Sök:

Sökresultat:

1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 18 av 79

KÀllsortering av matavfall i SkellefteÄ- en fallstudie

SkellefteÄ kommun införde 2005 kÀllsortering av matavfall, de har vid tvÄ tillfÀllen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invÄnarna sorterar sitt avfall. Man sÄg dÄ att det utsorterade matavfallet hade hög renhet men i det brÀnnbara fanns det fortfarande kvar en del matavfall. Detta bör förbÀttras.I denna uppsats undersöks hur kÀllsorteringen har utvecklats, vilken information invÄnarna har fÄtt och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrÄn detta och vad kan man göra för att förbÀttra kÀllsorteringen av matavfall?Information har samlats in frÄn SkellefteÄ kommun och tre andra kommuner har tillfrÄgats hur de arbetar med kÀllortering av matavfall.

Barns upplevelser av samspel, lek och pedagoger

Med denna studie vill vi öka förstÄelsen för hur barn i fyra- sexÄrsÄldern upplever det samspeloch den lek som sker i förskolan, samt hur pedagogers nÀrvaro eller icke nÀrvaro i rummet tolkas och upplevs av barnen. I forskningsgenomgÄngen behandlas bl.a. samspel som begrepp, samspel i leken och Àven pedagogens betydelse för det samspel och samspelsmönster som sker i förskolan. I denna studie har vi intervjuat 15 barn i Äldrarna fyra- sex Är. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och har ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt.

RĂ€kna med förstĂ„else - Åtta lĂ€rares syn pĂ„ matematik

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.

Revisionens legitimitet: En fallstudie om legitimitet ur ett tillvÀxtperspektiv

År 2010 Ă€ndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mĂ„nga företagare har sedan dess valt bort revision. DĂ€refter har det ifrĂ„gasatts hur företag kan uppnĂ„ legitimiteten som intressenter efterfrĂ„gar om redovisningen inte Ă€r reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pĂ„verkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvĂ€xtperspektiv. Företagare har sedan lagĂ€ndringen haft utrymme att ta stĂ€llning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnĂ„ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvĂ€xt studerats.

Pedagogisk dokumentation : en studie om vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för utvecklingen av förskolans verksamhet

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gÄ in i en lÀrprocess som gÀller bÄde det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förÀndrings- eller reformarbete pÄ förskolan genom att de bildar en utgÄngspunkt för gemensam reflektion. Det Àr en process dÀr man stÀndigt gÄr tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie Àr att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar.

Om vi fÄr sÀga vÄr mening - Ungdomars egen röst om sin placering

OmhĂ€ndertagna ungdomar vid institution Ă€r en utsatt grupp som enligt tidigare forskning sĂ€llan kommer till tals gĂ€llande sin situation. Uppsatsen belyser utifrĂ„n brukarperspektivet, ungdomarnas subjektiva upplevelse av att vara placerad pĂ„ Älgeredskollektivet i HĂ€lsingland, samt hur denna upplevelse kan kopplas till det medlevarskap som bedrivs pĂ„ kollektivet. Studien utformas med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer dĂ€r respondenterna utgör fem av de tio ungdomar som bor pĂ„ kollektivet. Intervjuerna analyseras och bearbetas med hjĂ€lp av meningskoncentrering och meningskategorisering. Resultaten visar bland annat pĂ„ att en stor del av ungdomarna ofta saknar respekt, tillit och förtroende till och frĂ„n sin personal.

Att flytta till sÀrskilt boende : en studie om hur det kan upplevas att lÀmna det egna hemmet

I samband med Ädelreformen i början pĂ„ 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de Ă€ldres vardag att de flyttade till ett Ă„lderdomshem nĂ€r de kĂ€nde att det var anstrĂ€ngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag sĂ€ger de flesta av landets kommunpolitiker att de Ă€ldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r med de insatser som den kommunala hemtjĂ€nsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur det kan upplevas att lĂ€mna det egna hemmet för att flytta in pĂ„ ett sĂ€rskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frĂ„gor via enkĂ€ter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att fĂ„ sĂ„ tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrĂ„n de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att mĂ„nga av de tillfrĂ„gade upplevde flytten som Ă„ngestfyllt, svĂ„rt, samt att det uppkom blandade kĂ€nslor, bĂ„de positiva och negativa. Vissa upplevde det Ă€ven glĂ€djefullt, samt att de kĂ€nde stor lĂ€ttnad..

