Målsättningen med examensarbetet är att utvärdera en metod för att upprätta en kommunikationslänk från en mobil satellitterminal till en geostationär kommunikationssatellit utan kännedom om satellitterminalens position på jordytan. Målsättningen är intressant då GNSS-operatörer (främst i det allmänna USA-drivna GPS-systemet men möjligen även i de tillkommande franska, kinesiska, ryska och europeiska systemen) begränsar den allmänna tillgängligheten av taktiska/strategiska skäl vid konflikter och kriser.Därtill att allmänna globala navigationssatellittjänster, GNSS-system, ofta bygger på mottagningsantenner med låg riktverkan vilka kan störas ut av lokala störningskällor.En mobil satellitterminal blir därmed beroende av manuell inmatning av riktningsvinklar för att upprätta nya satellitkommunikationslänkar. Systemet blir då mycket sårbart.I denna rapport återges resultat från mätserier inhämtade vid satellitterminalinstallationer utförda i Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Sverige och USA..

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen.

Det här examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förståelse för hur pedagoger uppfattar att små barns språkutveckling påverkas av böcker och framförallt av vilken sorts språk som används i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrågor som infattar vad pedagogerna anser om småbarnsspråk i litteratur, hur de använder sig av litteraturen och till sist hur det påverkar barns språkutveckling. Vi har noterat att många böcker som vänder sig till små barn inte har en korrekt eller fullständig svenska i sin text, de använder sig av så kallat småbarnsspråk. Vi har också frågat pedagogerna hur de använder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jämförts med vad tidigare forskning om små barns språkutveckling samt forskning om småbarnslitteratur visar.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och är även den grupp i samhället som har lägst sysselsättningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsättning och olika företrädare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien har en kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt två av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete påverkades till stor del av personens egna förutsättningar men även av faktorer som ekonomi, brist på arbetsplatser och handledare samt olika synsätt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svårigheter, höga krav på arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som påverkade deras möjlighet till arbete.

Vi har utrett de krav som ställs på bryggstolar; internationellt, nationellt och från ettanvändarperspektiv. Vi vill att den här utredningen ska ligga till grund för framtida utveckling aven bryggstol. Detta tror vi, i slutänden, kan leda till en bättre arbetsmiljö för navigatörer då despenderar en stor del av sin arbetstid i bryggstolar.För att komma fram till vårt resultat gjorde vi en grundlig utredning i de nationella ochinternationella regelverken. Vi använde oss även av en intervjustudie för att spegla användarensönskemål och krav. Här intervjuade vi navigatörer från tre olika typer av fartyg.

Vid en nyproduktion på en byggarbetsplats uppgår avfallet till 5-15 % av byggnadsmaterialet. Det finns system att minska byggavfall men ett stort problem är bristen på motivation att införa dem eftersom byggföretagen inte kan se någon kortsiktig förtjänst. Ett steg för att öka motivationen är då att ge personalen utbildning i avfallsminskningsåtgärder och de förtjänster det kan leda till. Syftet är att kortfattat beskriva hur miljöutbildningar kan se ut. Även hur arbetsledning och hantverkare anser att utbildning påverkar deras motivation till källsortering och minsking av avfall under byggprocessen och vad de kan se för hinder till detta. Studien genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till ca 60 personer fördelat över fem arbetsplatser. Både ledning och hantverkare har ingått.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet.

Bakgrunden till studien grundar sig i ett ökat fokus på hälsofrämjande arbete i arbetslivet. För att utveckla ett mer hälsofrämjande förhållningssätt har ledaren en viktig funktion, en aspekt vi beslöt oss för att studera närmare. Uppsatsen är en intervjustudie av kvalitativ karaktär, där sex ledare samt en hälsopromotor i Lunds kommun har intervjuats. Syftet med studien är att belysa ledarnas arbete med, och deras uppfattningar om hälsofrämjande arbete. Vi identifierar de insatser som utförs för att främja hälsa på arbetsplatser, samt studerar de olika sätt på vilka ledarna inhämtar och vidarebefordrar kunskap inom området.

Denna uppsatssyfte var att ta reda på vilken kännedom som finns om de svenskanäringsrekommendationerna hos människor på ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har även inne-fattat att ta reda på huruvida man använder sig av denna kännedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvärsnittsstudie har använts i denna undersökning och hundratio enkäter har blivit besvarade. Dessa enkäter har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kände till de svenska näringsrekom-mendationerna. Majoriteten var också omedvetna om hur den procentuella energifördelningen såg ut. Jämförbart med tidigare studier så underskattade männen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kännedom om rekommendationerna som helhet.

Abstract We have chosen to figure out why a majority in a home-help service group in west of Sweden is, or has been sick-listed. The purpose with our work has been to investigate our area to be able to come up with different factors which can have contributed to the high numbers of this particular group. We have worked with qualitative method and conversation-interviews to be able to answer our purpose at the best way. We had separate interviews with the ten employees at their work and these interviews we chose to record with a computer. The result we got were that the group had existed for about four years and since then, they have had several different directors.

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kännetecknades av jämvikt eller förändring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen är att belysa hur den svenska inställningen till den internationellatjänsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kännetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar på problemformuleringen kommer jag att använda mig av följande delfrågor:- Vilken var Sveriges ståndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan påvisas?- Vilka större förändringar har skett från Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jämföra den svenska säkerhetspolitiska inställningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven från 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenståndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar på problemställningen och de viktigaste sluts atserna är att:Det har funnits överensstämmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges säkerhetspolitiska intresse, från norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts också fokus från Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det säkerhetspolitiska hotet utökades från att enbart varit militärt till att även gälla global demokrati och hot mot vårtsamhälles funktioner.

Inom hälso- och sjukvård pågår ett ständigt förändringsarbete, både vad det gäller metoder och arbetssätt. Då båda författarna har många års erfarenhet som sjuksköterskor, har vi hunnit vara med om flera implementeringar på våra respektive arbetsplatser. Utifrån personalens upplevelser kan dessa implementeringar vara av både positiv och negativ karaktär. Detta gjorde att tankarna väcktes om vad det var som gjorde att vi upplevde vissa förändringar positiva och andra negativa? Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och hinder sjuksköterskan ser vid implementering av nya metoder eller arbetssätt.

Ungefär 30 procent av Sveriges befolkning jobbar på udda arbetstider. Deltagare var 93 personer som arbetar skift eller enbart natt på två arbetsplatser (vård & omsorg och industri) i Svedala kommun i Skåne. Datainsamlingen skedde i form av en enkät och fotografering av natthuvudmål. Vårt syfte var att ta reda på och fotografera vad nattarbetande äter under natten som sitt huvudmål när de jobbar, om de får kostråd samt om de skulle vara intresserade av att ta del av sådan information. I resultatet redovisas de olika beskrivningskategorierna som vi analyserade måltiderna efter i form av en tabell.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena.