De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

Inaktivitet har blivit ett stort problem i dagens stillasittande samhälle och stor vikt läggs på de intellektuella färdigheterna. Konditionsträningens positiva påverkan på de kognitiva funktionerna har under de senaste åren studerats och resulterat i ett flertal artiklar rörande ämnet. Den forskning som bedrivits har undersökt den kortsiktiga påverkan av kognitionen. Syftet med denna studie var att undersöka den omedelbara påverkan på de kognitiva funktionerna: resonemang, koncentration och uppmärksamhet efter högintensiv konditionsträning samt se om en ökad kondition förbättrade kognitionen hos friska unga vuxna. Syftet med undersökningen uppnåddes genom en kvantitativ single system experimental design studie där författarna gick in som deltagare.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

?Upp med flåset!? är en undersökning om en grupp kvinnors konditionsutveckling. En stor del av litteraturen som handlar om träning säger att det tar cirka tre månader att förbättra konditionen. Forskning har däremot visat att konditionen kan förbättras på sex till åtta veckor. Hur snabbt en konditionsutveckling sker beror på olika faktorer till exempel arvsanlag, antal träningspass per vecka och intensiteten.Ett flertal studier visar att den psykiska hälsan påverkas av fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum.

Inledning: Formativ bedömning beskrivs av Skolverket som att den kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att man söker information om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling sedan ges som beskriver hur eleven ska komma vidare mot målet (Skolverket, 2010). Det betyder till skillnad från summativ bedömning, där syftet är att ta reda på vad eleven redan lärt sig, och den formativa bedömningen ska vara framåtsträvande och hjälpa eleven att nå så långt som möjligt och hela tiden utvecklas. Formativ bedömning är enligt Skolverket en bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning. Arbetet har använt sig utav ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt och i analysen av materialet relateras det även till detta perspektiv. Cooper test är ett test som går ut på att springa så långt som möjligt på tolv minuter (aktivtraning.se/coopertest). Med hjälp av tabeller kan eleverna jämföra sig själva med genomsnittet då det finns olika nivåer beroende på hur tränad man är. Studiens syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om formativ bedömning visar sig i elevernas resultat vid mätning av Konditionstest.

Inom ridsporten läggs stort fokus på hästens träning och välmående, men ryttarens träning glöms ofta bort. Det finns flera anledningar till varför ryttare bör träna även utan häst, man får bland annat en bättre känslighet, kondition och stabilitet i ridningen. Det har gjorts en del studier på fysisk träning för ryttare där det har bevisats att avsutten träning kan förbättra ridningen. Inga tidigare studier har dock hittats där man jämfört hopp- och dressyrryttares fysiska prestationsförmåga utan häst. Syftet med denna studie är att under ett tillfälle, jämföra hopp- och dressyrryttare genom ett antal olika tester och ta reda på om det finns några skillnader.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka resultat vid och korrelationen mellan fem-minuters pyramidtest (5MPT) och maximalt syreupptagningstest (VO2max) på löpband på yngre friska individer. Vi ville även studera om det förelåg någon skillnad, inlärningseffekt, för de två testmetoderna vid en upprepad testomgång.Metod. I studien deltog 32 personer, 18 män och 14 kvinnor, i åldrarna 15?28 år.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.

Piloter i försvarsmakten har en väldigt unik arbetsmiljö med särskilda påfrestningar från bland annat höga G-krafter och snabba tryckförändringar. I dagsläget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter är uppdelade i två olika tester; ett Konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrågasättas. De ger endast en grov bild över en persons allmänna fysiska status och har, enligt min åsikt, egentligen inte direkt någonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjänst.

Rök från bränder innehåller många giftiga gaser och partiklar, som kan tänkas påverka lungfunktionen.Brandmän misstänks i ett flertal undersökningar ha en ökad risk för nedsättning av lungfunktionen.I en litteratursammanställning från Amerikanska lungläkarsällskapets har man beräknat att förlusten i FEV1, utöver de 20-50 ml/år som normalt åldrande i yrkesverksam ålder orsakar, ger yrkesexponering en extra förlust i FEV1 på 7-8 ml per år.Vi har i den här rapporten sammanställt spirometriresultaten för brandmän som kontrollerats på Hedemora företagshälsovård under åren 1987 t.o.m. våren 2008. Syftet med undersökningen var att studera om brandmän har en större förlust i FEV1 än vad som motsvarar normalt åldrande, och utifrån resultatet diskutera om spirometri bör ingå i det obligatoriska testet.Totalt har vi studerat 45 fortfarande aktuella journaler. Majoriteten, 44 av 45, var män. 40 var deltidsbrandmän och 5 var heltidsbrandmän.