Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska hÀndelser hos brandpersonal. EnkÀtstudiens fokus lÄg pÄ brandpersonalens kÀnslomÀssiga pÄverkan av traumatiska hÀndelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkÀtstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk hÀndelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt vÀlbefinnande hos brandmÀn efter traumatisk hÀndelse beroende av huruvida brandmÀnnen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i nÄgon form av tidig intervention..

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Bakgrund: De mÀnniskor som personalen möter inom vÄrden har pÄ ett eller annat sÀtt drabbats av sjukdom eller skada, fysisk eller psykisk. Sjuksköterskans uppgift Àr att frÀmja hÀlsa och lindra lidande. Det kan sjuksköterskan göra genom att anvÀnda humor som kan lÀtta upp patientens tillvaro i en svÄr livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad humor har för inverkan pÄ patienten och om den kan vara till nytta i omvÄrdnadsarbetet. Metod: Resultatet i litteraturstudien baseras pÄ sjutton stycken vetenskapliga artiklar som söktes i databaser som var relevanta utifrÄn syftet.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

I den hÀr studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrlÀndska dagstidningar har förÀndrats. Tyngdpunkten ligger pÄ att beskriva om och i sÄ fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas TelegrambyrÄ (TT) har en viktig position som nyhetsbyrÄ i Sverige har de ocksÄ en framtrÀdande roll i vÄr studie. För att förstÄ och analysera resultatet anvÀnder vi allmÀnna teorier om kommersialisering, nyhetsvÀrdering och gatekeeping.Det Àr en kvantitativ studie dÀr 1315 texter tryckta i 10 tidningar under tre separata veckor utgör vÄra analysenheter. Text Àr ett samlingsbegrepp för bÄde artiklar och notiser.

Syftet med detta examensarbete var att klargöra om de konstskapande aktiviteterna vid Sunderby Folkhögskolas Konstskola har hÀlsofrÀmjande effekter pÄ Konstskolans elever och hur dessa i sÄ fall yttrar sig. En enkÀt baserad pÄ en svensk version av Perceived Stress Scale (PSS) anvÀndes för att mÀta individuella aktuella stressnivÄer och genom semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Vilken stressreducerande och rehabiliterande potential har Konstskolans ordinarie utbildning? Finns det skillnader i studenternas relationer till stress, kreativitet och livskvalitet/vÀlbefinnande idag jÀmfört med innan konststudierna? samt Har bakgrundsvariablerna betydelse för de studerandes stressnivÄ och hur de upplever och vÀrderar stress? Resultaten visade pÄ ett svagt negativt samband mellan stressnivÄ och Älder respektive omfattning av tidigare konstnÀrlig aktivitet. Intervjuerna bekrÀftade hÀlsofrÀmjande effekter av konstskapande aktiviteter i termer av utveckling av copingstrategier, kreativitet och vÀlbefinnande..

Akut smÀrta Àr det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvÄrden stÀlls inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smÀrtlindring. DÄ det finns ett begrÀnsat utbud av studier utförda pÄ vuxna och inom prehospital akutsjukvÄrd var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvÄrd. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades pÄ en granskning av 15 patientjournaler frÄn AmbulanssjukvÄrden i Region Halland och deras journalsystem Paratus.

Stress Àr nu ett av Sveriges största folkhÀlsoproblem. MÄnga lider av stress och stressrelaterade sjukdomar/besvÀr. En ökande andel av patienter som söker vÄrd hos sjukgymnast har stressrelaterade kroppsliga symtom. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en behandlingsmetod som anvÀnds för att minska lidandet av stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter som finns dokumenterade i vetenskapliga publikationer om BK-behandling vid stress och stressrelaterade sjukdomar/besvÀr.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

Detta Àr en undersökningen om hur rektorer och lÀrare uppfattar lÀxor, vilka skÀl det finns för att ge lÀxor och vilka effekter de förvÀntas ha. Studien undersöker ocksÄ om skolor har nÄgot skrivet i lokala styrdokument om lÀxor.Fyra lÀrare och tvÄ rektorer intervjuats och en studie av tjugo skolors hemsidor har genomförts.Rektorernas uppfattning Àr att lÀxor tar för mycket tid frÄn lÀrare och att elever behöver sin fritid. LÀrare ger lÀxor i huvudsak för att förÀldrar ska fÄ insyn och bli delaktiga i barnens skolarbete och de Àr överens om att eleverna behöver trÀna framförallt lÀsning hemma. TvÄ av skolorna har riktlinjer avseende arbetet med lÀxor.LÀxor kan ha positiva effekter sÄsom till exempel ökat lÀrande, men det negativa kan vara att det leder till stora skillnader i barns lÀrande beroende pÄ hemförhÄllanden. En annan slutsats Àr att lÀxor bör problematiseras och diskuteras för att frÀmja alla barns mÄluppfyllelse..

Beröringsmetoder och massage har anvÀnts under tusentals Är och i mÄnga olika kulturer för att uppnÄ lugn och ro. PÄ senare Är har intresset för beröringsmetoder i vÄrd och omsorg ökat. Vid en funktionsnedsÀttning kan beröringen minska och dÄ uppstÄ en beröringsbrist. Syftet med studien var att beskriva och belysa Taktil Stimulering och dess effekter pÄ personer med utvecklingsstörning i daglig verksamhet ur arbetsterapeutens perspektiv. För att ta reda pÄ fyra arbetsterapeuters upplevelser av taktil stimulering anvÀndes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka coachingens effekter i en matchsituation i judo.FrÄgestÀllningar:? Hur kan coaching leda till resultatförbÀttring i en matchsituation i judo?? Hur kan coaching öka motivationen hos en person i en matchsituation i judo?MetodDenna studie har en kvalititativ ansats och jag har anvÀnt intervjuer och observationer. Sammanlagt Àr det fem personer som deltagit i denna studie varav fyra har fÄtt vara med om matchliknande situationer. Jag har dÄ observerat matcherna och sedan intervjuat personerna.ResultatResultatet visar att coaching kan öka motivationen samt leda till resultatförbÀttring i matchsituationer i judo.SlutsatsAv studiens resultat har jag dragit slutsatsen att med coaching ökas motivationen hos utövaren. Coaching verkar Àven förbÀttra resultatet för utövaren.

Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte Àr att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle fÄ pÄ en utvald fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att pÄ detta sÀtt utvÀrdera vilka effekter dessa modeller fÄtt pÄ en fond dÀr avgifterna Àr traditionellt fasta. Fonden som detta testas pÄ Àr SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjÀlp av fondbestÀmmelser frÄn de fonder som idag anvÀnder sig av prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi anvÀnt oss av erhölls frÄn Johan Otterbeck pÄ SEB.