Sökresultat:
1494 Uppsatser om Konflikter och ćhus. - Sida 36 av 100
Projektledarens varierande roll vid konflikthantering : Hur varierar projektledarens roll vid konflikthantering dÄ gruppen genomgÄr olika utvecklingsfaser?
Ăkad konkurrens och snabba förĂ€ndringar i företagens omvĂ€rld leder till att företagen snabbt mĂ„ste kunna anpassa sig till de nya förutsĂ€ttningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbĂ€ttras. DĂ„ projekt Ă€r lĂ€ttare att starta Ă€n att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid Ă€r relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt Ă€r samordnat av ett antal aktörer som t.ex. bestĂ€llare, projektledare, projektgrupp och en styrgrupp.
HerrestadsfjÀllet : vindkraft i samspel med landskapet
Den 1 maj 2011 trÀdde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen pÄ landskap förÀndrats och att det stÀlls nya krav pÄ de som arbetar med landskap.
Landskapskonventionen trycker pÄ allmÀnhetens medverkan i
landskapsplaneringen. Vindkraft Àr nÄgot som i högsta grad pÄverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet Àr debatterad. DÀrför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas.
Uddevalla kommun har tagit fasta pÄ detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrÄn denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll Àr de som tagit fram analysen för Uddevalla.
Close Air Support i moderna operationer
De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som Àr normgivande idag. Konceptuellt innebÀrdetta att doktriner och metoder mÄste utvecklas för att möta utvecklingen pÄ dagens stridsfÀlt. Denkonceptuella utvecklingen Àr förhÄllandevis billig jÀmfört med den tekniska, vilket innebÀr attförmÄgeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsÀttningarna som rÄder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt bevÀpnade och sÀrskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nÀra anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare Àr utvecklade utifrÄn andra kravprofiler.
AffÀrskultur : HÄllbar utveckling genom effektiv kommunikation
Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.
Utformning av multifunktionella dagvattendammar : litteraturstudie och förslag
Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.
Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen
Abstract
Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen.
(Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.)
Författare: Anette Nilsson
Bakgrund: Fokuserar pÄ ?det nÀra? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan stÀllas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som Àr skrivet i styrdokument och i lÀrares yrkesetiska regler.
ProblemomrÄdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen
Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tÀnker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter.
FrÄgestÀllningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tÀnker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svÄra? Hur beskriver pedagogen förhÄllandet mellan egna erfarenheter (bakÄt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten pÄ förskolan?
Metod: Intervjuer med förskollÀrare i tvÄ steg - en skriftlig och en med hjÀlp av ljudupptagning.
Inbördeskrig, rebellrörelser och naturresurser: en ekonometrisk analys av uppkomsten och lÀngden av inbördeskrig
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förekomsten av olika typer av naturresurser tillsammans med andra teoretiskt relevanta variabler pÄverkar vÀpnade inomstatliga konflikter. UtifrÄn teoretisk och empirisk forskning testas tvÄ hypoteser som försöker förklara inbördeskrigens lÀngd och utbrott. De ekonometriska modellerna bestÄr av 138 lÀnder, tvÄ beroende och sju oberoende variabler och strÀcker sig mellan Ären 1960 och 1999. Resultaten tyder pÄ att BNP per capita och befolkningsmÀngd uppvisar starka och signifikanta samband bÄde vad gÀller inbördeskrigets lÀngd och uppstart. Ungdomsarbetslösheten pÄverkar endast inbördeskrigets lÀngd.
Konflikthantering i verksamhetsutveckling utifrÄn ett enhetschefsperspektiv
Denna uppsats handlar om konflikthantering utifrÄn ett enhetschefsperspektiv.
FrÄgestÀllningarna som vÄr uppsats bygger pÄ Àr: Hur menar de intervjuade
enhetscheferna att de hanterar konflikter mellan medarbetarna vid
verksamhetsutveckling? Hur reflekterar enhetschefer kring konfliktbegreppet?
Vilka redskap anser enhetschefer att de behöver för att utföra god
konflikthantering?
Som metod till vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod för att
besvara vÄra frÄgestÀllningar. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuer med
enhetschefer inom Àldreomsorgen. I resultat delen har vi bearbetat
intervjumaterialet genom att koda och kategorisera enligt grund teori. I analysen
har vi kopplat samman vÄrt empiriska material med förÀndringsperspektivet, det
situationsanpassande ledarskapet, rollteori samt symbolisk interaktionism..
Konflikthanteringsmetoder i tvÄ svenska grundskolor : Conflicts Resolutions in two Swedish Schools
Konflikthantering i tvÄ grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering pÄ tvÄ skolor i MellansverigeSyftet Àr att ta reda pÄ vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger pÄ tvÄ skolor i mellansverige anvÀnder sig av dÄ det uppstÄr konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkÀtundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om pedagogernas arbetsmetoder stÄr i samklang med litteraturen. Resultatet av vÄr undersökning visar att de metoder som pedagogerna anvÀnder sig av Àr ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder Àr samtal och kommunikation..
