Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka GIH-studenters Kondition och jämföra den trend som finns på GIH gentemot trender för Konditionen hos mönstrande samt löpare i Stockholm Marathon. De frågeställningar som användes var:1. Hur har GIH-studenters maximala syreupptagningsförmåga förändrats från 1977 till 2008?2. Hur har mäns arbetskapacitet under mönstringen förändrats mellan åren 1969-83 samt 1986-93?3.

På ett producerande företag som Kappa Kraftliner är det viktigaste att hålla maskinerna gående. Alltså att hela tiden producera kraftliner. För att minimera driftbortfall är det nödvändigt att diagnostisera maskinparken. För att få veta i vilken Kondition maskinerna befinner sig. Denna diagnostisering görs bland annat med vibrationsmätning.

Uppsatsens syfte är att jämföra pojkars och flickors betyg i Idrott och hälsa A samt se vilken påverkan manliga respektive kvinnliga idrottslärare har på deras betyg. Skälet till att frågorna ställs är en hypotes om att pojkars betyg i Idrott och hälsa gynnas av manliga idrottslärare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslärare. Undersökningen gjordes med hjälp av enkätundersökningar där 105 gymnasieelever deltog från 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare får det högsta betyget hos manliga idrottslärare och pojkar oftare får det högsta betyget hos kvinnliga idrottslärare.

I denna studie undersöks hur lärare ser på vad de lär ut när de har fotbollslektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lär sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella läroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien är främst baserad på intervjuer som dels gjordes med två lärare inom skolan, och dels på intervjuer med fyra elever från årskurs nio. Vid studien intervjuas två pojkar och två flickor, för att på sätt också undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan används ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det är intressant att resultaten visar att lärare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lär sig.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och Konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och Kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra eventuella skillnader i deltagarfrekvens, muskelstyrke- och Konditionsutveckling mellan en grupp som utför ett hemträningsprogram gentemot en grupp med ledarledd träning. Båda grupperna utförde dessutom två separata förtest och ett eftertest av styrka och Kondition. Frågeställningarna var: Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors hemträning?  Vilka fysiologiska förändringar gällande styrka och aerob kapacitet ses efter 8 veckors ledarledd gruppträning? Hur såg deltagarfrekvensen ut i de båda grupperna? MetodDen ledarledda gruppträningen fullföljdes av 37 pensionärer (30 kvinnor och 7 män) i åldrarna 65-82 år (medelvärde för ålder 72,9 år och BMI 27,3). Den individuella hemträningen fullföljdes av 27 pensionärer (15 kvinnor och 12 män) i åldrarna 65-91 år (medelvärde för ålder 73,0 år och BMI 26,4).

Ryttare är idrottare som ska påverka sin häst på olika sätt för att få den att utföra olika rörelser. Det är därför viktigt att ryttaren är i god fysisk form, samt för att kroppen ska vara hållbar och klara av de olika fysiska krav som ställs. Intervjuer har gjorts med ryttare som alla ansåg att ryttare behöver fysträna, men många gör det inte framför allt på grund av tidsbrist. Intervju med Svenska Ridportförbundet visade att fysträning för ryttare är ett växande område som får allt större uppmärksamhet. Av intervjuerna och litteraturstudie framkom att ryttarens viktigaste egenskap är bålstabilitet och träning bör därför ha detta som utgångspunkt.

Introduktion: Kombinerad Konditions- och styrketräning i olika varianter är vanligt förekommande inom idrott på alla nivåer samt rehabilitering. Forskning har hittills visat att träningsformen under vissa förhållanden kan ha en hämmande effekt på styrkeutveckling jämfört med enbart styrketräning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka och utreda om kombinerad Konditions- och styrketräning har en negativ effekt på styrkeutveckling jämfört med enbart styrketräning. Metod: Sökning utfördes i de fem databaserna PubMed, Academic Search Elite, AMED, CINAHL och MEDLINE vilket till slut resulterade i att 18 artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och poängsattes enligt PEDro-skalan som sedan översattes till SBU:s kvalitetsbetyg och evidensmall.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma bland 6 till 16 år gamla svenska barn har ökat i takt med att fysisk inaktivitet har blivit allt vanligare. För att övervinna fetman måste åtgärder göras för att kunna öka den fysiska aktiviteten samt att man måste kunna förstå innerbörden med den. Syfte: Att beskriva vilken betydelse fysisk aktivitet har för svenska pojkar och flickor i grundskoleålder med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där tio artiklar har granskats. Resultaten sammanfattades efter att de mest meningsfulla enheter samlats och teman valts ut utifrån dessa.

Bakgrund: Reumatoid atrit (RA) är en av de mest kända reumatiska sjukdomarna och kan beskrivas som en kronisk, systemisk, inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen drabbar ca 1 % av befolkningen. Fysiologiska och anatomiska störningar som kan drabba personer med RA är rörelse- och belastningssmärta, nedsatt rörlighet, leddeformitet, nedsatt muskelfunktion och nedsatt Kondition. Syfte: Att undersöka vilka metoder för, och vilka effekter av, fysisk träning som fanns dokumenterade i vetenskaplig litteratur för personer med reumatoid artrit. Metod: En datasökning gjordes på databaserna PubMed, SweMed + och Cochrane.

Det som ligger till grund för detta arbetet är att Varbergs kommun har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra ett klimatinvesteringsprogram som minskar utsläppen av växthusgaser. De genomför bland annat ett Hälsotramparprojekt där tio personer som tidigare körde bil till arbetet nu ska cykla minst 85 % av resorna. Syftet är att belysa vilka miljö-, ekonomi- och hälsovinster som kan göras. För att ta reda på hur stora vinsterna kan bli i ett större perspektiv har beräkningar gjorts på 100 personer. Det har gjorts en jämförelse med ett Hälsotramparprojekt i Lundby, Göteborg, för att undersöka vilket projektupplägg som har fungerat bäst.

Idag arbetar mer än en tredjedel av Sveriges befolkning på udda arbetstider. Nattarbete medför ökad risk för ohälsa. Syftet med interventionsstudie var att beskriva och jämföra om den subjektiva och objektiva hälsan som framkommer i hälsoprofilsbedömningar före respektive efter införandet av ett kompendium med kost- och motionsråd förändras hos kvinnor som arbetar natt. Personer som arbetar natt är en riskgrupp, detta på grund av olika faktorer Urvalet bestod av tio kvinnor i åldern 20 till 25 år. Samtliga kvinnor arbetar regelbundet natt på restaurang under helgerna och har problem med regelbundna mat- och motionsvanor.

En människa har en viss mängd kapacitet för att utföra uppgifter. Om uppgifterna blir för svåra eller för många, det vill säga om den mentala arbetsbelastningen blir för hög, går det inte längre att klara av alla uppgifter och prioritering av de viktigaste uppgifterna blir nödvändigt. Piloter behöver ofta ta in och bearbeta en stor mängd information under instrumentflygning. Ofta måste en del av uppgifterna utföras samtidigt och på begränsad tid. Syftet med examensarbetet är att, med hjälp av en subjektiv mätmetod undersöka vilka moment under instrumentflygövningar som medför störst respektive minst mental arbetsbelastning.

Syfte och frågeställningar.Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (Kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång?Metod.I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning.

Hur vi tränar och hur vi motiveras till att träna är mycket individuellt. Vissa är lagindivider och trivs bäst i grupp där man kan hålla motivationen uppe emellan sig, andra är ensamvargar och tränar helst utan sällskap. Vad vi än väljer att göra är det viktigaste att vi rör på oss, detta även när vi når en högre ålder. Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som är mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i gruppträning. Vi utförde en kvantitativ undersökning på ett träningscenter där vår enkät innehöll frågor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i gruppträning.