Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ?ska? se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning.

AbstractExamensarbete inom lärarutbildningen 15 poängTitel: Pedagogers strategier avseende multietniska konfliktkontexter? En kvalitativ intervjustudie, utförd på sju lärare angående hur de hanterar konflikter i mångkulturella klassrum.Författare: Nastasha Fre WolduTermin och år: VT 09Kursansvarig institution: LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Ivar ArminiExaminator:Rapportnummer: VT09-2611-001Nyckelord: mångkulturell, multietnisk, pedagoger, konflikthantering, konfliktlösning, interkulturell___________________________________________________________________________Syfte: Att ta reda på hur lärare med yrkeserfarenhet i den mångkulturella skolan, löser de konflikter som uppstår iklassrummet?Huvudfrågor: Hur ser en typisk konflikt ut i ett mångkulturellt klassrum? Vilka pedagogiska strategier tillämpas vidkonfliktsituationer? Hur löser man konflikter, om eleverna har skilda uppfattningar beroende på det kulturella bagaget ochtrosuppfattning i ursprungsfamiljen?Metod: Kvalitativa intervjuer. Samt ett hermeneutiskt förhållningssätt och ett sociokulturellt perspektiv vidlitteraturbearbetning.Material: Analys av det lärarna delgivit samt granskning av den litteratur jag läst avseende mångkulturalitet såväl somkonflikthanteringsmetoder. Samt litteratur kring konflikthantering i stort samt mångkulturell sådan.Resultat: Jag har funnit att de 7 olika lärarna jag intervjuat har rätt så olika strategier samt olika handlingsmönster närkonflikter väl har gått överstyr. Pedagogerna har även olika konfliktförebyggande metoder.

Vår uppsats är en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus står på vilket sätt etnisk polarisering har skapats och lett till återkommande konflikter. Den övergripande frågeställningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svårare konflikter än Burundi? Vad har de båda länderna gemensamt och vad skiljer dem åt? Båda Rwanda och Burundi är rankade etniska system där social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktär. Rankade system kan utvecklas åt olika håll dess två länder är goda exempel på detta.I fråga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det är myter som har spelat stor roll.

Den kristna traditionen och den västerländska humanismen är två motstridiga moralsystem. Den förra utgår från en världsbild då Gud är grunden för moralen medan den senare har människan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen är att komma fram till om och i så fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmänhet och värdegrunden i synnerhet. Jag försöker också se hur konflikten i förlängningen påverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska ställningstaganden. Undersökningen är baserad på en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i årskurs nio.

Standardavtalskollisioner innebär att oförenliga standardvillkor har inkorporerats i ett avtal och att parterna, efter den tidpunkt när fullgörelse har ägt rum, är oense om vilka villkor som skall gälla samtidigt som de är eniga om att avtal har ingåtts i och för sig. Problemet utgör ett exempel på en oklar rättsfråga i svensk rätt. Det saknas inte bara praxis på området utan även en dominerande uppfattning i doktrinen. För att få tillgång till praxis har även engelsk, samt tysk rätt studerats.Den befintliga avtalsrätten är inte helt anpassad för att avtalsinnehåll tillförs genom standardvillkor. Det föreligger en begränsad förståelse för att parterna inte alltid är medvetna om vad som förs in i avtalet.

En mycket vanlig arbetsuppgift för många revisorer är att revidera, vilket går ut på att bedriva kontroll, granska och ge rådgivning i klientens näringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgång till företagets alla räkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn får en djup insyn i företagets rörelse och även får ta del av känslig och hemlig information, som i fel händer skulle kunna skada företaget. På grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes ändringar i Aktiebolagslagen som innebär att revisorn har anmälningsskyldighet när han misstänker ett ekonomiskt brott.

Järv är en av de viktigaste predatorerna på semidomesticerad ren i Sverige idag och bevarandet av järv innebär en konflikt med rennäringen. I den här litteraturstudien undersöks järvens födosöksbeteende och hur det påverkas av närvaron av varg och lodjur samt om konflikten mellan järven och rennäringen kan minskas. Vilka andra faktorer är viktiga för bevarandet av järven? Järvpopulationen i Sverige har de senaste åren varit ganska stabil på drygt 600 individer men med liten genetisk variation. Järvens utbredningsområde är sträcker sig längst bergskedjan på gränsen mellan Norge och Sverige Under de senaste åren har järven börjat återetablera sig i skogslandskapet En låg årlig reproduktion gör järven beroende av hög överlevnad hos vuxna honor.

Rapporten syftar till att ge läsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstå när en person axlar dessa två roller samtidigt. Jag ställer mig frågan: Vilka konflikter kan uppstå när en och samma person måste axla rollen som både artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har många inre konflikter blivit till yttre konflikter, och påverkat både mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svårigheter att skärma av mina personliga känslor från mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup åt syftet jämförs min erfarenhet med två andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen. I detta kandidatarbete är huvuddiskussionen hur man designar ett spel innehållande både spelfrihet och en färdig berättelse, vilket är en konflikt i sig. Vi försöker identifiera kärnan av ett spels design genom att samarbeta med både användare och designers av digital underhållning och sätta detta i relation till de studier av spel vi gjort.

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lärares syn på och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstämmer med forskning inom ämnet. Uppsatsens frågeställningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lärare konflikter?? Hur anser lärare att de och elevgrupper påverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lärare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lärarna att deras gruppkonflikt har uppstått?? Vem anser lärarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgångspunkt, vad är en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstår konflikter i skolan, Går det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten Utifrån detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken användes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lärare, två män och två kvinnor.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjänster ibostadsområden, vilket i denna studie innebär i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mångfunktionella egenskaper i bostadsområden. Detta undersöks utifrån ettaktörsperspektiv, det vill säga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsområden ser på möjligheten att integrera en mångfunktionellanvändning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör även för själva begreppetekosystemtjänster och en analys av dess möjlighet att påverka en ökad mångfunktionellanvändning av grönska i bostadsmiljöer görs.Städers struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hårdgjorda ytor värmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som på olika sätt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser på ett faktiskt mångfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlägga möjligheter och begränsningar med ett sådant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del består av en intervjustudie med tjänstemän inom olika kommunalaförvaltningar som är delaktiga i planering av bostadsområden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av två flerbostadshus på Platån i VästraEriksberg i Göteborg.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

Konflikterna i södra Afrika under 1900-talets andra hälft är något som idag är främmande för många och som direkt för tankarna till apartheid regimen. Hårt pressat av omvärlden på grund av deras raspolitik kämpade Sydafrika i många år en oftast anonym konflikt mot kommunistiska styrkor som hade stöd från Kuba och Sovjetunionen.Under vissa perioder, speciellt mot krigsslutet, eskalerades stridigheterna och stora konventionella operationer bedrevs långt in i Angola för att hindra framfarten av fientliga styrkor.  Sydafrikas användandet av stridsflyg kopplas i denna studie till John A. Warden III:s teorier om hur luftmakt bör användas.Warden är mest känd från perspektivet att hans teorier var grundläggande i planerandet av Gulfkriget i Irak och andra amerikanska luftoffensiver under 1990- och 2000-talet. I detta arbete undersöks i hur stor utsträckning det är möjligt att finna spår av Wardens luftmakts-teorier i Sydafrikas gränskrig.Resultatet av studien visar, genom en analys, hur enskilda händelser och operationer korrelerar med utvalda begrepp ur Wardens teorier. Däremot finns det inga indikationer som pekar på att det större strategiska perspektivet överensstämmer med Wardens större konceptuella idéer..

Syftet med denna studie var att undersöka om blivande förskollärare utbildas i konflikthantering, hur denna utbildning formuleras samt om genus problematiserats i relation till konflikthanteringsundervisningen. Detta genom att granska utbildningsplaner, kursplaner och kurslitteratur från fem universitet i Sverige som erbjuder en förskollärarutbildning. De frågeställningar studien hade som utgångspunkt var i vilken utsträckning konflikthantering förekommer i förskollärarutbildningen, hur innehållet i dessa kurser presenteras och om genusproblematiserats i relation till konflikthantering. Resultatet av studien visade att fyra av fem granskade universitet erbjöd en kurs i konflikthantering inom förskollärarutbildningen och presenterar konflikthantering som ett område inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, vilken upptar 60 högskolepoäng (hp). Konflikthanteringen upptar enligt min granskning 7,5-10 hp av en förskollärares totala 210hp.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in.Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner.Under arbetet utvecklades ?Naturens gång? ? en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer.