar konkreta förslag för att lyckas vidett införande av ett informationssystem. DÀrför vill vi Ästadkomma med framgÄngsfaktorervid införande av ett tredjepartssystem i en stor verksamhet.Vi har deltagit och varit aktiva i en fallstudie hos VÀstfastigheter, dÀrför har uppsatsen etttolkande synsÀtt. Datainsamling och empirisk data har Àven kompletterats med intervjuer samtett studiebesök hos en organisation.

Kunskapsintensiva smÄföretags mÄl och strategiformulering

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förĂ€ndrade förutsĂ€ttningar för mĂ„nga företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvĂ€ndigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma karakteristika sĂ„som flexibel struktur, fĂ„ nivĂ„er i hierarkin, hög kunskapsnivĂ„ och relativt nystartade, benĂ€mns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta Ă€r de relativt smĂ„ och Ă„terfinns i konsultbranschen.

Ungas upplevelser kring tillfredsstÀllelse och prestation i arbetet - med fokus pÄ motivations- och hygienfaktorer

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.

Mellanchefers anvÀndning av Simons fyra styrsystem via styrmedlet budget : En studie om Simons fyra styrsystem

BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

FrÄn Handlingsplan till praktik : En kvalitativ studie om mÄngfaldsarbetet inom polisen i Stockholms lÀn

UtifrÄn regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen strÀva efter att öka jÀmstÀlldheten och mÄngfalden inom polisen, dÄ polisen ska avspegla samhÀllets befolkning. För att uppnÄ detta behövs ytterligare insatser ur ett jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mÄngfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mÄngfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na Àr idag skyldiga att ha en mÄngfaldsplan. MÄngfaldsarbetet inom polisen har visat sig gÄ lÄngsamt.

ERFARENHETSÅTERFÖRING: FörbĂ€ttringsarbete hos ett modernt byggföretag

En studie har genomförts tillsammans med ett av de Sverigeledande företageninom industriellt byggande. Genom att tillverka husdelar, sÄ kallade volymer, isin fabrik kan de göra byggandet av bostadshus mer effektivt Àn vid traditionellt byggande pÄ plats.För att öka produktiviteten i fabriken har företaget valt att arbeta med Lean. Lean Àr en strategi som har sitt ursprung frÄn den japanska och amerikanska bilindustrin. Grundprincipen Àr att stÀndigt arbeta med att förbÀttra sin verksamhet och eliminera slöseri. Det finns inga konkreta mÄl utan det handlar om att kontinuerligt röra sig i rÀtt riktning.

Ekonomisk styrning som sprÄk : En fallstudie av Scanias motortillverkning

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.

EU-stadgans tillÀmplighet pÄ skattetillÀgg och skattebrott : En frÄga om rÀttssÀkerhet?

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillÀmplighet pÄ det svenska dubbelförfarandet, pÄförande av skattetillÀgg och utdömande av straffrÀttsliga pÄföljder vid oriktig uppgift. FramstÀllningen baseras pÄ gÀllande lagtext vid 1 december 2011, men hÀnsyn har Àven tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses trÀda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rÀttssÀkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans stÀllning innebÀr att den skall ha företrÀde framför motstridig nationell rÀtt. Vidare kan kravet pÄ klart stöd som HD har uppstÀllt för att underkÀnna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprÀtthÄllas vid EU-stadgans tillÀmpning. Ett sÄdant krav skulle strida mot rÀttssÀkerhetskravet pÄ en bestÀmd rÀttskÀllehierarki, och dÀrmed inte tillförsÀkra den enskildes rÀttssÀkerhet.

