Bakgrund: Det har visat sig att det i många fall kan vara svårt att jämföra kalkylinformation mellan likartade enheter trots att dessa använder sig av samma kalkyleringsmetoder, särskilt om enheterna i fråga är geografiskt placerade i regioner med olika kalkyleringstraditioner. Det är därför av intresse att undersöka hur kalkylinformationen kan skilja sig åt i dessa fall. Syfte: Syftet är att analysera försäljningsomkostnader med hänseende på deras urval och värdering i kalkyler. Genomförande: Vi har genomfört en casestudie med intervjuer med tre enhetschefer i den svenska divisionen samt med tre engelska chefer för motsvarande enheter i den brittiska divisionen inom en och samma globala Koncern. Resultat: Vi finner i vår studie att kalkyltraditioner spelar en stor roll för vad kalkylinformationen visar, men att det även förekommer stora skillnader mellan enheter som har samma kalkyltradition.

Bakgrund: Det har visat sig att det i många fall kan vara svårt att jämföra kalkylinformation mellan likartade enheter trots att dessa använder sig av samma kalkyleringsmetoder, särskilt om enheterna i fråga är geografiskt placerade i regioner med olika kalkyleringstraditioner. Det är därför av intresse att undersöka hur kalkylinformationen kan skilja sig åt i dessa fall. Syfte: Syftet är att analysera försäljningsomkostnader med hänseende på deras urval och värdering i kalkyler. Genomförande: Vi har genomfört en casestudie med intervjuer med tre enhetschefer i den svenska divisionen samt med tre engelska chefer för motsvarande enheter i den brittiska divisionen inom en och samma globala Koncern. Resultat: Vi finner i vår studie att kalkyltraditioner spelar en stor roll för vad kalkylinformationen visar, men att det även förekommer stora skillnader mellan enheter som har samma kalkyltradition.

SammanfattningI början på 1970-talet infördes ett låneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebär ett förbud för aktiebolag att lämna penninglån till den som äger aktier, är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma Koncern. Detta förbud träffar även närstående till dessa personer. Från detta förbud finns även en rad undantag föreskrivna då det under vissa förutsättningar ansetts affärsmässigt motiverat att tillåta lån till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag är det så kallade Koncernundantaget som tillåter lån inom Koncerner under den förutsättningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Motivet bakom låneförbudet är framförallt av skatterättslig karaktär och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstår då fysiska personer lånar medel från bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och på detta sätt skjuter upp eller helt undgår beskattning av detta kapital.

Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad Koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en Koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen.

Bakgrund och problem: År 2002 antogs EU-parlamentets och rådets förordning omtillämpning av internationella redovisningsstandarder, den så kallade IAS-förordningen. Förde svenska bolagen innebar detta att IFRS skulle tillämpas i noterade bolagsKoncernredovisningar från och med 1 januari år 2005. Redovisning enligt IFRS innebär i stortatt tillgångar i större utsträckning skall värderas till verkligt värde istället föranskaffningsvärde, samt ökade krav på tilläggsupplysningar. Bolag som ingår i en Koncern ärsjälvständiga juridiska enheter. Om dessa skulle tillämpa IFRS fullt ut skulle detta orsakaproblem då det finns en koppling mellan redovisning och beskattning i Sverige.

Teknomedia är ett utvecklingsbolag för nya medier inom Norrköpings Tidningars Koncern. Teknomedia producerar bland annat produkt? och företagspresentationer, reklamfilm samt webblösningar. De har även utvecklat Edge som är ett publiceringsverktyg för enkel publicering av webbsidor.Under 2005 kommer en lokalTV?kanal att startas av Norrköpings tidningar som ett komplement till morgontidning och webb.

Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag skakunna driva sina tillverkningsprocesser på ett framgångsrikt och effektivt sätt.Utlandsetableringar är idag förhållandevis vanligt på allt mer globaliserade marknader. Det vivill veta är om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en Koncern som har produktioni Sverige och utlandet. I den mån variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi väljeratt fokusera ett antal styrmedel som är erkänt viktiga. Vår uppsats fokuserar ett antal relevantafaktorer som kan påverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan länder.