Mellanchefers motivationsarbete i en förÀndringsprocess

Denna kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie med utgÄngspunkten motivation. Syftet Àr att undersöka hur mellanchefer kan motivera sina underordnade i förÀndringsprocesser. Studien Àr uppbyggd pÄ tre teman som vi anser Àr viktiga vid motivationsskapande i förÀndringsprocesser, nÀmligen kommunikation, motivation och översÀttning. Det empiriska materialet har vi tagit fram genom att utföra semistrukturerade intervjuer med fem olika mellanchefer som Àr verksamma i en stor organisation. Resultatet av studien visade att motivationshöjande metoder som mellancheferna anvÀnde sig av var att anordna olika tÀvlingar, motivera genom att förklara att det kommer bli bÀttre efter förÀndringen, bredda den anstÀlldes kunskap och erbjuda karriÀrmöjligheter samt att fÄ de anstÀllda att kÀnna delaktighet i förÀndringen.

Att lÀra elever att lÀra sig sjÀlva : En fokusgruppsstudie om lÀrares förestÀllningar om att arbeta metakognitivt i undervisningen

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om sitt uppdrag att frÀmja elevers metakognitiva förmÄga och hur de beskriver att de arbetar för att lÀra elever att lÀra sig sjÀlva.I undersökningen anvÀndes fokusgruppssamtal med sammanlagt sex grundskolelÀrare. DÄ samtalen var genomförda transkriberades och sammanstÀlldes de. Resultatet visar att lÀrarna beskriver uppdraget som svÄrt och komplicerat men att metakognition genomsyrar stora delar av undervisningen. NÄgra av lÀrarna Àr vÀl medvetna om vad begreppet metakognition innebÀr medan andra har en vag uppfattning om vad det Àr. I resultatet framtrÀder tvÄ sÀtt att se pÄ elevers utvecklande av metakognitiva förmÄgor.

"Anknytningsteori har ju funnits sen Hedenhös" : Anknytning som psykoterapeutiskt fenomen

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka anknytingsfenomenet. FrÄgorna berör hur terapeuter ser pÄ anknytningsfenomenet, vilken betydelse de tillskriver fenomenet och hur det tar sig uttryck i det konkreta terapiarbetet med barn och ungdomar. För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomfördes en intervjustudie. Fem yrkesverksamma barn- och ungdomsterapeuter, tre kvinnor och tvÄ mÀn, alla med mÄngÄrig erfarenhet av att arbeta med terapier med barn och ungdomar intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades, lÀstes noggrant och analyserades dÀrefter i tvÄ steg.

MÄngfald i förskolan : Pedagogers arbete med tvÄ- och flersprÄkiga barn

Syftet med studien var att skapa en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Fokus lades pÄ förskolor som befann sig i omrÄden dÀr mÄngfalden var stor bland barnen. Det vi ville undersöka var hur pedagoger upplever att de bemöter och arbetar med flersprÄkiga barn. I denna studie anvÀndes kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument med nio pedagoger. Informanterna beskrev att de anvÀnder sig av olika metoder för att stimulera barnens sprÄkutveckling.

"Lyckan finns ju!" : - en kvalitativ studie om upplevelser av lycka

Den hÀr studien syftar till att försöka uppnÄ en ökad förstÄelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebÀr för den enskilda mÀnniskan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frÄgestÀllning. Informanterna var personer som i sina yrken möter mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Intervjuerna analyserades utifrÄn tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens instÀllning och agerande. Resultatet bekrÀftar till stor del tidigare forskning.

Att vara syskon till ett barn med cancer : - Det friska barnets behov av stöd

Syskon till barn med cancer Àgnas lite tid inom hÀlso- och sjukvÄrden. De Àr ofta emotionellt försummade av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal samt nÀrstÄende. Syftet med studien var att belysa behovet av stöd hos syskon till barn med cancer. Metoden var en litteraturstudie innehÄllande totalt 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var bÄde av kvalitativ och kvantitativ ansats.

FörbÀttring av högtalares prestanda genom digital signalbehandling

Högtalare bestÄr idag ofta av flera högtalarelement, avsedda för olika frekvensomrÄden. Signalen som driver dessa mÄste delas upp genom att oönskade frekvenskomponenter filtreras bort ur respektive utgÄende signal. Normalt görs detta med passiva komponenter i högtalarlÄdan. I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram ett digitalt system för att ersÀtta dessa passiva filter. Teoridelen tar metodiskt lÀsaren till en relevant kravspecifikation för systemet.

FörskollÀrarens upplevelse av arbetsstress i den kommunala förskolan

Kommunala förskolan förutsÀttningarna har förÀndrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven pÄ de anstÀllda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrÄn olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den hÀr studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollÀrare i den kommunala förskolan.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->