Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd ? då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero.

Sex är ett alltmer vanligt förekommande fenomen i marknadsföringsbudskap. Detta gäller inte enbart annonser där produkten har en sexuell koppling utan även i många fall även där sex inte har någon egentlig koppling till produkten som marknadsförs. Anledningen är att sexualiserad reklam antas väcka uppmärksamhet hos konsumenterna och får annonsen att stå ut ur det ständigt ökande mediebruset. Men den ökade förekomsten av sexualiserad reklam har dock blivit föremål för en växande debatt ? många människor motsätter sig användningen av sex i reklam.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka morfologiska och syntaktiska strukturer i det svenska språket som ställer till problem för de som lär sig svenska som ett andra språk. Den undersöker också om inlärningsgångarna ser lika ut för inlärare med olika modersmål, eller om det går att se någon påverkan från språket som inläraren har med sig i bagaget. Metoden som används är samtal tillsammans med fem informanter som studerar svenska på en gymnasieskola i Sverige. Två informanter har arabiska som modersmål och tre informanter har thailändska som modersmål. I dessa samtal har både antalet rätta och felaktiga morfologiska och syntaktiska strukturer räknats.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

SAMMANFATTNING Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, juni, 2005 Författare: Birgitta Bos Anna Cedergren Handledare: Jörgen Eksell Filippa Säwe Problem: Då frontpersonalen har den största påverkan över en gästs totala upplevelse av sin vistelse på ett hotell är det av yttersta vikt att ledningen får receptionisterna att ge god service och framförallt ge det lilla extra. Motivations- samt belöningssystem är två faktorer att arbeta med i syfte att uppnå ovannämnda. Ett problem idag är att motivations- samt belöningssystem inte är tillräckligt anpassade till hospitalitybranschen dit hotell tillhör. Syfte: Syftet med denna undersökning är att utvidga förståelsen för vilka motivationsfaktorer som uppmuntrar värdskapet och gästfriheten i interaktionen med gästen. Avsikten är att utifrån detta undersöka om det finns en Kongruens mellan befintliga belöningssystem och det frontpersonalen finner motiverande.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Brand confusion är ett begrepp som beskriver en problematik som uppkommer då företags kommunikation inte uppfattas på ett tydligt sätt av mottagaren. Det är kring denna problematik vår uppsats kretsar. Vi har undersökt huruvida företag på en utvald del av den svenska bilmarknaden agerar utifrån vad teorier och forskning säger vara lämpligt för att brand confusion inte ska uppkomma. Vi började vårt arbete med att identifiera ett problem gällande likartade reklamer som vi sedan konstaterade skulle kunna leda till brand confusion.

Ekonomistyrning innebär att med hjälp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnå strategiska mål. För att kontrollera och utvärdera att målen nås är det vanligt att tillämpa prestationsmått. Affärsvärlden har förändrats och idag ställs högre krav på individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmått har börjat tillämpas i större utsträckning. Syftet med de individuella prestationsmåtten är att motivera individen till att sträva mot individuella mål som även leder till att strategiska mål nås.

Detta arbete syftar till att undersöka Kongruensen mellan forskningen kring hårdsvarvning, verktygstillverkarnas rekommendationer kring verktygsskär och applikationer vid hårdsvarning samt hur hårdsvarvning används i praktiken jämfört med slipning. Hårdsvarvning, svarvning av härdat stål, introducerades som ett alternativ till slipning i slutet av 1970-talet, men det var först i slutet av 1980-talet som tekniken fick ett större genomslag i industrin. Fördelarna som framhölls var att hårdsvarvningen kunde reducera bearbetningstiden för härdade komponenter samtidigt som produktiviteten i bearbetningen ökade jämfört med den traditionella slipningen. Sedan slutet av 1980-talet har verktygsskären och svarvarna utvecklats för att bättre klara kraven för svarvning i härdat stål. Det som dock påverkar en tekniks framgång är hur tekniken används i praktiken och det gör överensstämmelsen mellan teori och praktik intressant att studera.För att besvara syftet och frågeställningarna har en litteraturstudie kring bakgrunden för skärande bearbetning och forskningen som behandlar hårdbearbetning genomförts.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.