Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några olika lärare väljer att introducera matematikämnet i skolår 1 och vad de väljer att lägga fokus på. Enligt flera forskare kan den första kontakten med matematik vara avgörande för det fortsatta intresset för matematiken hos eleverna. Det är lärarens uppgift att introducera matematiken på ett roligt och lustfyllt sätt. Läraren bör därför inte glömma bort att koppla samman elevernas tidigare kunskaper med det nya som de får lära sig i skolan. En koppling bör även finnas mellan teori och praktik.Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och till viss del observationer för att finna svaret på mitt syfte.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Vårt syfte med studien var att beskriva några förskollärares tankar angående skriftspråksutveckling i förskolan, samt hur de arbetar med detta. Våra forskningsfrågor utgick från syftet. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex förskollärare, och fick fram ett resultat som visar på att det finns nästan lika många sätt att tänka angående skriftspråkande som det finns förskolor. Gemensamt för de flesta intervjuobjekten är att de inte har ett utarbetat förhållningssätt angående hur de ska arbeta med skriftspråk i förskolan, och flertalet av förskollärarna är heller inte medvetna om läroplanens strävansmål angående ämnet. De skriftspråksförberedande aktiviteterna har trots detta en relativt stor plats i förskolans vardag, och många pedagoger arbetar mer med ämnet än de själva är medvetna om.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur demokratibegreppet används i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den här studien se hur lärarna går tillväga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där våra respondenter har varit lärare på två olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att använda oss av en analysmodell där vi ställer dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vår analysmodell utefter är de teoretiska utgångspunkter tagna från Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.Utifrån vår analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse och kontroll över dagordningen endast är retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns på ett konkret sätt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett planerat förändringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förändringsinitiativ på Kristianstads Sparbank. Ansatsen är hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi använt oss av en abduktiv metod. Empirin är presenterad utifrån de tre olika kontor som är studerade.

BAKGRUND:Forskning visar att många elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 års ålder. Hur kanlärare arbeta för att bibehålla och utveckla elevernas lust för ämnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant då vi snart är utbildade lärare. En av våra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos våra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur ett antal lärare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med lärare, som sedan stärksmed elevenkäter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lärarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning påverkar deras elevers lust till matematik..

Den här uppsatsen syftar till att beskriva hur en federation fattar beslut och arbetar med strategier och visioner. En fallstudie har gjorts på Länsförsäkringar för att jämföra hur beslutsvägar ser ut och hur förankrade strategier och visioner är i verksamheten. Resultatet av studien visar på att det finns en väl beskriven form för beslutsvägar och beslutsforum. Dock är dessa vägar och forum relativt sett okända i verksamheten vad gäller deras syften och innehåll. Strategier och vision vet de flesta i organisationen att de finns och arbete bedrivs löpande med dessa som grund.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte är att belysa hur nättidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nås genom följande forskningsfrågor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nättidning? Hur förhåller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sättet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger på sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nättidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjälp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men även Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering används som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nättidningarna framställer romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer där de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, och hur man ser på modersmålsundervisning. Syftet är även att ta reda på hur de flerspråkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad läroplanen säger om mångkulturalitet och flerspråkighet. Genom öppna intervjuer får jag reda på hur pedagogerna själva anser att förskolan arbetar med de flerspråkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser på modersmål. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna själva sagt stämmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och även att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det är alltså sex pedagoger som deltagit i studien.

Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansåg därför att det var både intressant och relevant att ta reda på hur verksamma lärare arbetar med barns grundläggande förståelse av tal.Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på hur lärare i åren F-3 arbetar med barns grundläggande förståelse av tals betydelse och antal när det gäller talen 1 till 10, vilka material och metoder de använder samt hur de följer upp att barnen har befäst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lärarna. Förståelsen samt att utgå från barnens erfarenhetsvärld är det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tänkande, även om det abstrakta är ett mål på längre sikt.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns språkinlärning. Jag ville ta reda på vilka metoder lärare idag använder för att lära ut språk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet är byggt på intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år och en musiklärare som arbetat som kompanjonlärare i grundskolan. Samtliga lärare såg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de använde sig av musiken var olika. Två lärare spelade själva instrument, medan övriga lärare använde sig av CD-skivor och kassettband.

För att företag ska nå framgång gäller i de flesta fallen att verksamhetsstyrningen är tydlig och väl utarbetad. Strategin bör vara kopplad till mål och indikatorer som talar om huruvida företaget är på rätt väg eller ej. Inom den konservativa installationsbranschen relateras detta arbete ofta till den traditionella ekonomistyrningen. Det balanserade styrkortet är en teoretisk modell utarbetad för att balansera upp styrningen och inte bara se till det finansiella.Syftet med studien är att genom det balanserade styrkortet visa på ett konkret förslag hur arbetet med en mer balanserad styrning kan tillämpas. Arbetet har baserats på den undersökning i form av intervjuer samt enkäter som gjorts på fallföretagets östra region.Studien har visat på flera olika framgångsfaktorer över styrkortets perspektiv där respondenterna ofta varit eniga om vad NVS bör utveckla.

Denna studie är baserad på Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan sker mellan ämnes- och speciallärare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik på gymnasiet. Syftet var att ta reda på huruvida samverkan sker, vad informanterna gör när de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ämneslärare, två speciallärare och en specialpedagog på tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar på organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men även bokade möten och pekar på skillnader i specialpedaogens och speciallärarnas sätt att utforma stödet till eleverna.

Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara.

Målet med detta utvecklingsarbete var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och därmed gynna barns lärande och utveckling i matematik. Detta inom områdena god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga. Förskolans läroplan beskriver att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  på en förskola med fem barn i åldrarna fyra respektive fem år. Vi planerade, genomförde samt utvärderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik.