Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna Konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara Konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid Konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

Ämnet sponsring är ett stort och brett område som vuxit under senaste åren och som många företag tillämpar. Just sponsringen har i synnerhet blivit stor i och med sportevenemang och olika idrottsföreningar som bildar samarbete med företag och arbetar tillsammans. Idrotten har blivit världsledande när det kommer till uppmärksamhet och reklam på TV och nyheter och detta vet förstås företagen om och man ser en investering i att bilda sponsringssamarbete i dessa sammanhang.Som företagare kan man välja att sponsra ett stort fotbollslag som får mycket tid i media och TV och detta medverkar till att företaget också syns i en större utsträckning och får mer uppmärksamhet. Som företagare kan man också sponsra ett mindre fotbollslag som man har en relation till eller som man tycker gör ett vettigt arbete för ungdomar osv. I vår studie undersökte vi just denna typ av sponsring och vi har arbetat med två olika fotbollsföreningar som jobbar på helt olika villkor och nivåer.

Bakgrund och problem: Klädbranschen är en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer på marknaden. Konkurrensen innebär prispress och minskade marginaler och därmed måste företagen hitta nya och bättre lösningar för att nå sina uppsatta mål. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 ställde dessutom allt på sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfälle att analysera och utvärdera hållbara lösningar för att behålla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna Konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har påverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att hitta och förklara förändringar i lönsamheten i klädbranschen under den senaste finanskrisen.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på klädföretag som är börsnoterade i Sverige. Den tidsmässiga avgränsningen är åren 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, då ett antal variabler, som antas ha ett samband, används för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererarett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men ävenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill sägafördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

Uppsatsens titel: Den slopade revisionspliktenSeminariedatum: 20 JanuariKurs: Magisteruppsats (D-uppsats) inom Företagsekonomi 15 poängFörfattare: Daniel SedighhaHandledare: Docent Markku PenttinenSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess, Skatteverkets kontrollprocess och revisionsbyråers samt småföretagens verksamhet förändrats efter revisionspliktens slopande 1 november 2010. Studien inriktar sig på att studera införande av slopad revisionsplikt för små företag ur fyra aktörers perspektiv, genom att ställa följande frågor: Hur har bankernas kreditgivningsprocess till småföretag förändrats efter revisionspliktens slopande? Ökar risken för ökade kreditförluster för bankerna med frivillig revision? Hur har Skatteverkets kontrollprocess förändrats efter revisionspliktens slopande? Hur har revisionsbyråer påverkats efter revisionspliktens slopande? Hur påverkas småföretag av en frivillig revision?Metod: Studien genomförs med en kvalitativ metod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på sexton respondenter, varav sju kreditgivare, tre revisorer, fem småföretagare samt tjänsteman på Skatteverket.Teoretisk referensram: Sekundärdata ha samlats in genom litteratur, vetenskapliga artiklar, rapporter samt undersökningar. Relevanta teorier har delats upp i olika avsnitt ur olika intressenters perspektiv som knutits an med den empiri som samlats in, om revision, revisionsplikt, revisorn, slopad revisionsplikt.

Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.

SammanfattningBakgrundFör att försöka skapa en mer ändamålsenlig och effektiv kapitalmarknad utfärdade Europaparlamentet och Europarådet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbättra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes därefter ett krav på unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förändrades tillvägagångssättet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjära avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillämpas, utan goodwill skulle nu bli föremål för en aktiv värdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sätt att värdera goodwill uppkommer det flera frågor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som måste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill.

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna.

Eniro 118 118 AB är Sveriges mest anlitade upplysningsföretag. Företaget tillhandahåller flertalet telefonistbaserade tjänster utöver huvudtjänsten 118 118. För ett tjänsteföretag som Eniro 118 118 AB utgör en betydande del av totalkostnaden de telefonister som erfordras för att tillhandahålla företagets tjänster. Det ligger därmed i Eniro 118 118 AB:s intresse att minimera denna kostnad i största möjliga mån. Rådande Konjunktur, en tilltagande konkurrens samt nya tekniska möjligheter för företagets kunder har lett till en situation där vikten av en effektiv resursplanering blir allt mer betydande.

Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar. Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.

SammanfattningDet finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker.

Titel: Värderelevans i svenska fastighetsbolag ? en repetitiv studie av Bengt Bengtssons forskningNivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomiSyfte: Syftet med detta examensarbete är att utföra en repetitiv studie av Bengt Bengtssons doktorsavhandling ?Redovisningens värderelevans i svenska fastighetsbolag före och efter införandet av IAS 40?. Bengtssons forskning slutar i mars 2007 och då tar denna studie avstamp för att undersöka vidare om samma slutsatser kan dras under perioden april 2007 fram till mars 2013. Detta görs med anledning av att den svenska Konjunkturen har befunnits i en lågKonjunktur under större delen av denna period och gör det även idag. Ingen tidigare studie har undersökt detta samband på den svenska fastighetsmarknaden.

Sammanfattning Titel: LågKonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.