Sökresultat:
1494 Uppsatser om Konflikter och ćhus. - Sida 60 av 100
Styrning inom Franchising
Bakgrund: Franchisekedjors framgÄng Àr beroende av att affÀrsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare pÄ mÄnga sÀtt blir styrda och begrÀnsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundlÀggande ramarna, fÄ ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central frÄga för franchisegivare Àr sÄledes hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hÄlla sig.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vad franchisegivare Àmnar uppnÄ genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstÄ.Genomförande: Studien bygger pÄ en litteraturstudie av texter som pÄ olika sÀtt relaterar till franchising.Resultat: Franchisegivare strÀvar mot att fÄ franchisetagare att fokusera pÄ enhetlighet, en tillfredstÀllande kvalitet och hög omsÀttning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka bÄde begrÀnsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som Àr önskvÀrda. Personalstyrning, i form av rekrytering Àr ett mycket viktigt styrverktyg dÄ det Àr av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rÀtta attityderna.
Hur nationella kulturella skillnader pÄverkar ledarstilen : en studie av svensk-engelska team
Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.
Ombyggnad med kvarboende : Studier av bullerstörningarna vid ombyggnad av intilliggande lÀgenheter
Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.
Massage i klassrummet
Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ kunskap om varför beröring/massage anvÀnds i
skolan och vad det har för effekter. Jag vill ocksÄ fÄ reda pÄ om det finns nÄgot som talar
emot massage i skolan i lÀroplanen och annan litteratur. Beröring Àr livsviktigt för alla
mÀnniskor och bidrar Àven till harmoni och ökad inlÀrning. Litteraturen hÀvdar att beröring Àr
viktigt för mÀnniskans utveckling. I litteraturgenomgÄngen konstateras det hur vikigt det Àr
med beröring för barn och vuxna.
Bevarande av identitet vid exploatering i Stockholm : Med en fallstudie över Lövholmen
I planeringen av dagens samhÀlle har det i stor utstrÀckning börjat uppmÀrksammas hur ett omrÄde ska kunna uppnÄ en individuell identitet som skiljer den frÄn andra platser. För att ta reda pÄ varför detta Àr viktigt, om det ens Àr det och hur det sker i Stockholms planering idag har denna undersökning utförts.I Stockholms historia kan mÄnga exempel pÄ exploatering och förtÀtning med koppling till identitet studeras. MÄnga av dem Àr lokaliserade i gamla industriomrÄden och ett sÄdant aktuellt exempel Àr industriomrÄdet Lövholmen frÄn 1800-talet. Lövholmen Àr belÀget i Liljeholmen i Stockholm och ligger just nu under planering för exploatering. Det har i planeringsprocessen uppstÄtt mÄnga frÄgor kring hur identiteten och karaktÀren ska bevaras genom att skydda vissa byggnader och strukturer.
Vad Àr stress för sjuksköterskan? En litteraturstudie
Under de senaste Ären har mÄnga sjuksköterskor uppmÀrksammat en mer pressadarbetssituation. BÄde arbetsmiljön och de höga krav som stÀlls idag pÄ sjuksköterskorutgör en svÄrare möjlighet att kunna sÀkerstÀlla patientens sÀkerhet, men ocksÄ den egnahÀlsan. En obalans mellan uppgifter som ska utföras för en konstant tidsbrist kan geupphov till stress hos sjuksköterskor. Syftet med översikten var att beskrivasjuksköterskans upplevelse av stress pÄ sin arbetsplats. Metoden Àr baserad pÄ Fribergsmodell för litteraturöversikt.
Nordamerikas urinvÄnare i lÀroböcker : En diskursanalys om eurocentrism i svenska historielÀroböckers behandling av Nordamerikas urinvÄnare
Undersökningen anvÀnder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av eurocentrism i svenska historielÀroböckers framstÀllning av Nordamerikas urinvÄnare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehÄllet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, MotgÄngar och UrinvÄnarnas perspektiv. LÀroböckerna som analyserades var frÄn 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika lÀroböcker, tvÄ frÄn varje decennium. Resultaten visade att lÀroböckerna frÄn 60-talet gav vÀldigt lite utrymme till urinvÄnarna, och endast presenterade historien frÄn de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhÄllningssÀtt.
Tidiga minnen av lÀsupplevelser : en intervjustudie
Ett stort förtroende för sin nĂ€rmaste chef Ă€r inte alltid en sjĂ€lvklarhet. MĂ„nga olika faktorer pĂ„verkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation kĂ€nner för chefen, och denna studie har fokuserat pĂ„ olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan ocksĂ„ skilja sig Ă„t mellan hur mĂ€n och kvinnor vĂ€rderar dessa faktorer, och att studera detta ingĂ„r ocksĂ„ i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det har visat pĂ„ tydliga skillnader mellan hur kvinnor och mĂ€n upplever och vĂ€rderar kommunikation. Ăven denna studies resultat visar pĂ„ att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och mĂ€n, samt att de vĂ€rderar faktorerna pĂ„ olika sĂ€tt.
?Det beror pÄ hur det Àr med allt annat runt omkring? upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön i kvinnodominerade yrkesgrupper
I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.