Internkommunikation är något som finns i alla företag och förefaller vara en viktig del av ett företags ekonomistyrning då ledare med hjälp av internkommunikation mer effektivt kan samordna personal att sträva mot företagets mål. Då det behövs mer forskning kring hur företag med hjälp av internkommunikation kan bli mer effektiva är syftet med studien att skapa en förståelse för hur företag kan använda sin internkommunikation som en del av sin ekonomistyrning. Studien har genomförts som en fallstudie med intervjuer på ett tjänsteföretag som är en del av en större Koncern och visar på vad ledare kan behöva ta hänsyn till när de ska utforma kommunikationsstrategier. Vidare har studien med utgångspunkt i Agentteorin och Attention-Based View of the firm tagit fram en förenklad modell för att försöka förklara sambandet mellan dessa teorier, det vill säga hur relationen mellan informationsasymmetri och personalens förmåga att rikta uppmärksamhet mot information ter sig. Modellen visar att detta kan påverka företags internkommunikation och därmed även effektiviteten i dess ekonomistyrning vilket är studiens bidrag till ekonomistyrningsområdet.Nyckelord: Agentteori, Attention-Based View of the firm, ekonomistyrning, informationsasymmetri, informationskanaler, informationsöverflöde, internkommunikation.

Employer branding är ett begrepp som är aktuellt bland företagen just nu och allt fler väljer att satsa på employer branding som marknadsföringsstrategi.Den här studien handlar om employer branding på Sandvik och begreppet employer branding.Syftet med denna fallstudie av en global Koncern är att förklara och beskriva begreppet employerbranding, samt hur man arbetar med detta och vilka framtidsvisioner man har på Sandvik.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett antal nyckelpersoner på Sandvik som arbetar med employer branding. Resultatet presenteras utifrån de frågeställningar jag valt att besvara:Hur förklaras begreppet employer branding av ett antal nyckelpersoner på Sandvik? Hur ser dessa på arbetet med employer branding på Sandvik idag? Vilka satsningar inom employer branding anser nyckelpersonerna kommer att behöva prioriteras på Sandvik i framtiden? Studien visar att Sandvik har inlett ett omfattande employer branding arbete i samband med en ny strategi som gäller för företaget från och med första januari 2012. Studien visar också att informanterna har en tydlig bild av begreppet employer branding och vilka aktiviteter som kan sammankopplas med begreppet. Informanterna delger också vilka satsningar man ser att Sandvik behöver göra inom området employer branding..

Ett företags organisationskultur erkänns idag av många som en viktig faktor när det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta är att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och värderingar sompräglar beteendet i en organisation. Många författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmåga och vissa har också gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jämförs olika parametrar, som typiskt sett sägs ingå i en organisationskultur som stödjer innovation, på tre fallföretag i en gemensam Koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvägagångssätt och dess effekt på kulturen, varpå rekommendationer lämnas angående hur företagen vidare kan agera för att öka förutsättningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar också, utifrån fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen går att generalisera bilden av vad som är en innovationskultur på alla företag.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska Koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två Koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av Koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Employer branding är ett begrepp som är aktuellt bland företagen just nu och allt fler väljer att satsa på employer branding som marknadsföringsstrategi.Den här studien handlar om employer branding på Sandvik och begreppet employer branding.Syftet med denna fallstudie av en global Koncern är att förklara och beskriva begreppet employerbranding, samt hur man arbetar med detta och vilka framtidsvisioner man har på Sandvik.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett antal nyckelpersoner på Sandvik som arbetar med employer branding. Resultatet presenteras utifrån de frågeställningar jag valt att besvara:Hur förklaras begreppet employer branding av ett antal nyckelpersoner på Sandvik? Hur ser dessa på arbetet med employer branding på Sandvik idag? Vilka satsningar inom employer branding anser nyckelpersonerna kommer att behöva prioriteras på Sandvik i framtiden? Studien visar att Sandvik har inlett ett omfattande employer branding arbete i samband med en ny strategi som gäller för företaget från och med första januari 2012. Studien visar också att informanterna har en tydlig bild av begreppet employer branding och vilka aktiviteter som kan sammankopplas med begreppet. Informanterna delger också vilka satsningar man ser att Sandvik behöver göra inom området employer branding..

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-Koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data.Företagen inom Koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet.

Rapporten behandlar utvecklingen av en portal som är tänkt att användas av alla olika delar av en företagsKoncern, både som intranät, extranät och extern webbplats. Denna rapport undersöker vad som är viktigt att uppfylla för att skapa en portal av detta slag där kraven på flexibilitet är stora, samtidigt som de olika företagen i Koncernen ska ha utrymme att agera både som enskilda företag och som medlemmar i en Koncern. Rapporten undersöker även om tekniken SharePoint kan vara lämplig att använda i ett sådant fall samt tar upp alternativ till SharePoint. Slutsatserna är att två aspekter är särskilt viktiga i en portal av slaget som efterfrågas. Dels att portalen utformas med en tydlig struktur och väl definierade nivåer med klara uppgifter, dels att tekniken bakom portalen är anpassningsbar, öppen för vidareutvecklingar och att tekniken är modulbaserad.