I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring användandet av budgetering. Manväljer mellan att använda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade åsikter påhur användandet påverkar de olika bankerna.En jämförelse mellan två banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfå en närmare analys och bild hur det går till i praktiken. Vi har utfört en närmare undersökningpå deras sätt att styra genom budget.

Denna magisteruppsats tittar närmare på den svenska musikfestivalmarknaden år 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden är viktig och vilka strukturer som existerar på marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer måste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att använda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält som analysverktyg.Uppsatsen har ett inifrån -och utifrånperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll där, finns också med samt publikens bild av marknaden.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

Detta examensarbete fokuserar på lärarnas uppfattningar och intentioner kring samlingar i förskola och förskoleklasser. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat nio lärare på nio olika förskolor och förskoleklasser. Vårt syfte har varit att studera lärarnas sätt att tala om samlingar i förskola och förskoleklass. Vår problemprecisering belyser vad samlingen har för funktion i den pedagogiska verksamheten samt vad lärarna vill att barnen ska lära sig under samlingen. I litteraturgenomgången belyses förutom det sociokulturella perspektivet, samlingens roll i förskolan och förskoleklassen samt olika sätt att se på barns lärande.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som påverkar bildlärarens förutsättningar att arbeta utifrån den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har använt mig av en kvalitativ intervjumetod där informanten är en bildlärare som är verksam på en högstadieskola. Jag valde att utgå ifrån ett ramfaktorperspektiv där jag undersökte i vilken utsträckning olika ramfaktorer hjälpte eller begränsade bildläraren. Att jag även använde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolämnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och användbara begrepp gällande underökningen av bildlärares attityder och inställning till digitala medier. Attityd kan ses såsom en mänsklig resurs som alla bildlärare använder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Jag har undersökt bilders påverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling. Jag har lagt fokus på elever som precis har kommit till Sverige. Jag har undersökt hur och vilka tekniker bildpedagoger tar till hjälp för att hjälpa nyanlända flerspråkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal år. Förutom de kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan användas flitigt på skolorna och att den främjar flerspråkiga elevers språkutveckling.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om barnens skrivintresse kunde påverkas positivt genom att de fick skapa egna bildarbeten som de sedan fick skriva till. Eftersom skrivning är så viktigt och för att vi båda känner starkt för bildämnet har vi valt att integrera bild och skrivning, då vi ville undersöka om bilden är nyckeln till en ökad motivation och glädje inför skrivandet på ett kreativt sätt. Vi har hämtat tankegångar från främst Freinet, Piaget och Vygotskij samt kopplat våra tankar till styrdokumenten och annan litteratur. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en fjärdeklass. Resultatet mättes genom enkäter, observationer och intervjuer.

Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tonåriga grundskoleelever skildrar människor i bild och hur genus påverkar deras bilder. Genom att analysera 71 bilder som föreställer människor tecknade av elever i årskurs 8 har jag funnit att eleverna nästan uteslutande väljer att rita människor av det egna könet, och att det finns en rad aspekter där pojkars och flickors bilder skiljer sig åt. Människorna tar större plats på flickornas bilder medan pojkarna tecknar personer med fler föremål. Vilken typ av föremål de har skiljer sig också mellan könen. Bilderna uppvisar flera tydliga tecken eleverna använder sig av för att markera genus, exempelvis ögonfransarnas synlighet.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort.

Denna undersökning målar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fältet och några av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt två personer i en separat temasektion. Exopolitiken strävar efter att på ett disciplinerat sätt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellärt samhälle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mål, men de har bitvis olika metoder hur att nå dessa mål. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de täcker in olika områden av exopolitiken. Det exopolitiska fältet framstår till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar på många likheter med ufo-fältet, och även på vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken även sina egna särdrag och en komplex bild av framträder.