Denna studie visar hur det fungerar att använda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man använda sig av dessa metoder på en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt två Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms län, intervjuat tre NO-lärare samt observerat själva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjälp för lärare på en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lärare, det gäller bara att tillämpa dem mer Konkret.

I detta arbete redovisas vad olika styrdokument, skolplaner och regeringspropositionen för en förnyad lärarutbildning, anser om bilden i förskola/skola. Vi har gjort två enkätundersök-ningar om vad pedagoger (lärarutbildare, verksamma pedagoger i skola och förskola och studenter som avslutar sin utbildning men har viss praktisk erfarenhet) anser om ?Bildens betydelse i förskola/skola?. Anser de att bilden har betydelse, hur gör de Konkret och hur använder de sig av bild i så fall. Detta har då jämförts med vad styrdokumenten säger om bild i förskola/skola och en skillnad mellan teori och praktik kan konstateras.

Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett Konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort.

I denna uppsats kommer vi att med utgångspunkt i ett mångkulturellt samhälle lägga vikten på hur elever och barn utan det svenska språket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera på det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lärare och skolledare använder sig av, och deras syn på integreringen och inkluderingen av nyanlända elever i förskolan och grundskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lärare förhåller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmål. Sammanfattnings-vis pekar resultatet på att det finns många vägar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.

Detta examensarbete fokuserar på lärarnas uppfattningar och intentioner kring samlingar i förskola och förskoleklasser. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat nio lärare på nio olika förskolor och förskoleklasser. Vårt syfte har varit att studera lärarnas sätt att tala om samlingar i förskola och förskoleklass. Vår problemprecisering belyser vad samlingen har för funktion i den pedagogiska verksamheten samt vad lärarna vill att barnen ska lära sig under samlingen. I litteraturgenomgången belyses förutom det sociokulturella perspektivet, samlingens roll i förskolan och förskoleklassen samt olika sätt att se på barns lärande.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, Konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett Konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6.

Hösten 2002 inledde Piteå kommun ett personalförsörjningsprojekt som gått under namnet ?HELdelprojektet ? ett projekt i tiden?. Rent Konkret har projektet inneburit att personal inom äldre- och handikappomsorgen erbjudits heltidsanställningar med möjlighet att söka tjänstledigt del av tid. Samtidigt har personalen givits möjlighet att välja när de vill och kan arbeta under förutsättning att verksamhetens behov täckts upp. Anledningen till att man startade HELdelprojektet i Piteå var att kommunen ville klara av framtida personalförsörjning bättre, samt öka vård- och omsorgsyrkets attraktionskraft .

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer Konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Den här uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts på Länsförsäkringar för att jämföra hur beslutsvägar ser ut och hur förankrade strategier och visioner är i verksamheten. Resultatet av studien visar på att det finns en väl beskriven form för beslutsvägar och beslutsforum. Dock är dessa vägar och forum relativt sett okända i verksamheten vad gäller deras syften och innehåll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssättoch har sedan länge blivit förbisett. Humorns flerapositiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patientgör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskansanvändande av humor i mötet med patienten för attstärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som enlitteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa ochunderhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samtatt humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskanhar i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsaoch livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnetbör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens förhumorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patientoch även forskning på om humor kan användas merKonkret som omvårdnadsåtgärd behövs..

Uppsatsens syfte är att diskutera lean konceptets roll vid organisk tillväxt, för svenska banker. Mer Konkret ska kreditgivningsprocess mellan en bank och dess företagskunder diskuteras och analyseras med hjälp av lean konceptet. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats. Där empirin består av en semistrukturer intervju, telefonundersökningar samt enkäter. De teoretiska kapitlen är den sekundära datainsamlingen.

Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer Konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag..