Syftet med denna studie är att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Studien ämnar även till att visa hur förmågorna enligt Krutetskii kan visa sig på ett konkret sätt. Ytterligare ett syfte är att inspirera andra lärare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmåga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i årskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar väl som identifikationsmedel av barn med förmåga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmågorna kan ge sig till känna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

I vår studie har vi valt att undersöka i vilken utsträckning eleverna har förståelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja på dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjälp av en enkät som besvarades av totalt 152 elever från 8 klasser fördelat på skolår 8 och 9. Enkäten består av rena matematiska uppgifter såväl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos våra informanter. Resultatet visar på att det finns brister och svårigheter med att skilja de båda begreppen åt vilket ytterligare förstärker vår egen erfarenhet samt tidigare studier på området. De största problemen uppstår när det gäller att hantera areabegreppet.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade något, eller ytterst lite, på lektioner där hela klassen var samlad. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete.

Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i utomhuspedagogik inom ämnet matematik.Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar eleverna, främst de svagpresterande.

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.

Det här arbetet presenterar César Francks orgelverk Grande Pièce Symphonique på ett konkret och relevant sätt för en utövande musiker såväl som en aktiv åhörare. Den största delen av arbetet utgör min tematiska analys vilken är till stor hjälp vid förståelsen av styckets innehåll och kvalitéer. Arbetet tar också upp relevant information om kompositören, den franske orgelbyggaren Aristide Cavaillé-Coll och instrumentet i St. Clotilde för att förstå det klangliga material som stod till tjänst för kompositören. Slutligen har jag lagt konstnären, kompositören, instrumentet och den tidens musikaliska praxis till grund för min interpretation av César Francks orgelverk Grande Pièce Symphonique..

SammanfattningNär en gift person avlider aktualiseras två saker, dels bodelning och dels arvskifte. Bodelningen delar giftorättsgodset lika mellan makarna och det som återstår för den avlidna kallas kvarlåtenskapen. Denna kvarlåtenskap ärvs av maken om inte den först avlidna har avkomlingar som inte är släkt med den efterlevande maken. Dessa får då ut sin del av arvet direkt. Gemensamma barn, föräldrar till den avlidna och deras avkomlingar får en rätt till efterarv som aktualiseras vid efterlevande makes död.

Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Denna studie är en undersökning som visar på elevers syn på att arbeta med portfolio samt lärares syn på portfoliometodik i skolan. Studien bygger på elevenkäter och lärarintervjuer med halv strukturerade frågor. Informanterna i undersökningen bestod av elever som arbetar med portfolio och lärare som arbetar med portfoliometodik. Resultaten av undersökningen visade att eleverna och lärarna är nöjda med arbetet med portfolio och med arbetssättet med portfoliometodik. Genom att arbeta med portfolio anser eleverna att de är aktiva och delaktiga i sin lärprocess och de tycker även att portfolion är till stor hjälp när de ska ta ansvar för sina arbeten.

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

Hållbarhet handlar om att främja välfärd nu, och i all tid framöver, genom att ta hänsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.Vårt examensarbete undersöker förutsättningarna för hållbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall användas vid uppstart av hållbart producerande företag. Idén bygger på att råvarorna utvinns och förädlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna åstadkomma en djupare relation mellan användaren och objektet än vad endast köpande och ägande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrågasättande av stabilitet och hållbarhet både konkret och i ett vidareperspektiv.

Syftet med vårat arbete har varit att undersöka hur massage kan bidra till att förändra ljudnivån i klassrummet och öka barnens respekt till varandras integritet. För höga ljudnivåer nämns allt oftare i samband med förskola och skola. Massage nämns också ofta och har idag på många skolor blivit en del av verksamheten. Våra massagestunder byggde på att barnen skulle massera varandra med kläderna på. Som metod använde vi en decibelmätare för att konkret fastställa den exakta ljudnivån.

SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vår uppsats är att belysa hur viktigt det är att låta barnen vara delaktiga ibeslut angående miljön i förskolan. Genom konkret inflytande på miljön lär de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter där vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen på barnen såg ut då. Läroplanen för förskolan tas upp som en väsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det är bra för barnen att vara delaktigai frågor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmänskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhället.METODHär redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört på pedagoger och barn i tvåförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.