Genus i historieundervisningen- En lÀgesanalys av hur genus införs, tillÀmpas och förmedlas pÄ en multikulturell skola i Malmö
Sammanfattning/ Abstract
Vi har i vÄrt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med genus med pÄ en
grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan pÄ en
utbildningsinstitution. I vÄr lÀgesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrÄn
intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som anvÀnds
för införandet och mottagandet av genus pÄ Stenkulaskolan. Vi har ocksÄ beskrivit hur
en genuspedagog har bistÄtt skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda
lÀrare som i sin tur förmedlar genus till eleverna och hur detta utbyte gÄr till.
Vi har ocksÄ granskat om det uppstÄr kunskapsbÀrande konflikter baserade pÄ
tvÀrkulturella möten. För att fÄ ett bredare perspektiv har vi valt att anvÀnda oss av
begreppet ?mÄngkulturell? för att pÄvisa att etniska grupper ocksÄ konstrueras i skolan
och hur detta kan förknippas med genus.
Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfÀllig kunskap
hos eleverna om genus och att lÀromedlen ocksÄ saknar denna aspekt till stor del.
?Det moderna Europa? : krig i Bosnien
Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremÄl för stor uppmÀrksamhet under det sista Ärtiondet. Kriget har vÀckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sÀgas vara ett av de mest brutala som nÄgonsin Àgt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som gÄr blir döden, misshandel, vÄldtÀkt, tortyr och koncentrationslÀger alltmer vÀldokumenterade i Bosnien.Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt lÀkta sÄr efter andra vÀrldskriget.
Tekniska arkitekter: FörutsÀttningar för en ny yrkesroll i en konservativ bransch
I mitten pÄ 2000-talet startades utbildningar som förenar ingenjörskonst och teknik med arkitektur och formgivning. Universitetens tanke med undervisningen Àr att erbjuda en bredare kompetens dÀr studenterna lÀr sig kommunicera och samarbeta med andra aktörer samt förstÄ mÀnniskors, verksamheters och samhÀllets behov. Studenterna utvecklar ett helhetsgrepp över byggprocessen och kan Àven fungera som brobyggare mellan ingenjörs- och arkitektkulturerna. I detta arbete benÀmns denna nya yrkesroll för teknisk arkitekt.En del av studenterna som utbildar sig till tekniska arkitekter upplever dock osÀkerhet över vad utbildningen ska ge och vad den kan leda till. Syftet med examensarbetet Àr att nÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar som finns för tekniska arkitekter i den svenska byggbranschen.
KÀllsortering och Ätervinning : upplevda problem, orsaker och tÀnkbara lösningar
We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstÄr nÀr en regim faller samman pÄ grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skÀl inte förmÄr upprÀtta ordningen. Ofta intrÀffar plundring och upplopp i det ?polisiÀra? tomrum som intrÀffar frÄn det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskÄr trÀder in och bör-jar ÄterupprÀtta lag och ordning. Av olika skÀl frÄnsÀger sig den intervenerande makten inte sÀllan arbetsuppgifter av mer ?polisiÀr? natur, alltifrÄn att bevaka samhÀllsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utstrÀckning följde kriget i Irak vÄren 2003 detta mönster frÄn tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestÄende frÀmst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.
"DÀr tror jag att vi har mycket att hÀmta!" : Om parrelationens plats i ett psykoterapeutiskt arbete kring ett barn
Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svÄrigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhÄller sig till förÀldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har anvÀnts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna Àr verksamma bÄde pÄ familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien ÄskÄdliggör att behandlarna uppvisar en spridning i Äsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berÀttelse framkommer att flertalet brottas med frÄgor om hur viktig parrelationen Àr i förhÄllande till barnets symtom samt om det Àr gÄngbart att arbeta med parrelationen utifrÄn förÀldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar Àven kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerÄdgivningens.Flera behandlare berÀttar att parrelationen inte inledningsvis Àr i fokus, men att parrelationen mÄnga gÄnger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgÄ att se hur den pÄverkar barnet.Samtliga behandlare berÀttar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar bÄde om att barnets symtom har upphört och om att förÀldrarnas relation har förbÀttrats.Studien har gjort det tydligt att det inte Àr enkelt att avgöra vad som ska fokuseras pÄ och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete pÄ en familjemottagning, nÀr förÀldrar söker för symtom hos.
VÀgen till ett bÀttre cykelvÀgnÀt i LuleÄ centrum
LuleÄ kommun satsar pÄ att bli Ärets cykelstad senast Är 2016. Det Àr ett mÄl som Àr starkt sammankopplat med kommunens satsning pÄ att höja stadens luftkvalitet. Idag finns i LuleÄ ett bra cykelnÀt med 7 huvudcykelstrÄk varav 6 gÄr frÄn ytteromrÄdena in mot centrum. För att ta sig mellan olika ytteromrÄden mÄste cyklister ofta cykla genom centrum dÀr huvudcykelstrÄken plötsligt upphör. Att knyta ihop dessa pÄ centrumhalvön skulle underlÀtta för de som smidigt vill cykla via centrum.Det Àr i stadskÀrnor av stor vikt att gaturummet utformas pÄ rÀtt sÀtt och att det Àr tydligt var man ska cykla.