Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet.

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande.

Under vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö med inriktning mot religionsämnet, har vi ofta stött på elever som upplever religion som ett mindre roligt och lågprioriterat ämne. Elever är inte medvetna om varför de behöver läsa religionskunskap i skolan, och intresset finns heller inte där. Vi har båda två spenderat vår verksamhetsförlagda tid på skolor där ?svenska ungdomar? varit märkbart dominerande, där har vi även fått känslan att elevers relation till andra religioner än kristendomen känns obetydlig. De kan inte relatera till dessa på samma sätt som exempelvis elever på en mångkulturell skola där elever varje dag måste samverka vilken religion de än må ha, kan göra.

Följande studie har som syfte att undersöka vad specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt våra frågeställningar: Vad anser specialpedagoger är viktigt att tänka på i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter? Vilken roll anser specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla intervjuade specialpedagoger anser att samarbetet med föräldrarna till är av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsättningar för eleverna.

Vi har genom årens gång stött på alarmerande rapporter om ett sviktande intresse för naturvetenskap hos dagens barn Syftet med vår undersökning var att se om det kunde finnas några orsaker till detta inom förskola och skola. Vi intervjuade tio lärare, fem från förskolan och fem från grundskolans tidigare år. Sedan analyserade vi intervjuerna och tittade efter mönster, likheter och avvikelser. Med lärarna samtalade vi framför allt kring följande: Attityder till naturvetenskap, språk; kommunikation och begreppens betydelse inom naturvetenskap samt lärarrollens betydelse. Resultatet av intervjuerna blev att vi såg att dessa lärare ofta förknippade naturvetenskap med enbart naturkunskap och att det fanns en avsaknad kring synliggörandet kring andra naturvetenskapliga ämne så som fysik, kemi och teknik.

Syftet med studien är att kartlägga vad som serveras, vad elever väljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer på vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfälle och med en klass på 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra är vart fjärde i England som också räknas till ett av de länder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hälsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

Syfte: Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet är också att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrån sina förutsättningar och i synnerhet de barn som uppvisar svårigheter. De frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur ser pedagogerna på möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svårigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förväntningar och önskemål har pedagogerna på specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvärldsansatsen har använts för att fånga pedagogernas livsvärldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvärld utgör. I livsvärldsansatsen gäller att med en öppenhet studera fenomen.

Mötet mellan pedagog och elev är, enligt vår mening, kärnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att låta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgått från den sociokulturella teorin och använt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i årskurs 4-6 på en skola i norra Sverige och ta del av deras berättelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgång som upplevdes som betydelsefulla.

Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hänger ihop. Samt att utifrån elevernas känslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gäller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som läser hotell och restaurangprogrammet på en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen är att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkäter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjälpa till att klargöra enkätresultaten.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer.

Background:IT development has in recent decades been fast progressing. In Sweden many schools have begun to invest in IT and new technologies. What happens at the schools that are investing in IT equipment and modern technology?Purpose:The purpose of this study is to elucidate the conditions for and the success factors and barriers that principals and teachers will experience in IT. Principals' experiences are complemented and mirrored against the teachers.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.