"Nu vill jag ocksÄ prata!": Betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan
I denna C-uppsats synliggörs betydelsen av demokratisk konflikthantering mellan pedagoger och barn i förskolan. Syftet med studien Àr att utifrÄn en hermeneutisk och kritisk ansats synliggöra och problematisera hur pedagogers bemötande med barn i konfliktsituationer antingen möjliggör eller försvÄrar barns inflytande och dÀrmed frÀmjar eller motverkar förskolans demokratiska vÀrden. De forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn Àr: Vilka bemötanden möjliggör utrymme för barns tankar, kÀnslor och Äsikter nÀr en konfliktsituation uppstÄr och vilka hindrar detta, hur kommer dessa olika bemötanden till uttryck samt vad i bemötandet kan leda till eller försvaga demokratisk konflikthantering. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi anvÀnt oss av en kvalitativ studie med observationer och enskilda Äterkopplande intervjuer som metoder. Vi har valt det sociokulturella perspektivet med tyngdpunkt pÄ de interaktionistiska aspekterna som teoretisk utgÄngspunkt, vilket innebÀr att vi studerat sambandet mellan pedagogernas bemötanden och barnens möjligheter att uttrycka sig i interaktionen mellan pedagog och barn.
Lova guld eller gröna skogar - En översyn av av motstridigheter inom riksintressesystemet med fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material
Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med
sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material.
Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar
kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn
samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer
intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt
med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och
70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange
lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det
skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och
bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.
Förtroende och efterlevnad : Om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen
SAMMANFATTNINGTitel: Förtroende och efterlevnad ? om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen.NivÄ: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Joel Degerth, Adam Hultman.Handledare: PÀr Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander.Datum: 2014 ? maj Syfte: Denna studies syfte Àr att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förstÄelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivarenMetod: DÄ syftet har varit att skapa förstÄelse kring ett Àmne, sÄ har studien gjorts pÄ ett kvalitativt vis. För att fÄ in den data som efterstrÀvats har semistrukturerade intervjuer genomförts dÀr tio stycken franchisetagare inom fastighetsmÀklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i GÀvle och resterande i Stockholm. Materialet har dÀrefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten.Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har anvÀnts för att tyda förtroendenivÄn Àr valid och vÀl applicerbar inom den svenska fastighetsmÀklarbranschen.
Konflikter mellan allemansrÀtten, renskötselrÀtt och markÀgarens ÀganderÀtt
AllemansrÀtten Àr vagt reglerad i den svenska lagstiftningen och det Àr dÀrför svÄrt att utlÀsa vad som Àr tillÄtet genom att enbart lÀsa lagstiftning. FrÀmst regleras allemansrÀtten genom sedvanerÀtt vilken kan skilja sig nÄgot beroende pÄ var i landet man befinner sig. AllemansrÀtten medför inte bara rÀttigheter för utövaren utan ocksÄ faktiska skyldigheter att förhÄlla sig till. I min studie har jag undersökt vad som menas med allemansrÀttens olika rÀttigheter och skyldigheter, vad renskötselrÀtt innebÀr och ifall det uppstÄr nÄgra problem emellan dessa parter. Avslutningsvis har jag undersökt vad markÀgaren har för begrÀnsningar i sin ÀganderÀtt och skyldigheter gentemot bÄde allemansrÀtten och renskötselrÀtten..
Delat Ledarskap : Ett sÀtt att lÀtta pÄ bördan?
Delat ledarskap Àr ett arbetssÀtt som mÄnga verkar vara nyfikna pÄ men har svÄrt att finna information om. I en kvalitativ undersökning har chefer runt om i Sverige som bÄde delar och inte delar ledarskap intervjuats. Kompetens och arbetsuppgifter, vÀrderingar, tillgÀnglighet och effektivitet, kommunikation och makt och konflikter Àr omrÄden som pÄverkar om man kan fÄ ett delat ledarskap att fungera eller inte. Studien visar att en handbok bland annat bör innehÄlla övergripande information om Àmnet, ha en lÀttförstÄelig text, tips och rÄd, begreppsdefinitioner, bilder och scenarier. Med hjÀlp av studien har vi skapat oss en bild av vad som krÀvs för att chefer ska fÄ till stÄnd ett delat ledarskap och vad som bör stÄ i en handbok för chefer som Àr intresserade av delat ledarskap..
Palestinakonflikten och dess aktörer: om tre knÀckfrÄgor
Palestinakonflikten som idag framkallar sÄ mycket vÄld och blodspillan kan inte lösas förrÀn framförallt de viktigaste frÄgorna löses. De viktigaste knÀckfrÄgor i fredsprocessen man hÀrvid brukar betona Àr huruvida en tvÄstatslösning Àr möjlig, samt hur frÄgorna om de palestinska flyktingarna respektive Jerusalems framtida status ska hanteras. Löser man inte dessa frÄgor kan inte en varaktig fred uppnÄs, och dÀrav Àmnar författaren undersöka de viktigaste aktörernas instÀllning till dessa. Finns det möjligtvis stÀllningstagande som förenar de respektive aktörerna och huruvida kan detta sÀgas vara en förutsÀttning för en framtida fred i omrÄdet?.