Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

Inledning Corporate Social Responsibility har under senare år uppmärksammats allt mer, inte minst inom energibranschen som blivit kritiserad för sin stora miljöpåverkan. Arbetssättet med CSR leder till en ökad samhällsnytta men allt fler företag väljer också att arbeta med konceptet i förhoppning om ökad lönsamhet. Genom att koppla ihop CSR med företagets övergripande strategier skapas förutsättningar för samhälls- och affärsnytta. Trots att CSR blivit ett allmänt accepterat uttryck råder dock en begreppsförvirring om vad konceptet faktiskt innefattar. Syfte Studiens syfte är tvåfaldig; dels ämnar studien konkretisera konceptet CSR för att studera hur kommunalt ägda energibolag kan arbeta med prestationsmätning för intern styrning av CSR-åtaganden, dels ämnar studien bistå Nogap med förslag för vilka prestationsmått som skulle kunna användas i deras koncept Hållbar lönsamhet. Metod Studien tog i ett ursprungsskede form av en litteraturstudie vilken mynnade ut i en konceptuell modell och en teoretisk referensram. Modellen låg sedan till grund för fördjupad förståelse av CSR inom tre kommunalt ägda energibolag.

Detta examensarbete berör värme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur värme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gång. Med hjälp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. Målet är att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att värme- och ventilationssystemet ska vara lätt att underhålla och använda samt vara så pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att få ett bra resultat så uppmärksammas alla möjliga faktorer som på större eller mindre skala har inverkan på systemen.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330, VT 2006Författare: Agneta Frode Blomberg och Kerstin LindströmHandledare: Stig MalmTitel: Ersättning på likvärdiga villkor ? en normativ fallstudie hur Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolorBakgrund: Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier.Syfte: Att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas till att främst hitta en lösning ur barn- och ungdomsnämndens perspektiv ? att fördela ersättningen så att skollagens krav på likvärdiga villkor uppfylls. Vidare avgränsas uppsatsens omfattning till att enbart omfatta grundskoleverksamheten.Metod: Intervjuer har skett med en politiker och två tjänstemän i Linköpings kommun.

I vårt arbete har vi riktat in oss på den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stå för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krävs att föra fram sina åsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi människor kategoriserar och använder oss av stereotyper. Varför är då förmågan att kategorisera så väsentligt för våra kognitiva funktioner? Man kan föreställa sig en värld där vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.

This report covers the conceptual design of a new one person hybrid vehicle that is to be fast and convenient to drive on the roads. The vehicle is most of all supposed to be used as a commute vehicle but can also be used at other occasions as well.During the work with this project the group has focused on three larger areas, the outer design (body), wheel chassis and an ergonomically designed interior. The group was not able to just create these parts in 3D to get a trustworthy vehicle, hence number of other components and details were also created to get a better entirety.The outer design starts with idea generation and sketches and ends with a 3D model which is rendered to show how the final product is going to look. The design of the body has been going on during the entire work process due to new ideas and improvements that seemed interesting and had to be changed.The wheel chassis also started with idea generation, research and sketches. It ended up with a simulated 3D model which later on was mounted on the vehicle body to show how the vehicle is going to perform during usage.

Titel: Sortimentsstyrning ? En fallstudie på Maxi ICA Stormarknad i VetlandaInlämningsdatum: 2012-05-26Ämne/kurs: 4FE03EFörfattare: Aleksandar Stamenkovic och Donald BergströmHandledare: Jan Alpenberg och Roger StokkedalExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: Sortimentsstyrning, Lönsamhet, ABC-analys, NyckeltalSyfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vilka styrningsförändringar som kan göras på H & S-sortimentet för att öka lönsamheten, reducera säkerhetslagret samt bibehålla lagerservicenivån. Det är även att beskriva och förklara hur artiklar och produktgrupper kan urskiljas utefter dess bidrag till omsättning, bruttovinst samt lönsamhet inom H & S-sortimentet. Samt att beskriva vilka nyckeltal som kan kopplas till H & S-sortimentets lönsamhet.Metod: Denna kvalitativa fallstudie har genomförts genom användandet av en intervenerande ansats med växelverkan mellan empiri och analys på fallföretaget Maxi ICA Stormarknad i Vetlanda. Datainsamlingen på fallföretaget har huvudsakligen gjorts genom styrda samtal samt genom inhämtning av data från affärssystemet.Referensram: Referensramen presenterar teori som är relevant för studien inom ämnesområdena sortimentsstyrning, lönsamhet, ABC-analys, lagerhållning och nyckeltal.

Samarbetet inom NORDEFCO har blivit mer fragmenterat vilket innebär att bilaterala överenskommelser är vanliga. När det bilaterala samarbetet med Norge har försvårats av avbrutna materielprojekt så har det uttalats en stark politisk vilja att bilateralt fördjupa samarbetet med Finland. Drivkrafterna för samarbete har historiskt sett främst varit ekonomiska men även för att undvika kritisk massa i den egna organisationen. Uppsatsen undersöker, med hjälp av Tomas Valaseks framgångsfaktorer, förutsättningarna för fördjupat samarbete på strategisk nivå. Framgångsfaktorerna knyts till krigföringsförmåga på taktisk- och funktionsnivå och kan på så sätt undersöka om samarbetet mellan Sverige och Finland kan nyttjas för att undvika kritisk massa inom den belysta fältarbetsfunktionen.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse ifall projekten når målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek.

Bakgrund/problem: Innovativa entreprenöriella företag skapar både tillväxt och arbetstillfällen i de samhällen de verkar i. Det är därför viktigt för vår välfärd att den typen av företag bildas och lyckas etablera sig. Att starta ett innovativt entreprenöriellt bolag är dock riskfyllt eftersom många nystartade företag går i konkurs. Forskare har på senare år visat att en bra affärsmodell är väldigt viktigt för nystartade företag och modeller har tagits fram för hur en affärsmodell ska utvecklas för att göra ett nystartat företag framgångsrikt. Innovativa entreprenöriella företag möter dock utmaningar som andra företag slipper och de affärsmodeller som tagits fram för vanliga entreprenöriella företag kan därför antas vara otillräckliga för de som ska starta ett innovativt entreprenöriellt företag.

Ett företags prestation är ur ett situationsteoretiskt perspektiv kopplat till överensstämmelsen mellan organisation och faktorer i dess situation. Affärsmodell är en gemensam nämnare för företag då denna existerar oavsett om den är uttalad eller inte. En affärsmodell förklarar den logiska grunden för hur företag verkar och beskriver hur företag fångar, skapar och levererar värde och är vidare länken mellan ett företag och dess affärssystem. Affärssystem är en förutsättning för många företags verksamhet och syftar till att skapa effektivare verksamheter. Ett införande av ett affärssystem är dock en kostsam och komplex uppgift och är kopplat till en hög grad av misslyckande.

Fysikundervisningens utformande är av stor betydelse för hur elever hur till sig och bygger upp en förståelse av hur och varför vissa fenomen inträffar. Med sig in i klassrummet har flera elever olika vardagsföreställningar som förklaringar till fenomenen. Även efter en avslutad kurs tenderar vissa elever fortfarande använda sig av vissa av dessa vardagsförklaringar. Målet är att förståelsen istället ska grunda sig på vetenskapliga förklaringar som eleven får ta del av och upptäcka under sina studier. För att nå detta mål krävs en kunskap om hur elevers lärande går till och en viss förståelse för vilka vardagsföreställningar elever har och hur dessa påverkar inlemmandet av ny kunskap.

 Magisteruppsats 15 hp                                                                                                                      Vårterminen 2011ABSTRACT Eva CronquistSamtidskonsten och bildämnet i skolan En undersökning av högskolekurs Samtidskonst i pedagogiskt perspektiv vid Linnéuniversitetet  Contemporary Art in Art EducationA Study up on University Course Samtidskonst i pedagogiskt perspektiv at Linnaeus University  Antal sidor: 53 Uppsatsens syfte är att visa på vilket sätt den samtida konceptuella bildkonsten förändrar en lärandeprocess och på vilket sätt det platsspecifika bildkonstbegreppets metoder kan belysa en kunskapsbildning. Den teoretiska utgångspunken för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Undersökningen vilar på en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsen synliggör de möjligheter och utmaningar som ett samtida konceptuellt platsspecifik konstbegrepp innebär för bildämnet.  Undersökningen är utförd på material från studenter som gått kursen Samtidkonst i pedagogiskt perspektiv vid Linnéuniversitetet. Resultatet baseras på en kvalitativ analys av insamlade rapporter, bildmaterial och skriftliga svar på utskickade frågor.

Organisationer ställs numera inför ökade krav på förändring och förnyelse i sitt affärsgörande. Det medför samtidigt nya krav på de affärsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka måste klara de högre kraven på anpassning i samband med en förändring av organisationen och affärsprocesserna. För att kunna uppnå de nya kraven på flexibilitet och lös koppling som verksamheten ställer på systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebär att delarna i systemen utvecklas som tjänster, levererade efter behov och konsumerade på begäran.Affärsgörandet i den service-orienterade miljön kräver tillit till både miljön och transaktionerna. Vi menar att det är först när aktörernas trygghetsbehov är tillfredsställt som förutsättningar finns att aktörerna känner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affärsaktiviteter. Affärsvärdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestämmer till stor del säkerhetsbehovet och därmed säkerhetsarkitekturens utformning.För att kunna säkra den öppna miljö där tjänsterna brukas och affärsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en säkerhetsmodell som är tillräckligt flexibel för att inte inverka hämmande på serviceorienteringens grundläggande principer såsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller på autonomin för inblandade aktörer och tjänster.

Som en följd av en ökad miljömedvetenhet i samhället och ett initiativ för att utveckla miljövänligare möbler, så syftar det här examensarbetet till att ta fram en arbetsmodell för miljöanpassad produktutveckling för möbelindustriföretaget EFG. För det resultat som presenteras i och med denna rapport, så har arbetet bedrivits i ett nära samarbete mellan EFG och Linköpings tekniska högskola, liksom att utvecklingsarbetet har utförts vid EFG:s huvudkontor och produktionsenhet i Tranås.Den arbetsmodell som har utvecklats för att bedriva miljöanpassad produktutveckling utgår utifrån två etablerade arbetsmodeller men har genom en utvecklingsprocess anpassats för att tillgodose företagets behov och rutiner för produktutveckling. Arbetsmodellen beskrivs till sitt utförande av ett steg-försteg- verktyg som kompletteras med verktyg enligt:? Checklistor? Ekostrategihjulet? Materialmatris? ProcessträdArbetsmodellen som kompletterats av verktygen ovan, förväntas tillsammans med steg-för-stegverktyget att utgöra det underlag som syftar till att bedriva miljöanpassad produktutveckling vid EFG. Den har således anpassats för att tillgodose företagets förväntningar och som genom hela utvecklingsperioden främst har utgått från tre kriterier.