Sök:

Sökresultat:

1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 43 av 79

"Man kan ju redan nu se att vissa kommer att fÄ det tufft..." : En kvalitativ intervjustudie av förskollÀrares undervisning i matematik i förskoleklass

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det Àr ett av skolans viktigaste Àmnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fÄtt en tioÄrig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har Àven tagit reda pÄ om och hur förskollÀrarna hjÀlper barn som riskerar att fÄ svÄrigheter i Àmnet samt om det finns nÄgot samarbete mellan förskollÀrarna i förskoleklass.I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som pÄverkar verksamheten och vi beskriver Àven vad olika forskare anser om barns lÀrande i matematik, svÄrigheter i Àmnet samt vilken roll pedagogen har.VÄr empiriska undersökning grundar sig pÄ intervjuer med nio förskollÀrare verksamma i förskoleklass.

Tanke och tolkning : En komparativ studie av gestaltningsprocessens inverkan pÄ tvÄ pianisters interpretation.

Denna uppsats Àr en komparativ studie av tvÄ pianister med olika kulturell bakgrund, Hans PÄlsson och Valentina Lisitsa. UtgÄngspunkt för arbetet Àr en undran över varför klassiska pianister tenderar att i viss mÄn gestalta ett stycke olika trots framförande av samma noterade stycke. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur skiljer sig gestaltningsprocessen Ät mellan pianisterna?Hur skiljer sig tolkningar av tvÄ specifika verk Ät mellan pianisterna?GÄr det att koppla avvikande skillnader i tolkningarna till gestaltnings­processen för att besvara varför pianisterna i vissa avseenden spelar olika?Metoden för att utforska detta möjliggörs först genom en redogörelse av pianisternas gestaltningsprocess dÀr kÀllmaterialet Àr intervjuer, tv-program och skriftlig dokumentation i form av böcker och artiklar. DÀrefter en komparativ analys av audiovisuella inspelningar i form av youtube-klipp och tv-program av pianisternas interpretationer av samma verk.

Globala klimatförÀndringar i fysisk planering : exempel Hattholmen i Karlskrona

De globala klimatförÀndringarna som sker i dag mÄste tas hÀnsyn till inom alla aspekter av vÄrt samhÀlle. Det Àr fÄ som inte har hört att medeltemperaturen blir högre, att havsnivÄerna stiger och att stormarna blir vÀrre och orsakar mer skada Àn tidigare. I den fysiska planeringen gÄr det att göra mycket för att guida de globala klimatförÀndringarnas utveckling i rÀtt riktning, en riktning som gör att samhÀllet förÀndras efter de nya förutsÀttningarna och samtidigt stÀvjar den snabba utvecklingen de globala klimatförÀndringarna har i dag. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vad som kan göras inom den fysiska planeringen för att Ästadkomma just detta. Vidare har syftet varit att göra ett idéförslag pÄ Hattholmen i Karlskrona som samlar konkreta lösningar för vad som kan göras pÄ lokal nivÄ nÀr det gÀller de globala klimatförÀndringarna.

Riskanalys inom intrÄngsÀkerhet pÄ webbplatser

Attacker och intrÄng pÄ webbservrar Àr idag vanligt förekommande. Webben gör det lÀtt för hackare, knÀckare och andra inkrÀktare att hitta sÄrbara servrar, och det finns gott om tips att hÀmta för den som vill lÀra sig hur man gör intrÄng. Det finns ett flertal olika intrÄngsmetoder som utnyttjar olika typer av svagheter i datorsystemen. Denna uppsats inriktar sig pÄ svagheter i webbplatsernas serverskriptsystem, dess skriptkod och konfiguration. Syftet Àr att undersöka huruvida intrÄng kan göras med endast en webblÀsare via webbplatsens offentliga webbsidor. Genom att kombinera tre olika metoder - litteraturundersökning, en enkÀt och ett experiment - undersöker uppsatsen hur serverskriptintrÄng fungerar.

Uppfattningar och synsÀtt : förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning

Syftet med denna studie Àr att granska hur lÀrarna för Äk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utlÀsa tre olika diskurser vad gÀller synen pÄ mobbning. Vad gÀller utsagorna om det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och Äterkoppling, uttalade förvÀntningar, omvÄrdnad och delaktighet.

