Vilja är avgörande för politiska beslut om väpnad insats och i Libyen efterfrågades på kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrättsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte använts internationellt sedan 1963, ställdes mot Sveriges tradition av att ställa upp när FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmåga och interaktionen däremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition där intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har använts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmåga vid tillfället för beslutsprocessen var särskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men växte sig stark inom delar av stridsflygets förmågebredd.Förmågan möjliggjorde tidiga och klara besked från Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna.Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i området ? eklunden ? finns både grupprum och uteplats.

Det går att hävda att Sverige är förskonat från katastrofala översvämningar och med största sannolikhet kommer vi inte behöva uppleva en förödelse såsom den i Pakistan år 2010. Samtidigt finns det belägg för att översvämningar kommer inträffa oftare och bli allt allvarligare i takt med att klimatförändringarna fortgår. I framtiden kommer vi kanske uppleva händelser  såsom den i Arvika år 2000 som mindre extraordinära. I alla lägen behöver vi veta mer om det nuvarande läget för att kunna göra förutsägelser om framtiden.Den här studien syftar till att kartlägga det rådande vattenföringsläget i avrinningsområdet Åkerströmmen, norr om Stockholm. Detta genom att undersöka kulvertar och genom att analysera flödesfrekvenser.

Vi lever i en föränderlig värld vilket ger både möjligheter och utmaningar när det gäller att planera inför framtiden. Vägen dit är inte någon linjär ekvation och för att hantera denna ovisshet krävs stor respekt och anpassning till dynamik och föränderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befäster villkoren för livet i staden för en lång tid framöver men måste samtidigt kunna anpassas till de förändringar den utsätts för. Att bygga stad är en ständigt pågående process. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur planeraren kan arbeta för att hantera förändringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlätta för utveckling och anpassning till förändringar. Planerarens tankesätt, roll och verktyg gällande stadsbyggnad med fokus på föränderlighet och hållbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna somuppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?   För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.   Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys.

Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom länsverksamhet ortopedi Landstinget i Värmland har ett projekt startats för att förändra organisation och arbetssätt utifrån så kallade patientnärmre vård. Detta är en arbetsmodell som bygger på att vården skall ske i nära anslutning till patienterna och en förutsättning är att selektera bort så mycket vårdadministration som möjligt från sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som är en del i ett större projekt, var att beskriva nuläget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnärmre vård. Enkäter delades ut till patienter och medarbetare där de viktigaste frågeområdena var vårdkvalitet, hälsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens).

Den debatt som har varit aktuell den senaste tiden i samhället, om jämställdhet mellan könen samt folkets ökande inaktivitet som leder till ohälsa och fetma, har väckt vårt intresse, då i synnerhet barnens situation. Med dessa indikationer i åtanke tyckte vi att det kändes angeläget att undersöka hur förskolepedagogerna arbetar inom dessa områden. Vi har valt att fokusera på rörelseleken i utemiljön och hur pedagogerna agerar och resonerar om sitt förhållningssätt till barnens lek. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagogen sett ur ett genusperspektiv förhåller sig till barns rörelseaktiviteter på förskolan i utemiljön. Vår undersökning bygger på intervju- och observationsmaterial av tre förskolepedagoger.

Jag har i denna analys granskat den nuvarande kursplanen för religionskunskap på A- och B-nivå för gymnasieskolan tillhörande Lpf94 samt remissen på ämnesplan för religionskunskap kurs 1 och 2 som är en del i Gy2011. Granskningen är gjord utifrån vilken kunskapssyns som kan skönjas i de båda styrdokumenten. Den teoretiska ram jag valt att utgå ifrån är kunskapssynen inom den positivistiska och den hermeneutiska kunskapstraditionen. Dessa två perspektiv är valda för att de enligt tradition utifrån vad som karaktäriserar dem har ställts som varandras motsatser.Resultaten av studien visar bland annat att en positivistisk kunskapssyn är dominerande både i den dagsaktuella kursplanen och också den som komma skall. I dagens kursplan finns ett hermeneutiskt inslag i dels de övergripande utgångspunkterna som beskrivs i ämnets karaktär och uppbyggnad men också i flera mål som med undervisningen ska eftersträvas.

Undersökningen belyser frågan om hur man som lärare i grundskolans tidigare år, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lärarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex lärare fördelat lika på tre skolor, där avsikten inte har varit att jämföra skolor, utan att finna exempel på hur man som lärare går tillväga och vad för stöd man finner på sin skola. Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen är att lärare verkar arbeta i stor utsträckning med förebyggande konflikthantering genom värdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor ? ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade på skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) används enligt lärarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta konflikthanteringar nämner lärarna att de arbetar utifrån sina erfarenheter, även om man har någon metod på skolan, d.v.s. att man lär sig konflikthantering genom erfarenhet.

Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft ? den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar.

Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete med att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörning skall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..