Fokus pÄ lÀrandemÄl Sjuksköterskestudenters och handledares uppfattningar

Sammanfattning: Den hÀr undersökningen hade som syfte att identifiera och beskriva sjuksköterskestudenters och handledares uppfattningar av lÀrandemÄl och hur man uppnÄr dem pÄ en studentdriven vÄrdavdelning samt att belysa hur sjuksköterskestudenter upplever sina möjligheter att uppnÄ lÀrandemÄlen i en given kontext. Undersökningen genomfördes, utifrÄn ett vÄrdpedagogiskt och pedagogiskt perspektiv, pÄ en vÄrdavdelning inom akutsjukvÄrd som har som uppdrag att bÄde driva god infektionsvÄrd och verksamhetsförlagd utbildning av sjuksköterskestudenter. Initialt studerades enkÀtsvar med studentutvÀrderingar som visade att 91 % av studenterna bedömde sina möjligheter att uppnÄ utbildningsmÄlen som ganska bra till utmÀrkta. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes för att identifiera uppfattningar och intervjuerna analyserades med hjÀlp av fenomenografisk metod. Totalt 22 intervjuer genomfördes med sjuksköterskestudenter i VFU under termin 3 och 5 och bÄde nuvarande och tidigare handledare.

"För sÀkerhets skull" : om svensk sÀkerhet, efter kalla kriget

Sverige har sagts ha blivit allt sÀkrare, sÀkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat sÀkerhetsbegrepp. Ett sÄdant skulle kunna innebÀra enutökad flora av hot och, dÀrmed, en potentiellt ökad osÀkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens sÀkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen bestÄr av en kvantitativ och en kvalitativ innehÄllsanalys av de regeringsförklaringaroch dÀrpÄ följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrÄn Àr Buzans, WÊvers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat sÀkerhetsbegrepp och sÀkerhetisering av politiska frÄgor, ?sÀkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frÄgor inom de militÀra, ekologiska och ekonomiska omrÄdena Àr sÀkerhetsmÀssigtladdade i periodens början, men att dessa omrÄden sedan avsÀkerhetiseras alltmer.

Biologisk mÄngfald i en historisk miljö : ett gestaltningsförslag för Odinslund i Uppsala

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medier

Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medierFörfattare: Elisabeth Björnram och Michelle LindholmUppdragsgivare: Röhsska museetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Handledare: Ingela WadbringSidantal: 62 sidorSyfte: Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet attgenom sociala medier kommunicera med sin publik.Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehÄllsanalys med ECA?modellen som grund.Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, AnnicaLjungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern,Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair anvÀnder sig avsociala medier.Huvudresultat: Studien har resulterat i bÄde övergripande och konkreta rÄd tillRöhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation somRöhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjÀlp av socialamedier mÄste de lyssna pÄ sin publik. Sociala medier gÄr ut pÄ interaktion, inteenvÀgskommunikation.

MÄlstyrning i Göteborgs Stads FÀrdtjÀnstförvaltning: vi kör mot mÄlen, de vi Àr till för.

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Med andras ögon : LÀrarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder

Min bakgrund innehÄller en lÄngvarig relation med Gotska Sandön med kamera som redskap. Syftet med min studie har varit att tolka och analysera lÀrarstudenters reflektioner kring sex naturfotografiska konstbilder frÄn Gotska Sandön. Fotografierna projicerades pÄ en stor filmduk och lÀrarstudenterna ? sex kvinnor och sju mÀn ? gjorde skriftliga beskrivningar utifrÄn sina upplevelser av bilderna. För att undersöka vilka likheter och skillnader de upplevde vid mötet med bilderna har jag anvÀnt mig av en fenomenografisk ansats.Bearbetningen och analysen av lÀrarstudenternas utsagor ? sammanlagt 156 st ? har gjorts i fyra faser.

Sponsring : En studie om vilka faktorer som pÄverkar vÀrdet i ett sponsringsavtal

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar vÀrdet i ett sponsoravtal. Uppsatsen undersöker hur företag arbetar med sponsring och vilka motiv de har med sponsringen, samt hur de kommer fram till ett avtals vÀrde. Detta jÀmförs sedan mot idrotten, vad de kan erbjuda företagen samt hur de kommer fram till sitt eget vÀrde. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen behandlar Àr: Vad av affÀrsmÀssigt vÀrde kan idrotten erbjuda och vad Àr företagen villiga att betala för? Vilka faktorer bestÀmmer sponsringsbeloppets storlek och hur kommer de fram till beloppet? Hur kan idrottsorganisationerna agera för att pÄverka vÀrdet av ett sponsringsavtal? Hur skaffar sig idrottsorganisationerna nya avtal? I undersökningen har sex stycken djupintervjuer genomförts, i syfte att göra en jÀmförande flerfallstudie.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->