Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdsKonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa Konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdsKonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdsKonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av Konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.

Detta arbete utgör magisterexamensarbete inom utveckling av betongstommar i flervånings- hus. Under de senaste åren har allt större intresse fokuserats på byggsektorns låga produktivitetsutveckling, höga kostnader, byggnadsvård, oförmåga att ta till sig befintlig kunskap och dåliga lönsamhet. Några stora byggprojekt har dessutom fått stort utrymme i media till följd av bl.a. omfattande byggfel. Den tidigare så förändringsobenägna byggsektorn visar nu tydlig vilja att förändras och förnyas.

Fredrik och Märtha Ysander var i Svenska Kyrkans Missions tjänst mellan år 1923 och år 1956. Större delen av denna tid tillbringade de på missionssjukhuset i Tirupattur på den sydindiska slätten. Fredrik var läkare och Märtha var under en tid föreståndare för sjukhusets blindskola. Föreliggande uppsats har som syfte att beskriva deras liv på denna plats och i denna tid med betoning på arbete och vardag, deras förhållande till den omgivande kulturen och den inhemska befolkningen samt syn på missionsuppdraget. Uppsatsen har delvis formen av en biografi.

Forskning påvisar att upplevelser och aktiviteter ökar markant inom turismnäringen. Jag finner det därför intressant att undersöka mötesdestinationer utifrån ett upplevelseperspektiv. Syftet med uppsatsen är att studera hur en attraktiv mötesdestination kan skapas och utvecklas med hjälp av upplevelseindustrin och upplevelseproduktion. För att uppfylla syftet och forskningsfrågorna har en fallstudie med personliga intervjuer genomförts på tre mötesdestinationer. Intervjuer har gjorts med aktörer inom mötesindustrin i Luleå samt en jämförande studie med mötesdestinationerna Gotland och Norrköping.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hälsosamt liv framstår som allt angelägnare både ur ett individuellt och ur ett samhälleligt perspektiv. Skolan är därför en utmärkt arena för ett hälsofrämjande arbete. WHO:s Konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhälsoarbetet från att förebygga ohälsa till att främja hälsa. WHO tog också initiativ till flera internationella nätverk. ?Health promoting school? är ett sådant som handlar om att skapa en kontinuerlig process där hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa, välbefinnande och lärande samt att stärka hälsoundervisningen.

Den svenska skolan har under de senaste årtionden gått från att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhället till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fått en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat från statlig till kommunal nivå. Den så tidigare regelstyrda skolan har blivit målstyrd och läraryrket har med detta förändrats.Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjuade lärare och ledning upplever att styrningen av organisationen påverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lärarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

Dagens lokala nätverk förväntas tillgodose allt högre krav på prestanda, högre överföringshastigheter, men även mobilitet. Användare behöver allt mer tillgång till det lokala nätverket samtidigt som de ofta behöver röra sig inom arbetsplatsens områden. Till detta hör även de, i vissa situationer, krav på snabba uppkopplingar av tillfälliga nätverk, t. ex. vid Konferenser.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Syfte ? Studiens syfte är att öka kunskapen om hur fordonstillverkares affärsmodeller påverkas vid förändring av statliga regelverk genom att studera ett framtida införande av HCT i Sverige. HCT, High Capacity Transports, är ett samlingsnamn för lastbilar som är tyngre och/eller längre än vad gällande lagstiftning tillåter. Regelförändringen övervägs för att sänka kostnader och miljöpåverkan. Metod ? Arbetet har genomförts i form av en case-studie.

SammanfattningUnder de senaste åren har upplevelser förutspåtts att bli något som kan fungera som stilbildare, differentieringsverktyg och som värdehöjare för en vara eller tjänst. God service är inte längre ett tillräckligt konkurrensmedel utan ytterligare en dimension måste adderas för att kunna hävda sig på marknaden. Så långt håller de flesta med och ser ljust på upplevelsebranschens framtid. Aktivitetsbolagen arbetar dock med ett stort förbehåll, nämligen de säsongsvariationer som ofta påverkar verksamheten. Anledningen till säsongsvariationerna kan skifta från fall till fall men gemensamt är att det leder till svårigheter med personaladministration, skiftande arbetsbelastning, osäkerhet i avkastning som till slut kan leda till svårigheter att hitta lönsamhet i verksamheten. Syftet med den här uppsatsen är att besvara vår frågeställning om vad som föranleder säsongsvariationer för ett aktivitetsföretag som heter Stora Blå och som har sin bas i skånska Båstad.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen.

I konkurrensverket (2004) utredning behandlades gränsen mellan privat och offentlig verksamhet, där det exemplifieras den problematik som uppstår när myndigheter vid sidan om sin myndighetsroll agerar konsulter inom samma område. Problematiken uppstår till följd av att samma person kan utöva tillsyn av objekt som denne också har projekterat. När lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, började gälla den 1 januari 2004 infördes i 3 kap 2§ LSO att kommunen genom rådgivning, information och på annat sätt skall underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Begreppet var helt nytt och i prop. (2002:03/119) reformerad räddningstjänstlagstiftning angavs att kommunen ska bistå med det stöd som krävs för att den enskilde ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Den Allmänna Förklaringen om mänskliga rättigheter fastställer att alla människor är födda fria och med lika värde och rättigheter, oavsett ras, hudfärg eller annan åtskillnad. Den fastställer även att de har rätt till bland annat liv, frihet och personlig säkerhet. De rättigheter som hanteras i denna förklaring kan delas upp i två kategorier: medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Många omnämner dem även som två ?generationer?, vilka vuxit fram utifrån olika revolutioner där människor har kämpat för sina rättigheter.