Konflikter finns överallt i det dagliga livet. De existerar inom individer, mellan människor, inom organisationer, mellan olika grupper och länder. Denna uppsats fokuserade på interpersonella konflikter och de olika sätt individer väljer att hantera dessa konflikter. Huvudsyftet var att undersöka Konflikthanteringsstilar hos svenska studenter samt att se på skillnader mellan kvinnor och män. Ett instrument kallat Thomas-Kilmann Conflict Mode Instrument har använts i studien för att mäta i vilken utsträckning studenter använder sig av olika Konflikthanteringsstilar.

Stress har funnits förekomma i läraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var därför att undersöka om Konflikthanteringsstilar hade något samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslärares upplevda stressnivå. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och Konflikthanteringsstilar hade något samband med kön och ålder.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika Konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män.

Syftet med denna uppsatts var att ta reda på vilka Konflikthanteringsstilar som man använder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivåerna i gruppen. De olika nivåerna som undersökts är: medlemsnivå där fem aktiva medlemmar ingår, och ledarnivå där fem ledare och två före detta ledare ingår. I empiridelen söks svar till frågeställningarna med hjälp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker på olika nivåer. Konflikter uppstår ofta på grund av brist på komunikation. Andra orsaker är maktkamp, missförstånd och olika förväntningar.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollärares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frågeställningar som ställdes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollärare att en konflikt mellan barn karaktäriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollärare att barn använder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrån en grupp förskollärares uppfattningar?Resultatet av studien visade på många olika uppfattningar om vad som är en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollärarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende på vilken typ av konflikt det är, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjälp i konflikthanteringen. Det finns många likheter mellan Konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter såsom synen på hur barn agerar under konflikter kan återfinnas i tidigare forskning.

Det finns ett tydligt samband mellan konflikter och sjukskrivningar i organisationer. Det är oundvikligt med konflikter i organisationer dock upplevs de av flera som något jobbigt. Det är inte konflikter i sig som är det huvudsakliga problemet utan hur konflikten hanteras. Det ärdärför viktigt för chefer att ha kunskap i konflikthantering. Genom denna undersökning vill vita reda på hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar med konflikter och konflikthantering medarbetare emellan.