Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Denna studie syftar till att ge mer kunskap om vad handläggare och brukare anser vara ett etiskt korrekt bemötande. Frågeställningarna handlade om vilken generell syn respondenterna hade på korrekt etiskt bemötande, vilka konkreta förhållningssätt som bidrog och hur mycket man ansåg att brukarna kunde påverka sin situation.Empirin bestod av intervjuer med fyra handläggare och tre brukare. Utifrån förförståelsen att det fanns olika förhållningssätt och arbetsmetoder bland socialarbetare konstruerades det semistrukturerade frågeformuläret. Ansatsen är huvudsakligen induktiv och baserad på ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Empirin analyserades utifrån teorier om etik, makt och rollteori.

Dialogen är något som genomsyrar undervisningen på folkhögskolan. Att som lärare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har läst eller hört ökar deras förståelse och kunskaper. När man för några år sedan gav sig in på området distansutbildning ville man på folkhögskolan även där föra med sig dialogen från klassrummet.Eftersom jag själv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta närmare på hur dialogen mellan elever fungerar på distans. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag på hur läraren kan stimulera till dialog mellan elever på distans.I uppsatsen har fem lärare och fem elever intervjuats. Samtliga lärarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna läser för en av lärarna.

Äta här, sova där, promenera här, åka bil där ? arkitekturen är ständigt en manual att förhålla sig till. Vad händer om jag bara vrider på min bild av verkligheten en aning; tittar från ett nytt perspektiv? Jag blandar slump med intuition och kunskaper från egna rumsliga erfarenheter. Genom att sätta upp tydliga regler och arbeta med slumpen som verktyg tvingas jag i viss utsträckning lämna aspekter som funktion och rationalitet i det skapande stadiet.

Sammanfattning;Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning.

Detta arbete handlar om hur man visuellt kan påvisa samband mellan händelser i rum och tid. I rapporten redovisas en funktionsmodell för analys av händelser i rum och tid i syfte att se eventuella mönster. Jag anser att de problem som i första hand behöver lösas för att kunna automatisera analysstegen är vetenskaplig forskning som handlar om att formulera, modellera och lösa problem av liknande art, vilkas informationsstruktur än så länge är otillräckligt känd. Framtagen funktionsmodell bygger därför på en interaktion mellan en erfaren analytiker och ett begränsat verktygsstöd. Detta betyder inte att konkreta delproblem inte kunnat lösas, vilket är vad denna rapport redovisar.

Ett påtalat problem i skolan är likvärdig betygsättning och för spansklärarna i grundskolan finns få konkreta stöd för bedömning hos Skolverket. Syftet med uppsatsen var att undersöka strategier i likvärdig betygsättning samt jämföra dessa med Skolverkets föresatser i frågan för att sedan koppla dem till aktuell forskning. Sju spansklärare på fyra kommunala grundskolor intervjuades och frågor som ställdes var hur lärarna använder de nationella målen/betygskriterierna samt eventuella lokala mål/kriterier i betygsättningsprocessen för att uppnå likvärdighet. Det ställdes även frågor om eventuella diskussioner, kring bedömningsarbetet, med språkkollegor och elever samt huruvida ytterligare strategier för likvärdighet i bedömning används. Strategier som framkom är förutom användandet av de nationella kriterierna bruket av lokala kriterier, vilket även påvisas av forskningen samt framhävs av Skolverket trots verkets visade ambivalens i frågan.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.

Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lärare är ett mångfacetterat yrke med förväntningar och krav från många håll. Många lärare, framförallt nyexaminerade, känner sig osäkra och behöver stöd och råd. Denna uppsats studerar läraryrket utifrån perspektivet yrkesidentitet. Centrala frågeställningar är: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestå av? Uppsatsen består av tre huvuddelar.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet.

Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i frågeställningar som berör handledarens yrkeskunnande. Benämningen handledare syftar i detta fall på lärare som är VFU-handledare för lärarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lärare. VFU och introduktionsår för nya lärare befinner sig i gränsområdet mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka är de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka områden och frågeställningar är relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa områden?Det empiriska material som ingår i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjälp av dialogseminariemetoden.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder..