Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet.

In these days we can witness a growing number of combined school and public libraries in Sweden. It can be explained as an economy measure or as an attempt to develop the library work. The aim of this thesis is to picture how working in combined libraries affects high school librarians? own apprehensions of their professional identity. The results are based on in-depth interviews made with four high school librarians, working not only towards the students but also the public.

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut på en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det är som påverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring ämnet. De två yrkesgrupperna förväntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjälp av kvalitativa intervjuer av lärare för de tidigare åldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn på samverkan samt hur en sådan samverkan kan se ut, med hjälp av följande frågeställningar.

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Denna uppsats behandlar ämnet konflikter i samarbetssamtal och i vårdnadsutredningar på familjerätten mellan separerade föräldrar. År 2010 hade närmare 20 000 barn i Sverige föräldrar som inte kom överens och gick på samarbetssamtal. Över 7000 barn var aktuella i vårdnadsutredningar. Då forskning visar hur illa barn far av att befinna sig i mitten utav sina föräldrars konflikt vill jag veta vad konflikterna beror på - och vad man kan göra för att minska antalet konflikter. Mitt syfte är därför att belysa orsakerna, och därefter undersöka om det finns orsaker på samhällsnivå som förhindrar eller försvårar ett samarbete kring sina gemensamma barn.

Uppsatsen behandlar vilka konflikter som kan förekomma mellan elever i tio- tolvårsåldern under lektioner och raster, utomhus respektive inomhus samt hur dessa hanteras av eleverna själva och lärarna. För att få en bakgrund till ämnet har jag fördjupat mig i litteratur på området och för att undersöka hur det ser ut i praktiken har elever och lärare intervjuats. Undersökningen visar att de flesta konflikter uppstår under raster och större delen av de konflikter som existerar i klassrummet är de som medtas från rasterna. Den typ av konflikt som är vanligast både under lektioner och raster, inomhus respektive utomhus, är relationskonflikter. De som är involverade i konflikten ogillar något hos motparten.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förståelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för människors identitetsskapande processer?Vilken förståelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod när det gäller förståelse av människors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrån Margaret Archers (2002) teoribildning gällande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gällande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som använder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger på ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stärkas genom att tillföras förståelse gällande identitetsskapande processer och konflikt utifrån Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..

Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde.

Det är fler arbetande kvinnor och familjer där båda vuxna arbetar på arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot både arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlätta för de anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sådan policy kan fungera som en förebyggande åtgärd för att minska de anställdas stress. Genom att intervjua fjorton anställda på ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anställda hade en flexibel arbetsplats så kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall.

I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett väpnat uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta på grund av att de har känt sig diskriminerande och negativt särbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att träna upp och sätta in den så kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider präglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt är inget undantag. Det mänskliga lidandet i Darfur slår hela tiden nya rekord, men trots det står omvärlden bredvid och tittar på. FN har försökt att få till åtgärder men lamslås av veto i säkerhetsrådet.

SammanfattningDet finns ett flertal definitioner på vad revision innebär. En av dessa är att revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra.Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål.

Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.