Grundskoleelevers intuitiva kunskaper. Hur nio elever bearbetar dikten ?SkÄdespel? av Daniel Boyacioglu

I denna uppsats undersöktes kvalitén pÄ nio elevbearbetningar av Daniel Boyacioglus dikt ?SkÄdespel?. Eleverna gick i skolÄr nio och arbetade i undersökningen induktivt utan konkreta instruktioner. Eleverna informerades om att de skulle bearbeta dikten pÄ valfritt sÀtt och skriva ner sitt resultat och lÀmna in. Syftet med undersökningen var att se hur mycket eleverna pÄ egen hand kunde upptÀcka i en dikt och hur de valde att genomföra bearbetningarna eftersom min hypotes var att vÄra elever kan mer Àn vi tror.

Utomhuspedagogik i förskoleklassen : Skiljer sig synen pÄ utomhuspedagogik och anvÀndandet avnÀrmiljön beroende pÄ om skolan Àr stadsnÀra eller naturnÀra?

Bakgrund: Utomhuspedagogik syftar till lĂ€rande i samverkan mellan upplevelse ochreflektion utifrĂ„n konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Det Ă€r ett handlingsriktatlĂ€rande utomhus dĂ€r teori och praktik kopplas samman i ett erfarenhetsbaserat lĂ€rande,vilket leder till djupare kunskaper. Utomhuspedagogik Ă€r ett komplement till traditionellundervisning dĂ€r eleverna lĂ€r med hela kroppen och fler sinnen. Pedagoger medutbildning i utomhuspedagogik ser skillnader mellan traditionellt lĂ€rande ochutomhuspedagogik. Ämnen som oftast undervisas utomhus Ă€r sprĂ„k och matematik.NĂ€rheten till bra utemiljö Ă€r nödvĂ€ndig för att lĂ€mna skolgĂ„rden.

FramgÄngsfaktorer för beteendeförÀndring

SammanfattningSyfteSyftet Àr att identifiera vilka faktorer som verkar vara av störst vikt nÀr det gÀller att lyckas genomföra en varaktig beteendeförÀndring. Betydelsen av den transteoretiska modellen som verktyg i förÀndringsarbete har analyserats. Hos en undersökningsgrupp eftersökes ytterligare faktorer som kan vara anvÀndbara i arbetet som hÀlsorÄdgivare, nÀr det gÀller att inspirera och motivera mÀnniskor till en mer hÀlsosam livsstil.MetodEn kvalitativ studie med tre djupintervjuer har genomförts. Personerna Àr framgÄngsrika inom elitidrott och i viktminskningssammanhang. En sammanfattning har gjorts utefter det som framkom vara de viktigaste faktorerna för att nÄ en mÄlsÀttning.

Markndsplanering i smÄ företag : Medveten process eller magkÀnsla?

En svaghet med en stor del av befintlig marknadsföringsteori Àr att studierna de baseras pÄ i huvudsak behandlar marknadsföringsfunktionen i större företag. DÀrför föreligger ett intresse att skapa förstÄelse för marknadsföringsfunktionen i smÄ företag. Ett problem för smÄ företag Àr resursbrist av olika slag. Detta tar sig uttryck bland annat i att de inte Àr tillrÀckligt marknadsorienterade och att detta oftast kan hÀrledas till bristande marknadsplanering. Marknadsföring har Àven en tendens att av smÄ företag uppfattas som en kortsiktig aktivitet, vilket ytterligare förstÀrker bilden av att den strategiska aspekten förbises.

Videoinstruktioner till bildundervisningen med tema sjÀlvportrÀtt i olika tekniker

I denna studie ligger fokus pÄ utformning av videoinstruktioner i bildÀmnet pÄ gymnasieskolan vilka utvÀrderats via intervjuer av olika informanter, lÀrare och studenter. De videoinstruktionerna som utformades under arbetet bearbetades efter bland annat motivationsteorier, didaktik i bildklassrummet och innefattar konkreta material samt tekniska instruktioner. Uppgifterna har producerats med sjÀlvportrÀtt som det sammanhÀngande temat, i de olika tekniker som tas upp under Àmnet bild. Enligt lÀroplanen skall eleverna bland annat med hjÀlp av olika tekniker och uttryckssÀtt genom bÄde traditionella metoder samt nyare konstformer, fÄ en bÀttre förmÄga att sjÀlva utforma konstbilder och konstföremÄl med olika uttryck och budskap. Teknikerna sammanstÀlldes till instruktionsfilmer som kan anvÀndas som ett stöd till lektioner i bild.

Jehovas vittnen och skolan

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats Àr att Jehovas vittnen Àr olika. Det som kÀnns rÀtt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. DÀrför kan man som lÀrare aldrig ta för givet att bara för att man lÀst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, sÄ vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med pÄ. Samtidigt sÄ bestÀmmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur vÀrldens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltsÄ generella regler för alla Jehovas vittnen vÀrlden över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man vÀljer att följa dem varierar.I mÄnga fall sÄ stÀmmer Jehovas vittnens syn pÄ skola och undervisning mycket vÀl överens med den syn som Lpo-94 representerar, sÄ alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang.

Etikundervisningen i grundskolan

Vad Àr etik? Varför Àr det viktigt? Hur skall man gÄ till vÀga? Dessa didaktiska frÄgor Àr utgÄngspunkten i denna rapport.Det hÀr med etiska frÄgor har jag alltid tyckt varit intressant och nÀr jag sedan genomgick min grundskollÀrarutbildning upptÀckte jag hur viktigt det mÄste vara för barn att fÄ jobba med dessa frÄgor i skolan. Dessutom insÄg jag hur lite jag sjÀlv hade fÄtt av etikundervisning under min egen grundskoletid.Etik och moral Àr tvÄ ord som ibland Àr svÄra att skilja Ät. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rÀtt/orÀtt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför.

Ett sökande efter det material som försvann : en praktiknÀra undersökning över byggmaterials potential att ÄteranvÀndas & Ätervinnas inom landskapsarkitekturen

Landskapsarkitekten kan bli en Ànnu viktigare aktör nÀr det gÀller att kontrollera materialflöden i samband med olika projekt. Material utvinns, bearbetas, distribueras, anvÀnds och förbrukas i en allt större omfattning och hastighet vilket har lett till störningar pÄ sÄvÀl lokal som global nivÄ. I denna studie har landskapsarkitektens roll och verksamhet med avseende pÄ hÄllbarhet undersökts utifrÄn ÄteranvÀndning och Ätervinning av byggmaterial. Studien Àr ett försök att problematisera begreppen ÄteranvÀndning och Ätervinning av byggmaterial nÀr de aktualiseras inom landskapsarkitekturens verksamhetsfÀlt. I examensarbetet presenteras Ätta fallstudier vilka bygger pÄ intervjuer som gjorts med praktiserande landskapsarkitekter och andra aktörer inom anlÀggningsbranschen. Studien har i första hand varit inriktad mot projekt dÀr det funnits en uttalad intention att ÄteranvÀnda och Ätervinna byggmaterial.

Utvecklingssamtal : ? Dialog och samspel som grund för utveckling och lÀrande

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad i utvecklingssamtalet som kan leda till ett dialogiskt samspel mellan lÀrare och förÀldrar i förskolan. Vi kom fram till att observation var den bÀsta metoden för att kunna fÄ svar pÄ frÄgan. Tio utvecklingssamtal genomförda vid fyra olika förskolor observerades. Syftet var inte att göra nÄgra generella bedömningar av eller jÀmföra resultat. I stÀllet har en diskussion förts kring resultaten som jÀmförts med tidigare forskning inom omrÄdet.

JÀmstÀlldhet i det fördolda? : En feministisk pragmatisk diskursanalys av Lgy 70,Lpf 94 och Gy 2011

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jÀmstÀlldhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förÀndrats i lÀroplanerna. Undersökningen gÄr igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och Àven de propositioner som ligger till grund av lÀroplanerna och analyserar dem utifrÄn ett feministiskt perspektiv. Detta för att fÄ fram en fördjupad kunskap om hur jÀmstÀlldhets sÀtts i uttryck i respektive lÀroplan. Uppsatsen metod bestÄr av en diskursanalys som grundar sig pÄ Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jÀmstÀlldhetsarbetet har fÄtt ett större utrymme över tid, men Àven att jÀmstÀlldheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->