Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i särskolan ser ut. Vi harutgått från frågeställningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i särskolan. Ilitteraturgenomgången presenteras först ämnesområdet specialpedagogik. Själva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrån olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Uppsatsen syftar till att beskriva och få en ökad förståelse för hur internkommunikationen på Jönköpings Länstrafik AB ser ut, kopplat till kanaler och delaktighet. De frågeställningar som vi har valt att använda oss utav är: Vilka kanaler för internkommunikation finns? Vad anser de anställda om kanalerna och deras informationsfunktion? Är de anställda delaktiga inom företaget, dvs. får de information, kan de uttala sig i frågor, kan de påverka beslut etc.?För att få fram våra resultat har vi använt oss utav en kvalitativ intervjumetod där vi valt att intervjua nio anställda på olika nivåer inom företaget.Utifrån det sammanställda resultatet kan vi dra slutsatsen att Jönköpings Länstrafik AB är ett företag som består av två större avdelningar som i sin tur sitter på två olika arbetsplatser.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förväntningar hos en nyanställd till sämre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgång. Vi har i vår undersökning sett närmare på vilken betydelse förväntningar har för den nyanställdes arbetsupplevelse, då vi tagit utgångspunkt i bland annat Vrooms förväntningsteori. Undersökningen har gjorts på en av våra egna arbetsplatser, då vi upplevde att många av de nyanställda tidigt valde att lämna organisationen och vi såg ouppfyllda förväntningar som en möjlig anledning till detta Syfte: Vårt syfte med arbetet är att genom ett begränsat antal intervjuer på fallföretaget, ta reda på om de nyanställdas förväntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förståelse för vilken betydelse annonsen och anställningsintervjun har för den nyanställdes förväntningar. Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning på vårt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anställde genom anställningssamtalet fått en realistisk bild av vad arbetet skulle gå ut på.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad som bidrar till hur föräldrar förhandlar fram fördelningen av föräldraledigheten och hur föräldraledigheten fördelas. Frågeställningar Vilka förhandlingar föregår beslutet om fördelningen av föräldraledigheten mellan varandra? Vilka faktorer bidrar till fördelningen av föräldraledigheten? Metod Vi har använt oss av kvalitativ ansats i form av halvstrukturerad intervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat nio föräldrapar där föräldrar har fått möjligheten att berätta om hur de fördelar föräldraledigheten mellan sig och vad som bidragit till deras beslutet. Resultat Resultatet visar att det finns olika faktorer som bidrar till föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten. Ekonomiska skäl var den avgörande anledningen till fördelningen av föräldraledigheten. Vidare var traditionella könsroller som att kvinnan ville vara hemma och ville inte dela med sig av föräldraledigheten till mannen.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö.

Enligt denna undersökning identifieras läraretiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. Läraretik hämtar sin etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöetik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell professionalisering.

Stress i vården är ett aktuellt problem och innebär en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonalen. Patientsäkerheten och patienternas upplevelser av vården blir lidande när förekomsten av stress hos personalen är hög. Många studier om stress i sjukvården har genomförts, samtidigt som en ökad frekvens av sjukskrivningar hos sjukvårdspersonalen ses. Syftet med denna studie var därför att sammanställa kunskap om faktorer som har betydelse för att reducera stress hos omvårdnadspersonalen. Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i fem databaser, detta kompletterades med manuell sökning.

Bakgrund: Bakgrunden till valt ämne och rapport som jag arbetat med, berör ämnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vårt samhälle, på arbetsplatser, i idrottsföreningar, på fritiden och i skolan. Mobbningen har fått en större arena och funnit nya vägar via internet, och har på så vis blivit svårare att upptäcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete är att öka mina kunskaper om vad mobbning innebär, och hur en föränderlig kultur skapar och finner nya vägar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som växer fram via sociala media och ungdomars användande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptäcka mobbning.Metod: För att få dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundläggande vetenskapliga texter inom området, samt gått igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gäller mobbning.

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1?3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena.

Syfte med studien var att kartlägga och jämföra sjuksköterskors uppfattningar av två olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hälsa samt möjlighet till återhämtning.Bakgrund. Inom Hälso- och Sjukvården krävs effektivitet, färre personer ska utföra mer med bättre kvalitet till lägre kostnad. Inom VLL används arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och få bort övertid. Arbete dag, kväll och natt ger korta återhämtningsperioder med risk för ohälsa, minskad återhämtningstid med negativa konsekvenser som följd.Metod. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med enkätsamling.

Många människor går till jobbet och håller sig friska under en lång tid. Vad som karaktäriserar dessa individer och deras arbetsplatser avser denna undersökning att ta reda på. En explorativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare och två rektorer från två olika skolor angående friskfaktorer i lärarens vardag. Resultatet av deras reflektioner har sammanställts i sju områden som påverkar lärarens hälsa; organisation, ledarskap, lärarroll, arbetsuppgift, kollegor, elever och individen. Sammanställningen visar att bilden av friskfaktorer är komplex och att det är många faktorer som påverkar individen.

In the early 1860´s, the author and opinion former Fredrika Bremer made a large donation of books to Högre lärarinneseminariet, which is the first governmental institute for higher education of women in Sweden. The aim of this thesis is to describe the collection of donated books as well as to extract information regarding Bremer's international network of contacts, her views on women's education and her relation to Högre lärarinneseminariet. Furthermore, the aim is to highlight the unique relationship between Fredrika Bremer's private collection of the books and the library of Högre lärarinneseminariet from a gender perspective. A handwritten list of the 321 titles constitutin the donation has been preserved in the seminar archive and three quarters of the books have been re-discovered in a bookcase at Årsta castle. The donation is characterized by its double origin as stamps and personal dedications remain as permanent traces in the books.

Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att stimulera barns lärande i matematik.

Studien grundas på att undersöka vad förskollärare anser om begreppet trygg omsorg, vilken betydelse förhållningssättet och arbetssättet har till barngruppen samt vilka främjande metoder de använder sig utav. Forskningsmetoden som är vald till studien är kvalitativ metod. Syftet är att få fördjupad förståelse över hur förskollärarna tänker kring sitt arbete. För att göra det har intervjuer hållits med fokusgrupper och intresset är att tillsammans skapa diskussioner kring det valda området. Empiriinsamlingen görs på sex förskolor i samma kommun.