Följande rapport ingår som en del av managementprogrammet på magisternivå inom ämnet företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Rapporten innehåller reflektioner och kunskaper utifrån de praktiska erfarenheter vi fått under det projekt vi genomfört åt Sparbanken Finn kopplat till teori inom företagsekonomi. Projektarbetet på Sparbanken Finn innebar en kartläggning och analys av 14 skandinaviska banker med fokus på dessa bankers fundingstrategi. Vi vill även med denna rapport förmedla vår definition av management genom att åskådliggöra denna i en modell. De managementaspekter som presenteras i modellen är styrning, ledning, utveckling och situationsanpassning.

Det samhälle som vi lever i idag präglas av olika mer eller mindre kapitalistiska varumarknaders inflytande på vår vardag. Två trender som har sina orsaker helt eller delvis i detta förhållande är en ökad individualisering och marknadisering av samhället. Konkret för individen innebär detta att det blir allt viktigare att marknadsföra sig själv, att sälja sig själv. Med utgångspunkt i detta förhållande så genomför denna uppsats en empirisk studie av två specifika fall där detta ?att sälja sig själv? är som allra tydligast; kontaktannonser respektive curriculum vitae, CV.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

SAMMANDRAG: Akademiker och praktiker framhåller en gemensam kritik kring den traditionella budgeteringens tillkortakommanden. Ett stort urval av akademisk litteratur och artiklar går att finna kring denna kritik. Vad som saknas är dock ett Konkret förtydligande av hur företag i praktiken lyckats avskaffa budget och arbeta med budgetlös styrning. Denna uppsats syftar att utifrån Handelsbankens långa tradition utan budget fylla det tom- rum som upplevs finnas kring budgetlös styrning och beskriva hur denna styrning fungerar i praktiken. Utifrån ett ?practice-based perspective? är utgångspunkten att undersöka hur Handelsbankens vardagliga arbete sker, vilka budgetproblem denna budgetlösa styrning lö- ser och att identifiera möjliga nya problem den medför.

Kommunikation är en viktig del av en organisations miljöarbete, för att information ska kunna spridas på bästa möjliga sätt är det viktigt att kommunikationen fungerar. Kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med att utbilda ungdomar och studenter i miljöfrågor. För att kunna förmedla information är det av yttersta vikt att man använder sig av effektiva kommunikationskanaler. Det är viktigt för organisationer att de vet vilken information som skall kommuniceras samt med hjälp av vilka kommunikationskanaler.Den här uppsatsen är en studie på Linköpings Universitet där det övergripande syftet var att undersöka vilka kommunikationskanaler som kan användas för att nå ut till studenter. Syftet var även att undersöka hur studenterna ser på Linköpings Universitets miljöarbete.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer Konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts..

Arbetet syftar till att förstå en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger på den politiska beslutsprocessen bakom förändringen av sjukvården i Region Skåne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet Skånsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjänstemän. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av Skånsk Livskraft. Vidare har arbetssättet, med stark yrkesmässig förankring, gett tjänstemännen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgränserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsättning för att projektet skulle kunna Konkretiseras.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och Konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang. Resultatet av vårt arbete är att deltagarna efter ca 7 år fortfarande upplever en sänkt förmåga att hantera stress, respondenterna beskriver en kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och en ökad känslighet för stress. Ett av de resultat vi fann var att otrygghetens följder gav nyckelord som kunde kategoriseras under utbrändhet. I diskussionen hanteras deltagarnas beskrivning av kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och misstänksamhet.

I detta arbete redovisas en undersökning av förskol- och grundskollärares uppfattning om det Konkreta materialets betydelse för ökad kommunikation i klassrummet ? mellan lärare/elev och mellan elev/elev. Eftersom undersökningen även var en utvärdering av ett matematikprojekt som gjordes på uppdrag av rektor på den skola där min studie genomfördes - var undersöknings­gruppen given. Nio lärare i förskoleklass respektive årskurs 1 och 2 deltog i intervjuer där frågorna utgick från seminarierna lärarna tog del av. Dessa seminarier syftade till att ge lärarna utbildning i hur kommunikationen i klassrummet kan öka genom att Konkret material används i undervisningen.

The study is based on Lev Vygotskijs and John Dewey's learning theory. Such is ?the zone for immediate development? and ?learning by doing?.Purpose: The study's purpose was to examine how four teachers´ work with bilingual children's language development in a preschool and in a preschool class. These questions will be answered in my study: 1). which view of bilingualism have been the educators? 2).

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De Konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur en organisation kan främja och tillvarata sin kreativa potential. För att finna svar på frågeställningen tog vi till en början till oss litteratur inom kreativitets-, organisations- och förändringsområdena och identifierade därigenom åtta viktiga, återkommande faktorer för att främja och tillvarata kreativitet. Dessa är vision, kontinuitet, delaktighet, mångfald, öppenhet, resurser, kunskapsförvaltning och motivation. Litteraturstudierna gav oss underlag för en kompletterande empirisk studie. I ett andra led gjorde vi alltså en kvalitativ studie för att visa på en praktisk lösning av problemet.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida trumset som instrument kan påverka lyssnarens uppfattning av det känslomässiga uttrycket i musikaliska sammanhang och hur stor inverkan det kan ha på helhetsintrycket.För att undersöka detta har jag komponerat sex kortare stycken som alla ämnar uttrycka varsitt känslouttryck. Dessa har sedan spelats in av musiker som tillsammans har tolkat musiken utifrån den känsla som den är tänkt att representera. Ytterligare två alternativa trumtagningar har spelats in, respektive programmerats, och sammanfogats med de övriga instrumentens originaltagningar för att jämföras mot varandra i en enkät.Tyvärr gör avsaknaden av både en större mängd fullständiga svar och spridning i urvalsgruppen det svårt att sammanställa ett Konkret resultat för att utröna vilken påverkan musikalisk utbildning och musikaliskt intresse har för lyssnarens upplevelse av helhetsintrycket. I den ringa mängden fullständiga svar finns det dock en tydlig linje genom de exemplen som var lätta att definiera, medan de exemplen som behandlade något mer komplexa känslouttryck ledde till en viss splittring hos respondenterna.Samtliga musikaliska val som jag gjort i detta arbete har gjorts utifrån mina egna erfarenheter och utifrån den information som jag har tagit del av genom andra studier och undersökningar..

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i Konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön.