Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ?den mångkulturella skolan? ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan.

Detta arbete är en studie av hur undervisningen i historia ser ut utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Jag har gjort en undersökning på en svensk gymnasieskola och intervjuat elever med utomeuropeisk bakgrund för att ta reda på om deras bakgrund nämns i historieundervisningen. Jag har även intervjuat lärare på samma skola för att höra hur de resonerar kring historieundervisningen ur ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet diskuterar också kring vems historia som förmedlas i skolan samt om det finns skillnader på hemmets och skolans historieförmedling vad gäller utomeuropeiska invandrarelever. Tanken var att sätta fokus på hur historia förmedlas till invandrarelever samt på om dessa elevers historia tas upp i undervisningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa.MetodInledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor.ResultatArbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt.

Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ?en skola för alla?.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder? MetodStudien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att utgå ifrån att skolan är en skola för alla. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om fysisk och psykosocial miljö. Denna studie vill belysa hur det med hjälp av förändringar i den fysiska och psykosociala miljön i förskolan går att arbeta för en skola för alla barn. Den fysiska miljön innefattar innemiljö med lokaler, färg, material, inredning och utemiljön visar på möjligheter där barnen kan få utlopp för sitt rörelsebehov och chans att leka ostört. Den psykosociala miljön innefattar olika förhållningssätt, pedagogik och metoder.

Utifrån vårt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlämnas när elever byter skola. Vi har även avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlämningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstämmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlämnande och mottagande personal i stort är eniga om att IUP medskriftliga omdömen och åtgärdsprogram är dokumentationsformer som alltid används. Man äräven överens om att muntlig information är viktig vid överlämningen. Det finns dock vissskillnad i synen på dokumentationens och informationens relevans mellan överlämnande ochmottagande lärare.Formerna för överlämnandet visar större diskrepanser mellan överlämnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

Mitt syfte med detta arbete har varit att belysa det problem som det kan innebära för en skola att hantera elever som flyttat in under grundskoletiden och undersöka hur dessa elevers resultat påverkas av det faktum att de har flyttat in från en annan skola. Den teori jag har använt är huvudsakligen systemteorin som den beskrivs i Peter Senges ?Den femte disciplinen?. Jag valde denna teori eftersom frågeställningen i detta arbete förutsätter att man intar ett övergripande perspektiv på frågor som rör hela den svenska grundskolan ? hela systemet. I undersökningen används till största delen statistiska metoder för att ta fram och analysera hur stor andel av eleverna i tre svenska grundskolor i en kommun som har flyttat under sin grundskoletid och hur det har påverkat deras resultat, mätt som meritvärde i slutet av årskurs nio. Undersökningen visar att deras resultat, mätt som genomsnittet av meritvärdena i årskurs nio är signifikant lägre än genomsnittet för den aktuella årskullen. Mer studier kommer att behövas för att säkerställa reliabiliteten i undersökningsresultatet och framför allt för att kunna diskutera lämpliga åtgärder för att hantera dessa resultat..

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.

The title of this essay is ?Collaboration between social services and schools?. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Detta examensarbete är en intervjustudie om danslärare och klasslärares tankar och åsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar även frågan hur ett samarbete mellan klasslärare och danslärare kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med danslärare och klasslärare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan användas som konstform och/eller metod för att nå mål i andra ämnen. Den förtydligar även hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhäva det typiska tolkar sina upplevelser.

Syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och föräldrar formulerade sig angående träningsskolans högstadieelevers placering på en 1-6 skola och inte på en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen på personer med handikapp förändrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och två rektorer på tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om träningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna går på 1-6 skolor och inte på högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angående elevernas framtid i ett föränderligt samhälle.Det framkom i undersökningen att träningsskolans högstadieelever, kunskapsmässigt, låg närmare i nivå med eleverna på 1-6 skolan än på högstadiet, men att det var svårt att samarbeta eftersom träningsskolans elever blev så avvikande p.g.a.