Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande Koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Bakgrund och problem: Sedan början på 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning råttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket främst tar sikte påperiodiseringen av intäkter och utgifter. Det område där god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade området och det är detta område som är föremål förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger på konceptet godredovisningssed är det av intresse att titta på innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rättsinstanser som har att ta ställning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån sex rättsfall studera vad som i skatterättspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frågor om intäktsperiodisering.Avgränsningar: Skatterättsliga omfångsfrågor, det vill säga frågor om huruvida en intäkt ärskattepliktig och/eller en utgift är avdragsgill faller utanför uppsatsens område. Eftersomuppsatsens fokus ligger på periodiseringsfrågor kommer inte heller frågan om hur andraredovisningsfrågor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare är det endast deperiodiseringsfrågor som ligger inom det kopplade området som behandlas eftersom det ärdessa som påverkas av god redovisningssed.Frågor som rör Koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte är någotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringående.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rättsdogmatisk metod.

Bakgrund och problem: Under 2008 uppdaterade International Accounting Standards Board (IASB)regelverket för finansiella tillgångar med tillägg i IAS 39 och IFRS 7 vad gäller klassificering, värderingoch upplysning. Uppdateringen var en effekt av den finansiella krisen som drog in över Europa medfull kraft under den senare delen av 2008, vilken medförde inaktiva kapitalmarknader. I och medförändringarna gavs företagen möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar värderade till verkligtvärde till upplupet anskaffningsvärde. Eftersom bankers tillgångar generellt består av en stor delfinansiella tillgångar ämnade författarna undersöka uppdateringarnas tillämpning inom banksektorn.Studiens problemformulering löd: Vilka samband kan identifieras mellan noterade banker inom EUvad gäller tillämpningen av tilläggen i IAS 39 och IFRS 7?Syfte: Att kartlägga vilka samband som fanns mellan de banker som valt att omklassificera och desom inte valt att omklassificera med inriktning på effekterna ur ett investerarperspektiv.Avgränsningar: Det är endast tillgångsvärdering inom IAS 39 som studerats, ty uppdateringarnabehandlade det området.

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin Koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över.

Från och med 1 januari 2005 måste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin Koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU ställt krav på hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika länderna, där bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som då sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gäller. I Nederländerna däremot har det tidigare saknats en sådan motsvarighet och frågan nu är om detta har lett till att det finns skillnader i hur de två olika ländernas företag ger information i sina årsredovisningar?En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken är att företagen inte längre får skriva av goodwill, utan måste istället göra en nedskrivningsprövning varje år för att se om värdet ändrats.

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av Koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1.

Bakgrund och problem: Sedan 2005 har det varit lag på att börsnoterade företag ska tillämpa IFRS i sin Koncernredovisning. En av de största förändringarna efter införandet av IFRS- förordningen är att vissa tillgångar nu skall värderas till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. En av de berörda tillgångarna är goodwill där företagen ska testa goodwill för nedskrivningsbehov. Som marknaden är i nuläget kommer goodwillvärdena i många fall behöva skrivas ned, vilket skulle kunna innebära negativa effekter för marknadens förtroende för företaget. Nedskrivningsprövningen av goodwill är dock inte helt problemfri, utan reglerna lämnar utrymme för subjektiva bedömningar.